Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vat tenbyg gnadskonst
att vidarebefordra emottagna uppgifter om bidrag och
referenter till Internationella föreningens
generalsekretariat i Zurich. Det slutliga urvalet av emottagna
uppgifter skall äga rum vid sammanträde inom den
Internationella föreningens ständiga utskott 1939 2/6, 3/6.
Bidragsmanuskript skola vara inlämnade i slutet av
år 1939.
E. Lbg.
Bokanmälan
Norsk fløtnings historie inntil 1860; til
sagprivi-legiens ophør, av Ragnvald Bødtkee. 29 x 21 cm,
VIII + 283 s., 11 kartor, 7 diagram, 46 teckningar,
2 6 foton. H. Aschehoug & Co (W. Nygaard), Oslo
1938, haft. 13: 50 kr., inb. 16: 50 kr.
När Norges förnämlige emeritus på
flottledstek-nikens område gav sig i kast med den väldiga
uppgiften att skildra Norges flottningshistoria, hade man
anledning vänta sig mycket. Ty ingenjör Bödtker är
icke blott den skicklige vattenbyggaren med
levnads-lång erfarenhet utan en kulturpersonlighet med
förmåga att inpassa flottningsväsendet i det norska
folkhushållet.
Detta arbete har intresse även för oss svenskar, ty
det är ett länge omvittnat faktum, att norrmännen
varit läromästare i flottning för andra folk.
Boken har med bidrag från flottningsföreningarna
planlagts redan 1919, medan förf. ännu var i aktiv
tjänst i Fredrikshaldsvassdraget, men det väsentliga
arbetet har utförts fr. o. m. 1932, sedan ing. Bödtker
pensionerats och bosatt sig i Oslo med dess större
forskningsmöjligheter.
Liksom hos oss är skogsindustrien landets
viktigaste, trots den ringa skogsytan (75 000 km2 — 24 %
av Norge), vilket förklaras av vattendragens
lämplighet för flottning och isfria kuster, varigenom
transportkostnaden blivit så låg, att världsmarknaden
ligger öppen.
Förf:s intresse för vattenrätten kommer till uttryck
i det l:a kapitlet om "fløtningens rettslige stilling på
vassdragene", där även svenska och I någon mån
övriga utländska förhållanden omnämnas. Principiellt
ansluter sig Norge till den nordiska uppfattningen om
den privata äganderätten till vattendragen med viss
begränsning för vissa samfärdselintressen av allmän
natur, bl. a. flottningen.
Vassdragsloven 1887 har stadfäst flottningens av
ålder privilegierade ställning, men denna lagstiftning
är trots pälappning numera föråldrad och föremål för
starka revisionskrav, i synnerhet från flottnings- och
industrihåll. Därvid ha de nya svenska vatten- och
flottningslagarna av 1918—20 i viss mån framhållits
som efterföljansvärda. Förf. påpekar också
nödvändigheten av planmässigt samarbete mellan flottning
och vattenkraft, ett även hos oss alltjämt omhandlat
spörsmål.
Förf. övergår därefter till den historiska
framställningen, börjande med "fløtningens utvikling intill
1530 belyst fra nogen av de viktigste vassdrag i
Sydnorge". Skildringen bygger pä virkets användning
för olika ändamål under skilda kulturepoker, ett
högeligen intressant avsnitt. Man konstaterar
hus-behovsflottningens tillkomst redan på 400-talet,
in-dustriflottningens begynnelse så tidigt som under
800-talet och trävaruexport sedan omkring år 1000,
den sistnämnda sedan mitten av 1300-talet bemäktigad
av holländarna.
Ett betydligt avsnitt ägnas åt "fløtningens utvikling
fra 1530 til byprivilegiene 1662", samman"fallande med
adelns och ämbetsmännens privilegietid. Det är också
skogsskövlingens samt de första vattensågarnas och
flottledsbyggnadernas period. I samband med detta
kapitel börjar förf. återgiva urkunder.
Arbetets sista och största avdelning gäller
"utvik-lingen under byprivilegiene 1662 inntil deres
op-hevelse 1860", vilka tvenne sekel blivit betecknande
som borgarståndets privilegietid. Kapitlet ger en
fyllig bild av organisation, ekonomi och framför allt
teknik, vilken sistnämnda stått som mönster för
Sverige och Finland, till dess vi blevo jämbördiga.
Detta av utrymmesskäl korta referat kan ej göra
rättvisa åt denna märkliga kulturhistoria, vilken lär
komma att fullföljas till våra dagar. Denna för
norrmännen lyckliga förhoppning framkallar en
avundsfråga: när få vi en svensk flottledshistoria?
Boken har fått en förnämlig typografisk utstyrsel.
Med hänsyn till ny upplaga påpekas, att i
innehålls-registrets första sida uppgivits byprivilegiene "1860",
vilket skall vara "1662". Det bör kanske också
erinras om att man ej får sätta punkt efter
metersystemets symboler.
. j Richard Smedberg.
Abhandlimgen 1937/38, 5:e Band, av Int.
Ver-einigung fur Brückenbau und Hochbau, 24 X 17 cm,
422 s., 280 fig. A. G. Gebr. Leemann & Co., Zürich,
1938, 18,80 Rm.
Internationella föreningen för brobyggnader och
byggnadskonstruktioner, till vilken Sverige genom en
nyligen konstituerad nationalkommitté med en av
kungl, maj:t utsedd ordförande erhållit en fastare
anslutning, arbetar huvudsakligen efter tvenne linjer.
Tyngdpunkten av arbetet är förlagt till de vart 4: de
år återkommande kongresserna, då referat i
anslutning till diskussionsämnen, som uppställas av
internationella föreningens permanenta utskott, inlämnas
till generalsekretariatet för granskning och kritisk
sammanfattning i form av generalrapporter. Före
kongresserna publiceras referaten i en första
berättelse. På kongressen föredragas i regel endast
generalrapporterna och på grundval av dessa och den
efterföljande diskussionen formuleras de slutsatser, vartill
kongressens behandling av de förelagda ämnena givit
anledning. Efter slutredigering genom
generalsekretariatets försorg refereras kongressens förhandlingar
och dess resultat i en slutpublikation, som tillställes
medlemmarna.
Förutom nämnda publikationer utges under tiden
mellan kongresserna och i stort sett oberoende av vad
som förekommit vid dessa, s. k. avhandlingar som
innehålla dels beskrivningar och redogörelser för
utförda eller projekterade byggnadsverk, dels ur såväl
teori som praxis hämtade undersökningar och
avhandlingar i original, vilka äro av beskaffenhet att berika
den tekniska vetenskapen på området. Den
avhandling, som härmed anmäles, har denna karaktär och
är den 5: te i ordningen av de band, som hittills
utkommit. Enligt förordet innehåller bandet 24
avhandlingar, varav 11 på tyska, 8 på franska och 5 pä
engelska språket. Några avhandlingar utgöras av
s. k. fria föredrag, som höllos på kongressen i Berlin
19 36 men som av utrymmesskäl icke kommit att
inflyta i kongressens slutberättelse; dock endast sådana
som tidigare icke blivit offentliggjorda i
tidskrifter e. d.
Vidare meddelas i förordet, att föreningens
permanenta utskott vid sammanträde i Krakau 1938
beslutat, att ett band "Avhandlingar" hädanefter
kommer att utgivas varje år, och står det föreningens
medlemmar fritt att genom generalsekretariatet lämna
bidrag till denna publikation. Författare till sådan
avhandling eller referat över diskussionsämne vid
kongresserna, kan icke påräkna annan ersättning för
sitt arbete än 100 särtryck gratis.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
