Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag -och Vattenbyggnadskonst
Tidskrifter
Ordningen bestämmes av tidskriftsbeteckningar i
alfabetisk följd (se 1939 h. 2, s. 28).
Der Bau der Aichelbergbrücke, av Hans Rietli
(BE 1939/1, 2).
Vid framdragandet av södra ost-västautostradan
genom schwabiska alperna har man vid Aichelberg
byggt en viadukt med en total längd av 9 39 m. Ca
500 m härav ligger i horisontalkurva med 400 m
radie. Viaduktfarbanan har en längdlutning av
70 °/oo- Farbanans höjd över markytan växlar mellan
ca 16 m och 4 m. Man har valt viaduktkonstruktion
framför bank väsentligen på grund av att
undergrunden (lera) icke skulle tåla en dylik påfyllning.
Lerans övre skikt, ca 7 m, befinner sig i en långsam
men oavlåtlig glidning utför dalen. Brons samtliga
pelare (betongskivor) äro grundlagda i en under dessa
lerlager befintlig fastare Opalinuslera
(Jura-forma-tion), vilken har en mäktighet av ca 100 m. För att
fundamenten skola göra så litet motstånd som möjligt
mot den glidande leran, ha de utförts relativt smala.
På sina ställen befanns överytan av Opalinusleran
vara starkt förvittrad, varför man måste gå ner ända
till 4 m i denna för att få tillräckligt bärkraftig mark
(6 kg/cm2). I denna lera kan man påträffa
svavel-kisstenar, som i förening med luft och vatten avskilja
svavelsyra, som angriper betongen. Som skydd mot
syraangrepp göts i pelarna en försatsbetong med
300 kg "Erz"-cement pr m3 upp till 1 m ovan
grundvattenytan. Landfästena utfördes ihåliga som ramar.
Viadukten är uppdelad i 41 spann av 13 till 32 m
längd. Spännvidderna ha valts med hänsyn till
far-banans höjd över markytan för att ge ett harmoniskt
intryck, överbyggnaden består av serier av armerade
betongplattbalkar, kontinuerliga över 3 à 4 stöd och
med över ändstöden utkragade konsoler, på vilka
inhängda spann upplagts. Konstruktionen har inga
vouter, vilka enl. förf. skulle förfula. Viadukten är
i tvärsektion sett uppdelad i två genom en 1,6 m bred
genomgående öppning skilda halvor av 10,8 m bredd.
Varje halva har tre huvudlångbalkar. Som ersättning
för vouterna äro balkarna breddade (i plan) över
stöden. På den kurvade delen av viadukten går
konsolernas ytterkanter i jämn båge, varemot balkarna
äro raka från stöd till stöd. Härvid uppkommande
"knyckar" i balkarna ge upphov till torsionsmoment,
till vilka hänsyn måst tagas vid beräkningen.
Far-banan har på den kurvade delen av viadukten en
tvärlutning av 60 o/oo. Balkarnas underytor ha av
form-sättningstekniska skäl gjorts parallella härmed. För
att undgå sprickbildning i gångbanekonsolerna (eg.
endast skyddskanter) över stöd, ha dessa över varje
stöd försetts med 4 à 5 tvärgående slitsar.
Fastlagren vila på mittstödet för varje monolit.
Rullagrens "rullar" bestå av ca 80 cm höga
betongpendlar med stålgjutgodsplattor vid över- och
underändarna och deras axlar äro vinkelräta mot
sammanbindningslinjen mellan resp. rullager och fastlagret
under samma balk. De inhängda balkarnas
upplagshyllor äro som alltid vid dylika konstruktionsdetaljer
hårt armerade. Hyllornas inåtgående hörn äro för
undvikande av brottanvisningar fasade.
För formställningen har man pålat. Vid
gjutningen sparades konsolytterkanterna till sist och dessa
götos först sedan deras form, som vilade på särskilda
stöd direkt till marken, noggrant justerats, detta för
att få kanten rak, vilket var av särskild betydelse här,
där man på grund av brons kurva blir i tillfälle att
se kanten i stark förkortning. Det nedlagda mer-
arbetet har givit önskat resultat. Landfästen och
pelare äro krysshamrade.
E. V—d.
Betrachtungen über geschweisste Brücken.
Erkennt-nisse, Erfahrungen und Folgerungen, av K.
Schæch-terle. Die Bautechnik 1939/4. Efter en allmän
inledning följer en redogörelse för de tyska
bestämmelserna för svetsade konstruktioner. Huvuddelen av
artikeln ägnas erfarenheterna från de tyska svetsade
brokonstruktionerna, där misslyckandena med
svetsning av stål St 52 vid ett par brobyggnader även
beröras.
E. N—r.
Munch-Petersens Formel for Materialvandring, Sv.
Svendsen, Distriktsingeniør ved Statens
Vandbygnings-væsen. I tilslutning til et foredrag af prof.
Munch-Petersen, holdt i Akademiet for de tekniske
Viden-skaber 1938 5/4. SH-1938/12.
I artikeln (25 fig.) redogöres för material
transporter (sten, grus, sand och lera), som försiggå utefter
kusten. Det påvisas, att den materialtransporterande
kraften är i stort sett endast beroende på vågorna,
dvs. vindförhållandena. Munch-Petersens formel för
bestämning av den materialtransporterande kraften
härledes. För flera östsjöhamnar jämte danska
västkusten påvisas överensstämmelse med den
materialförande kraftens beräknade storlek och de verkliga
förhållandena. Den intressanta artikeln är ett mycket
värdefullt bidrag till den ganska knapphändiga
litteraturen på detta område. B. F.
Om teknisk sakkiuinigverksamhet i allmänhet och
särskilt Inom jordbyggnadsfacket, av Thord Brenner.
TFFF 1938/12. En brandfackla i den alltid aktuella
diskussionen om den tekniske expertens ofta
obehagliga mellanställning har utkastats av den finländska
geologen och geoteknikern Thord Brenner, som
berättar om några kontroverser på det geotekniska
området. Jordbyggnadsfacket inbjuder kanske mer än
andra till vaga formuleringar och ändlösa diskussioner,
där även amatören gärna vill ha ett ord med i laget,
särskilt då han företräder de mäktiga administrativa
och ekonomiska intressen, mellan vilka den tillkallade
sakkunnige klämmes. Artikeln ger en god orientering
om den djungelmoral, som — får man hoppas, blott i
undantagsfall — kan framträda hos de engagerade
parterna, då det gäller att avväga det rätta
förhållandet mellan ekonomi och säkerhet hos en konstruktion.
Läsvärt både ur tekniska och allmänmänskliga
synpunkter. Pzr.
Kartor
Endast nya, svenska kartblad och kartverk
redovisas under denna rubrik.
Där ej särskild utgivare anges, åsyftas Gen. lit.
anstalts förlag, Herkulesgatan 11 (tel.:
stabslito-grafen).
1 : 10 000.
Gotlands län (fotokarta, blad).
Austre, Barshageudd, Faludden,
Hammarshagehäl-lar, Hamra, Hoburgen-Rivet, Kvarne, Sundre,
Vam-lingbo, Västlands, öja.
Göteborgs och Bohus län (ekon. karta, blad).
42. Fiskebäckskil NV, NO, SV, SO.
51. Forshälla NV, NO, SV, SO.
41. Nordbonden NO, SO.
52. öre sjö NV, NO, SV.
1 : 15 000.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
