Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Separata rötkammare äro ofta försedda med
anordningar för omröring av kammarinnehållet. Man kan
skilja på två huvudtyper av omrörare: dels
långsamtgående omrörare med vertikal axel och horisontala
paddlar, dels cirkulationspumpar. Yid de förra sker
omröringen övervägande i horisontal led, varvid
slammets avskiljande från vattnet underlättas [21].
Man erhåller ett tjockt utrotat siam, vilket är till
fördel vid dess senare behandling. De horisontala
omrö-rarna kunna kombineras med anordningar för
bekämpande av det ofta synnerligen besvärande
flytslammet, Cirkulationspumparna, som monteras in i avsikt
att höja sönderdelningseffekten i rötkammaren, drivas
vanligen intermittent [22], Under en period före och
under beskickningen avställes pumpanordningen för
att ett från fast siam möjligast fritt slamvatten skall
erhållas. Under en period omedelbart efter
beskickningen och eventuellt även under andra med
lämpliga mellanrum valda perioder får pumpen arbeta.
Genom omblandningen uppnår man en synnerligen
god ympning. Samtidigt erhålles i slamvattenzonen
en uttvättning av det sedimenterande, jäsande
materialet,
Cirkulationspumparna åstadkomma en omröring
huvudsakligen i vertikal led, och man har av denna
orsak velat göra gällande, att de skulle föra med sig
en mer olikformig fördelning av uppehållstiden och
ett ojämnare utrotat siam [23]. Man skulle därigenom
också kunna befara en minskad sönderdelningseffekt.
Erfarenheten har emellertid visat, att dessa farhågor
äro ogrundade [24, 25], I detta sammanhang är
säkerligen den omständigheten av betydelse, att det
på organisk substans rikare, lättare slammet, tack
vare inneslutna eller vidhäftande gasblåsor hålles
kvar i suspension längre än det på organisk substans
fattigare, tyngre slammet. Detta flotationsfenomen
förlänger uppehållstiden för den sönderdelbara
substansen. I rötkammare utrustade med
cirkulationspumpar är mineraliseringen och därmed gasbildningen
större än i kammare utan omröring [24, 25, 26]. Mot
cirkulationspumparna har man även invänt, att de
skulle medföra ett slamhaltigt slamvatten, vartill den
livliga gasutvecklingen kan tänkas bidraga.
Meningarna härom äro emellertid delade [23, 24, 25], och
publicerade data lämna på denna punkt intet bestämt
besked. Vissa rötkammarkonstruktioner äro
utrustade med särskilda avslamningsbassänger för det
avtappade slamvattnet ("bräddavloppsvattnet"). Vidare
kan ett på fast siam mycket fattigt slamvatten lätt
erhållas vid slamrötning i flera steg, eftersom
gasutvecklingen är tämligen obetydlig i det sista steget,
där slamvattnet avtappas.
Den jäsning, som inträder vid rötkammardriftens
igångsättning, är i vissa avseenden artskild från den
"stabiliserade"’ jäsning, som äger rum i en redan
inarbetad rötkammare. Under inarbetningsperioden går
sönderdelningen långsamt; slamvattnet uppvisar sur
reaktion och är illaluktande. Den gas, som i ringa
mängd utvecklas under denna period, är rik på
kolsyra, kväve och väte, men förhållandevis fattig på
metan [27]. Man karakteriserar jäsningen under
anpassningsperioden som "sur jäsning" till skillnad från
den sedan inträdande "alkaliska" eller
metanjäsningen. Den sura jäsningen beror därpå, att
kolhydrater lättast sönderdelas av den i råslammet
ursprungligen dominerande bakteriefloran och därvid ge
upphov till ett överskott av syror (kolsyra och
fettsyror). Först sedan bakterielivet anpassat sig efter
de i rötkammaren rådande betingelserna, och
sönderdelningen av äggviteämnena resulterat i en ökad
am-moniumjonkoncentration — och därmed ett högre
pH-värde — är jäsningen stabiliserad. Metanbakterierna
ha då ökat i antal, och gasens metanhalt har stigit till
60—70 %. Tillståndet av stabiliserad jäsning
upprätthålles därefter utan svårighet, om man blott
sörjer för en tillräcklig ympning av råslammet.
Ympningen innebär, att råslammet på ett eller annat sätt
blandas med i fullt utbildad metanjäsning varande
siam och slamvatten, varigenom metanjäsningen
direkt inledes. Den gynnsamma inverkan av
ympningen kan tillskrivas två orsaker: ympslammet har
en väl utvecklad bakterieflora, där metanbakterier
äro rikligt förekommande, och slamvattnet har på
grund av sin halt av ammoniumbikarbonat relativt
hög "buffertverkan", dvs. förmågan att trots de vid
sönderdelningen bildade syrorna fasthålla pH-värdet
inom det för jäsningen lämpligaste intervallet, ca
7,0—7,5. pH-värdets betydelse för rötförloppet
framgår bl. a. därav, att man lyckats avsevärt förkorta
inarbetningsperioden genom att under densamma
tillföra rötkammaren lämpligt avpassade mängder kalk
[28, 29].
Enklast åstadkommes en effektiv ympning genom
omblandning av rötkammarinnehållet med
cirkulationspumpar omedelbart efter beskickningsperioderna.
Man kan även blanda råslammet med i jäsning
varande siam och därefter pumpa in det ympade slammet
i rötkammaren. Den senare utvägen torde vara
nödvändig att tillgripa, om rötkammaranläggningen är
uppdelad i extremt många steg. I sådant fall blir
uppenbarligen råslamtillförseln i de första stegen
mycket stor i förhållande till det jäsande
kammar-innehållet, och fara föreligger då för en störning av
den biologiska jämvikten.
Ibland kunna vissa störningar inträda i
rötkam-mardriften. De vanligaste förorsakas av
flytslambild-ning och skumning. Flytslam bildas av i råslammet
ingående fett och andra beståndsdelar av låg specifik
vikt. Det flyter upp till vätskeytan och kan där bilda
metertjocka, ofta av trasor o. dyl. "armerade" skikt.
Vattenhalten är låg, och sönderdelningen sker därför
långsamt. Flytslamskiktet kan stundom antaga sådana
dimensioner, att gasavskiljningen i hög grad
försvåras. I samband med en kort beskrivning av några
vanliga rötkammarkonstruktioner skall i det följande
de där vidtagna åtgärderna mot flytslambildningen i
korthet beröras. Skumningen förorsakas av att
gas-blåsorna endast med svårighet brytas, så att
rötkammarinnehållet tränger upp i gashuvar och -ledningar.
Fenomenet uppträder vid utrotning av siam från vissa
industriella avloppsvatten och ibland vid
överbelastning av rötkamrarna, men dess orsaker äro icke
närmare klarlagda [30]. I många fall ha
skumnings-svårigheterna ej kunnat bemästras, förrän man tömt
rötkammaren och sedan drivit anläggningen med
minskad belastning.
Några vanliga rötkammarkonstruktioner.
Fig. 3 visar en emscherbrunn i sektion.
Avloppsvattnet passerar genom avsättningsrännorna
(vinkelrätt mot papperets plan), varvid det avsättbara
slammet sjunker till botten och rutschar ned i den under-
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
