Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitet sannolikt överskrides under viss
varaktighet. Till jämförelse äro även
de verkligen inträffade intensiteterna
i enlighet med tab. 2 inprickade.
Under den föreliggande
20-årsperio-den har tydligen intensiteten under en
5-minutersperiod vid intet tillfälle
uppnått ett sådant värde, som normalt bör
inträffa 1 gång på 20 år. För 10 och
15 minuters varaktighet ha däremot
dessa intensiteter överskridits. Det må
erinras om att det vid dessa höga
intensiteter dock ligger en viss
osäkerhet i värdena på grund av den förut
omnämnda svårigheten att exakt
bestämma skärningspunkten mellan den
mycket branta regnkurvan och
5-minu-tersvertikalerna. Vidare kan ojämn
sträckning av diagrampapperet på
grund av fuktighet eller felaktig
insättning föranleda missvisande kurvor.
En ytterligare faktor, som kan något
förrycka resultatet i ogynnsam
riktning, är att den nederbörd, som faller
under den tid, då mätkärlet tömmes
genom häverten, ej blir registrerad.
Denna tömningstid, vilken kan uppgå
till åtminstone 20 sekunder, torde
överhuvud taget knappast vara beaktad
alls. Korrektion för densamma bör
kunna företagas vid beräkningen av
diagrammen, vilket dock tyvärr icke
blivit gjort vid denna utredning. En
regnmätare med vippskål besitter icke
denna nackdel.
Med utgång från fig. 6 kan man, om
man så önskar, även gå baklänges och
erhålla en för varje varaktighet
fullständig serie av utjämnande
normalvärden för under en 20-årsperiod
inträffade intensiteter. En sådan
undersökning kan tjäna som kontroll på
den erhållna linjeskarans riktighet.
Tillvägagångssättet är emellertid
omständligt. Det fordrar uppritandet
av samtliga linjer i skaran, således för 1, 2, 3, 4, 5,
6 ... gånger på 20 år, varefter dessas ordinator för
var 5:e minut skola bestämmas. Här har detta
till-lämpats endast i ringa utsträckning, nämligen vid
uppritandet av varaktighetskurvan för 20-årsperioden.
Varaktighetskurvan för hela den behandlade
perioden erhålles genom att ordna samtliga uträknade
intensiteter efter deras inbördes storlek i fallande grad
och med tidsbasens avstånd sinsemellan. För varje
intensitet finnes den motsvarande verkliga
varaktigheten i minuter uträknad i sista kolumen i tab. 3. Dessa
värden äro inprickade på fig. 7, varefter en utjämnad
varaktighetskurva inlagts. Denna kurva är intill 200
minuters varaktighet inlagd enligt nyssnämnda
tillvägagångssätt med användande av ordinatorna för
var 5:e minut vid samtliga — alltså även på fig. 6
ej inritade — linjer för 1, 2, 3... gånger under 20
år överskridna intensiteter. Som synes ansluter sig
kurvan med undantag för de 2 högsta intensiteterna
väl till de verkliga värdena på varaktigheten. Men
Vag -och Vattenbyggnadskonst
Vc? r o A- //ff /} e /
Fig. 6. Regnintensiteter i Norrköping, som vid viss varaktighet överskridas
med viss sannolik upprepning. Punkterna angiva erhållna värden under
20-àrsperioden 1919—38, beräknade med 5 minuter som tidsbas.
härför har också som nämnts erfordrats ett antal
passningar mellan denna kurva och kurvan för antalet
nederbördsgånger på fig. 5. Med hänsyn till
nederbörd, som kan ha inträffat under de tider, då mätaren
varit intagen, har även denna kurva lagts något
utanför den för de lägre intensiteterna erhållna
varaktigheten.
Kurvskara för överskriden intensitet vid viss
varaktighet alltefter olika upprepning.
Den på fig. 6 framställda kurvskaran över med
viss sannolik upprepning överskriden intensitet vid
viss varaktighet utgör om man så vill slutresultatet
av den direkta bearbetningen av
nederbördsdiagrammen. Man har här fått fram en skara kurvor, vilka
representera de "normala" nederbördsförhållandena
på orten (utöver en viss intensitet) och som sedan i
sin tur kunna tjäna såsom utgångspunkt för fortsatt
bearbetning.
Direkt användning för dessa kurvor har man för
fastställande eller kontroll av det beräkningsregn,
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
