Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Dessa och flera andra olägenheter göra, att
förhållandet byggherre—entreprenör i allmänhet är
mycket dåligt.
X England är enligt tal:s åsikt entreprenad väsendet
minst 50 år före vårt. Vid en entreprenad uppgör en
s. k. auktoriserad "Quantity Surveyors" (Q. S.), som
är en mycket framstående tekniker, en
massförteckning, som är bindande och som lägges till grund för
entreprenaden. Entreprenören inlämnar före
kontraktets underskrivande en prissatt massförteckning
och ett efter denna uppgjort anbud. Vid alternativ
beräknas ändringen i anbudet efter à-prislistan i
massförteckningen.
Huvudentreprenören har under sig
underentreprenörer, som till den förstnämnde inlämna anbud enligt
precis samma grunder som huvudentreprenören gjort.
En intressant detalj är emellertid, att
underentreprenörens likvider ej gå genom huvudentreprenören utan
betalas direkt av byggherren efter
huvudentreprenörens attestering. Underentreprenören blir således
skadeslös, om huvudentreprenören råkar på obestånd.
Entreprenören kan vid detta system ej göra lysande
extraförtjänster men kan i gengäld få sin skäliga vinst
direkt ur anbudssumman. Största fördelen med det
engelska systemet är lugnet på arbetsplatsen.
Felet i Sverige är, att det saknas
arbetschefsarkitekter inom husbyggnadsfacket. Det ansvar, som
borde vila på byggherren, arbetsledaren och
chefsarkitekten, överskjutes på byggmästaren och
entreprenören.
Anspråk på högsta ledningen inom ett
byggnadsföretag göra:
1) arkitekten utan utbildning eller praktik på vare
sig arbetsledning eller byggnadsekonomi;
2) väg- och vattenbyggaren utan skolning i
arkitektur eller husbyggnadsteknik;
3) lägre tekniska ingenjörer med lång praktik men
otillräcklig teknisk underbyggnad.
I Stockholm torde det vara byggmästare av sista
gruppen, som haft största framgången.
Slutligen framhöll, tal. att det är nödvändigt att
helt omorganisera utbildningen för våra arkitekter
och väg- och vattenbyggare. Vi måste på högskolorna
gemensamt utbilda husbyggnadstekniker, så att vi
undvika konkurrensen mellan arkitekten och väg- och
vattenbyggaren. Först i de högsta avdelningarna
böra dessa byggnadstekniker få tillfälle till
förhandsspecialisering till arkitekter, arbetschefer,
konstruktörer och kostnadskalkylatörer etc.
Andre inlèdningstalare var kapten F. Haksen, som
talade om sina erfarenheter från entreprenader med
av byggherren garanterade massberäkningar vid
hus-och kraftverksbyggnader i Sverige.
Det finnes, enligt tal., principiellt sett, två olika
sätt att göra affären, nämligen: att genom
sakkunskap och service sälja sina tjänster till ett rimligt pris
eller att spekulera.
Det entreprenadväsen, som f. n. tillämpas i Sverige,
är i stort sett mer eller mindre spekulation, och
orsaken till detta är huvudsakligen, att man i större
eller mindre utsträckning ej känner de i
byggnadsverket ingående massorna.
Svårigheten att beräkna massorna i ett
byggnadsverk beror i hög grad dels på hur långt planerandet
och konstruerandet av byggnadsverket har kommit
vid den tidpunkt, då entreprenaden slutits, dels på
arbetets karaktär över huvud taget. Härvid må
särskilt framhållas svårigheterna vid
vattenkraftanläggningar, där man ofta ej kan kosta på sig så
detaljerade grundundersökningar, att man kan konstatera
dammkroppar m. m., innan berget blottas.
Vattenbyggnadsbyrån, som har en mycket stor
erfarenhet på projektering av vattenkraftanläggningar,
är också det företag, som tidigast gått in för
entreprenader enligt principen masskontrakt och har under
de senaste 10 åren regelbundet föreslagit detta
entreprenadsystem.
