- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Väg- och vattenbyggnadskonst /
85

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

HÄFTE 7

REDAKTÖR, RICHARD SMEDBERG

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

22 JULI 1939

INNEHÅLL: Iakttagelser rörande tillverkning av nitade stålkonstruktioner i Amerika, av kapten S. O.
Asplund. -—■ Föreningar. — Bokanmälan. — Böcker. — Tidskrifter. — Kartor. — Uppfinningar. —
Författningssamling.

Iakttagelser rörande tillverkning av nitade
stålkonstruktioner i Amerika.

Av kapten S. O. ASPLUND, Örebro, LSTF.

Toleranser och spelrum.

"TVToggraimhet, där sådan behövs, ingen noggrannhet,
i där noggrannhet icke gör någon nytta", utgör de
amerikanska stålkonstruktionsverkstädernas paroll.
Icke endast det billiga materialet och den stora
tillverkningsskalan utan även i hög grad denna
grundsats utgör förklaring till att stålkonstruktioner i
Amerika äro så konkurrenskraftiga i förhållande till
andra byggnadsmaterial. Nämnda paroll kan dock
fullständigt nyttiggöras först sedan principerna för
tolerans i dimensioner och för rationell måttsättning
på detalj ritningar blivit fullt klarlagda och
tillämpade. Detta framgår bättre av nedanstående.

Tvärdimensioner av valsade stålsektioner hålla
ganska noggrant de teoretiska måtten, dock
förekommer variation. Om skänkeln på ett L 100 X 100 X 10
visar sig variera mellan 98 och 102 mm, är det
självklart ytterst oekonomiskt och även utan nytta för
slutresultatet att fordra, att materialet ytterligare
bearbetas, Sci att exakt dimension ovillkorligen
innehålles. Därför medgiver man i stället de toleranser i
tvärsnittets mått, som visat sig vara bekväma för
valsverken och som kunna tillåtas ur
säkerhetssynpunkt, nämligen någon eller några procents variation
av dimensionerna.

För att nithål eller andra bearbetningar i ett valsat
tvärsnitt skola kunna måttangivas på ett entydigt
sätt, måste måtten angivas från någon bestämd punkt
eller linje i tvärsnittet. Den punkt eller linje i
tvärsnittet väljes, vilken man har största intresset av
att bringa i ett noggrant läge i stålkonstruktionen. I
ett vinkeljärn angives sålunda som regel måtten med
utgångspunkt från vinkel järnets hörn (fig. 1), icke
t. e. från spetsen av skänklarna. I bredflänsiga
och I-balkar (fig. 2) anges dimensioner i tvärled från
livets mittplan, ej t. e. från flänskanten. Livets
mittplan är naturligtvis valt därför att just på livet
fästas anslutningsdelar, vilkas hål böra ha ett så
exakt läge som möjligt i förhållande till t. e. hål i
flänsarna. Om flänskanten valts till utgångspunkt
för måttangivningen, får man tydligtvis mindre
noggrannhet i måttangivningen. Dessutom finnas två
flänskanter på varje fläns, varigenom förväxling kan
uppstå, vilket icke är fallet, då mittplanet väljes så-

som utgångspunkt för måttangivningen. I höjdled
kan det tyckas, att man av samma anledning borde
välja mittlinjen såsom utgångspunkt. Detta gör man
dock icke, utan man väljer den ena flänsen,
nämligen den fläns, vars exakta läge har största
betydelsen för konstruktionen. Kan man undvika att sätta
ut mått till den andra flänsen, så är detta bra, ty att
ånge ett mått, så att balkens höjd på ritningen
summerar sig till balkens teoretiska höjd 300 mm, om
höjden i verkligheten är 303 mm, har man ingen glädje
av och åstadkommer endast förvirring i verkstaden.

Vid sammanförande i konstruktionen av de olika
konstruktionsdelarna måste man alltid hålla för
ögonen tvärsnittens toleranser. Sålunda får man icke
placera två L 100 X 100 X 10 på ett avstånd av
100 mm mellan ryggarna enligt fig. 3. Avståndet 100
måste ökas till t. e. 105 för att man skall vara säker
på, att valsprofilerna skola kunna få plats utan
dyrbar bortarbetning av material. Denna ökning kallas
spelrum. Iakttagande av ett erforderligt och
lämpligt spelrum utgör en dominerande grundprincip i den

id

I

100

Fig. X.
Mått-sättning av
vinkeljärn.

Fig. 2.
Måttsättning av balkar.

Fig. 3. Exempel på
spelrum.

amerikanska stålkonstruktionstekniken. Fastän denna
viktiga princip är så gott som självklar, måste den
efterhållas med skärpa, därför att den annars mycket
lätt förbises.

Vid angivning av längdmått längs en valsad profil
är iakttagande av spelrummet av minst lika stor
betydelse. Valsade profiler bliva dyrare, ju mer man
skärper fordringarna på längdtolerans. Kostnaderna
för sågning, klippning och avbränning ökas, ju
noggrannare operationen måste utföras. Därför
föreskriva de amerikanska verkstäderna, att ett spelrum

85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:30:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939v/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free