Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vai ti nbyggnadskonst
Spannungsberechnung mit Berücksichtigung der
Dauerverforinung des Betons. Dr-ing. Josef Vinzenz,
Prag. BE 1938/6.
Under inverkan av vilande tryckbelastning
undergår betong vissa formförändringar. I samband
härmed avtaga tryckpåkänningarna i betongen och
tilltaga tryckpåkänningarna i järnen uti ett armerat
betongtvärsnitt. För att få de vanliga beräkningarna att
överensstämma med de resultat, som erhållits vid
utförda försök, har man valt att i beräkningarna införa
en med tiden avtagande, ideell elasticitetsmodul för
betongen. Det härvid uppkommande nya förhållandet
mellan elasticitetsmodulerna kan enligt gjorda försök
uppgå till fem gånger det vanliga (w = 15), varför
det är att vänta en icke oväsentlig ändring av
spänningsfördelningen i tvärsnittet. Det går emellertid
icke att direkt addera de påkänningar, som beräknas
av den ständiga lasten och av den tillfälliga, då
därvid användas olika »-värden och neutrala laget ändrar
läge. Förf. anger en metod för problemets lösning.
I de genomräknade exemplen nedgår tryckpåkänningen
i betongen obetydligt, ca 5 ,%, under det att
tryckpåkänningen i järnen ökas med ungefär 15 %.
Uppsatsen har föranletts av en artikel i samma tidskrift
(1935/21), där en annan förf. gör gällande, att man,
om hänsyn tages till betongens formförändring, skulle
kunna göra en besparing av armering på ungefär
40 ,%, genom att järnens dragpåkänningar minskades
avsevärt. Nämnda förf. gjorde härvid det felet, att
han adderade påkänningarna direkt. I själva verket
komma dragpåkänningarna att nedgå med knappt
10 ,% i ovan relaterade exempel, och då
tryckpåkänningarna öka, kan det i stället bli nödvändigt att öka
tryckarmeringen. Den påtalade vinsten skulle alltså
helt utebliva.
S. E.
Technical instructions for air-raid shelters
(Direc-tives techniques pour les constructions de défense
aérienne) : Comission Fédérale de Défense Aérienne
Passive. Berne, 1936 (Bureau des imprimes de la
Chan-cellerie fédérale). Utförlig redogörelse i den engelska
referattidskriften Building Science Abstracts, Vol. XI,
19 38/2. Building Research Station, Watford.
De schweiziska föreskrifterna om luftskyddsrum äro
uppdelade i följande avdelningar:
Brisansbomber (explosiva bomber). I tabellform äro
sammanförda de tjocklekar, som erfordras för att
skydda mot inträngning och explosion av bomber,
vägande 50, 100 och 300 kg, om ifrågavarande
konstruktioner gälla tak och bjälklag av kraftigt armerad
högvärdig betong, kalksten, normal armerad betong
eller oarmerad betong, och tunnlar i mjuk bergart,
grus eller sandjord. Tryckhållfastheten efter 28 d.
för de tre ovannämnda slagen betong skall vara minst
400, 200 och 150 kg/cm2 resp. Härtill bör kanske
anmärkas, att nyare erfarenheter synas ge, att i
främsta rummet bör sättas betongens (Jraøhållfasthet,
varför siffror härom lämpligen böra medtagas, när en
betongs kvalitetsegenskaper skola bestämmas. I en
annan tabell erhålles reduktionen av tjockleken för en
bombsäker täckning, alltefter antalet ovanför belägna
betongbjälklag.
Grundläggningar måste vara nedförda minst 0,5o m
under största inträngningsdjup för bomberna, som
även är tabellerat. Delar av yttermurar under
markytan måste skyddas av stenfyllning (sprängmantel).
Erforderlig tjocklek för ytterväggar av högvärdig
armerad betong för att skydda mot bomber med vikten
50, 100 och 300 kg, som explodera nära väggen, är
resp. 0,80, l,oo och 1,50 m.