Tal. har själv haft att göra med ett par
kraftverksbyggen, vilka projekterats av Vattenbyggnadsbyrån
och där entreprenadkontrakten slutits enligt
masskon-traktsprincipen. Dessa masskontrakt hava varit
uppsatta enligt den principen, att till
kontraktshandlingarna lagts en massförteckning, som upprättats av
Vattenbyggnadsbyrån, en à-prislista samt en
betal-ningsplan, upptagande massor och à-priser, efter vilka
de successiva utbetalningarna skett. Den sistnämnda
har oftast reglerats så, att entreprenören erhållit ett
förskott på 10 % och haft en slutlikvid av 10 %
kvarstående, tills slutbesiktning verkställts och arbetet
godkänts. Förutom ovanstående har till kontraktet
bifogats en arbetsbeskrivning, ibland en
byggnads-och en arbetsbeskrivning.
Massförteckningen och å-prislistan böra emellertid
mycket väl kunna sammanslås till en handling.
Vidare kan i många fall betalningsplanen slopas och
ersättas med bestämmelser om att de successiva
utbetalningarna skola ske efter en viss procent av à-priserna
i kostnadsförteckningen. Då bör emellertid densamma
vara kompletterad med klumpsummor för
platsadministration, ev. hyra och avskrivning av maskiner och
redskap m. m., om detta ej ingår i à-priserna, samt
för sådana arbeten, vilkas utförande bestämmes av
entreprenören, t. e. allmänna anordningar,
fångdammar, länshållning m. m. Massförteckningen bör vara
uppgjord efter enkla grunder och i stort sett följa
den uppställning, som entreprenören använder vid sina
kostnadsberäkningar.
En stor fördel med detta system är, att om
byggherren eller dennes representanter vilja
omkonstruera vissa delar av verket, kunna de enligt
kontrakts-handlingarna exakt räkna ut, vad ändringarna komma
att kosta och kunna genomföra dem utan någon som
helst risk för tvistighet.
Man bör emellertid införa en bestämmelse i
kontraktet om att vid mycket stora ändringar i t. e.
schaktmassor, priset för arbetet uppdelas i en
klumpsumma för anskaffande, montage och demontage av
grävmaskin och ett verkligt å-pris för schaktningen.
Utöver vad som ovan anförts redogjorde tal. för de
vattenbyggnadsarbeten, som han medverkat vid och
framhöll härvid de fördelar masskontraktsprincipen
medfört.
För industri- och bostadsbyggnader har, efter vad
tal. har sig bekant, ej förekommit entreprenader med
masskontrakt förrän år 1938, då Stockholms
bryggerier genom ett fastighetsbolag slöt ett renodlat
masskontrakt för en bostadsbyggnad. På våren 1938
sattes arbetena för stora Södersjukhuset i Stockholm i
gång, och där har man principiellt beslutat sig för
att gå in för systemet med masskontrakt, varvid
arbetena skola utföras i delentreprenader. För t. e.
sängbyggnaden skall husstommen gå på en entreprenad,
byggmästeriarbeten på en annan och elektriska
installationer på en tredje etc.
Vid uppgörandet av massförteckningarna har tal.
tänkt gå in för en princip i likhet med vad som
förekommit vid vattenkraftsanläggningar, dvs. att ej driva
massberäkningen alltför långt i detalj. Vidare anser
tal. i motsats, till kapten T. Stenport, att arbetarnas
mätningskontor ej skall inblandas i
kontraktsmassorna, vilket lätt skulle kunna ha till följd, att
entreprenören och arbetarna få ett gemensamt intresse att
öka massorna, vilket i så fall göres på byggherrens
bekostnad.
Vid Södersjukhuset skall man vid anbudsförfrågan
utsända massförteckning, som, sedan den komplette-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