För täckningar av skyddsrum i källarvåningen i
bostadshus angivas de belastningar, som skola ligga
till grund för deras beräkning. Som tilläggsbelastning
(koncentrerad) föreskrives 15 ton för byggnader med
högst 3 våningar och 20 ton för högre byggnader. I
motsvarande svenska bestämmelser göres en rationell
skillnad mellan s. k. normalskyddsrum, vilka endast
behöva skydda mot splitter (och gaser), och
fullträffsäkra skyddsrum. För de sistnämnda måste numera
strängare fordringar uppställas.
Större konstruktioner måste beräknas för att
motstå ett horisontellt vindtryck av 200 kg/m2 för att
ett sammanstörtande vid luftstötar ej skall behöva
riskeras. Väggarna skola konstrueras med
förstyv-ningar, om de icke äro moståndskraftiga mot böjning
och minst 0,20 m tjocka. För att en vägg skall kunna
motstå verkan av markvibrationer, bör den beräknas
för en horisontalkraft, vid varje bjälklag uppgående
till minst Vi6 av vikten av ovanliggande konstruktion.
För den högvärdiga armerade betong, som
omnämnts i ovan, föreskrives en tät armering i tre
riktningar enligt detaljerade specifikationer.
Armerings-nätet närmast innerytan skall därvid ha en liten
maskvidd, för att hindra att bitar av betongen slitas loss.
(Enligt senaste undersökningar har emellertid någon
förbättring genom stark armering ej kunnat påvisas.)
Vidare föreskrives, att betongen vid gjutningen skall
bearbetas omsorgsfullt för hand eller vibreras.
Brandbomber. För bjälklag och tak lämnas
beskrivning på ett flertal konstruktioner med hålstensblock
och ett ganska tunt täckande lager betong. Dessa
äro dock knappast aktuella här i Sverige, där man
räknar med 0,20 m tjocka bottnar av massivbetong.
Gasbomber. Skyddsrumstäckningar, beräknade för
brisansbomber, motstå även gasbomber av samma vikt.
Tillräckligt skydd mot inträngning av gas anses
erhållas med en solid vägg, som är 0,25 m tjock, med
goda fogar och putsad på båda sidor. (Här avses
synbarligen tegelmurar.) Tunnare väggar måste tätas
med någon lämplig bestrykning etc.
Normalskyddsrum. I föreskrifterna ingå anvisningar
för skyddsrummens planläggning, utrustning och
konstruktion. För skyddsrummens täckning anses
homogen och kraftigt armerad betong vara bäst.
Ytterväggar ovan markytan skola vara minst 0,50 m tjocka (i
svenska best. anses 0,15 m betong tillräckligt som
splitterskydd); tunnare väggar skola förstärkas eller
skyddas med sand eller jord. Innerväggar skola ha en
styrka, motsvarande en 0,38 m tegelmur.
Fullträffsäkra skyddsrum. Hit räknas skyddsrum,
som kunna motstå fullträffar av bomber, vilka väga
50 kg eller mera. Ett skyddsrum bör helst ej
planeras att rymma mer än 50 personer; vid större
skyddsrum bör detta genom starka mellanväggar uppdelas
i skilda avdelningar, vardera rymmande högst 50
personer.
I särskilda avsnitt behandlas slutligen speciella
skyddsrum och täckningar samt allmänna föreskrifter
för byggnaders luftskydd.
S. Granström.
Anwendung dynamischer Bodenuiitersuchungen auf
einige Aufgaben der Baugrundforschting av A.
Ramspeck, Berlin, VDI 1939/17.
Die Deutsche Forschungsgesellschaft für
Boden-mechanik (Degebo) har speciellt ägnat sig åt s. k.
dynamisk markundersökning. För detta ändamål
åstadkommer man vissa vågor i marken och i samband därmed
uppmätas vissa karakteristiska storheter, huvudsakligen
våghastigheten och egenfrekvensen. Med ledning av
dessa storheter bedömes markens lämplighet som
byggnadsgrund och bestämmes den tillåtna markpåkänningen.
Många ha emellertid förklarligt nog ställt sig skeptiska
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
