- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Väg- och vattenbyggnadskonst /
94

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

till metoden. Förf. angiver, att artikeln tillkommit för
att skingra tvivlen. Man kan dock icke säga, att förf.
lyckats med detta, vilket heller icke torde vara möjligt
i en fem sidor lång artikel, som behandlar problemet
ensidigt. I artikeln finnes dock anvisning till en del
litteratur i ämnet.

Ur de vid den dynamiska markundersökningen
erhållna, uppmätta värdena beräknas markens sättning, och
då det är sättningens storlek eller skillnaden i sättning
för olika delar av ett byggnadsverk, som bestämmer den
tillåtna markpåkänningen, erhålles ett samband mellan
de uppmätta värdena och den tillåtna påkänningen.
Metoden kan emellertid endast användas vid sand och
liknande material, där sättningarna ske snabbt. Vid
ko-hesionsmaterial bero som bekant sättningarna till
största delen på att en del av porvattnet undantränges,
vilket kan taga mycket lång tid.

Förf. anför ett exempel, där dels dynamisk
undersökning utförts och dels provbelastning. Den beräknade
sättningen, som var en linjär funktion av
markbelastningen, stämde bra med den vid provbelastningen
iakttagna ända tills en viss belastning uppnåtts, som
benämnes kritisk kantbelastning, varefter den uppmätta
sättningen hastigt ökade med belastningen.

B. Jkn.

Endgftltiger Stützlinienverlauf infolge Eigenlast
lipim symmetrischen und unsymmetrischen
eingespann-ten Gewölbe, welches nicht nach der Stützlinie geformt
ist, av Alcar Rudelt. BE, 1939/3.
Beräkningsförfarande med exempel för analytisk bestämning av
trycklinjens läge och därmed dimensionerande
tvärsnitt för symmetriskt eller osymmetriskt inspänt valv.

Ein Kastenträger von ungewöhnlicher spannweite.

BE, 1939/3. Beskrivning av en balkbro av armerad
betong vid Purdy. Total brolängd 167,75 m;
spännvidder 4 2,70, 57,95 och 4 2,70 m. Den bärande
konstruktionen utbildad med lådsektion.

Die Savebrücke bei Belgrad. Einige Einzelheiten
dieser Briicke und die Ergebnisse der Probebelastung,

av F. Bohny. BI, 1939/%. Beskrivning av en
gatu-bro i Belgrad; konstruktionen, avstyvad hängbro, samt
i densamma uppträdande krafter äro föremål för
behandling. Bron är utförd med en spännvidd för
mitt-spannet av 2 61 m. I artikeln lämnas även uppgifter
angående brons provbelastning och resultaten därav.

Einige Undersuch ungen über den geringsten
Stahl-verbrauch bei stählernen Strassenbrücken mit Eisen-

betonfahrbahn, av G. Lkwenton. BI, 1934/%. Med
utgångspunkt från en bro med bärande konstruktion
av stålbalkar av vanlig typ behandlas frågan, huru en
sådan bro med betongfarbana skall utbildas ifråga om
långbalkarna för att erhålla minsta stälvikt.

Der Milrrtalviadlikt bei Backnang, av Albert Kaiser,
Die Bautechnik, 1939/1, 3, 6. Redogörelse för en
väg-bro av armerad betong pä vägen Stuttgart—Hall.
Sammanlagd längd ca 435 m. Bron utbildad som bågbro
i två spann, vartdera med en spännvidd av 105 m och
ett pilhöjdsförhållande av 1 : 5, samt anslutande
balk-spann. Bägarna utbildade som treledsbågar med
lådsektion. Detaljer av brons konstruktiva utbildning
samt av utförandet beskrivas.

Vier Jahre Baukontrolle bei der Beichsautobahn, av

Curt Buschmän^, Die Bautechnik, 1939/2, 5. Förf.
har sedan fyra år tillbaka tjänstgjort som kontrollant
vid de tyska rikshuvudvägarna och lämnar i artikeln
en överblick över utvecklingen och erfarenheterna av
brobyggandet under denna tid. En beskrivning
lämnas i anslutning härtill av nu vanliga utföranden för
broarna å rikshuvudvägarna.

Die Leichtfahrbahn beim Kreuzungsbauwerk
Hermsdorf, av Rudolf Riedl. Die Bautechnik, 1939/5.
Beskrivning av s. k. lätt farbana ay plåt och betong samt
med asfaltbeläggning, som kommit till användning vid
de tyska rikshuvudvägarna.

Scheitelhebung der Aarebrücke S. B. B. Bern und
ltegulierpressung des Eisenbeton — Gewölbes, av A.

Staub. SB, 1939/8. Redogörelse för och resultat
från verkställt lösgörande från ställningen samt
därefter företagen spänningsreglering av ett 150 m
båg-spann av armerad betong, ingående i schweiziska
statsjärnvägarnas nya Aarebro.

E. N—r.

Fehlschläge der Wasserbautechnik, av prof. G.
schlesinger, DWW 1939/1.

Vattenbyggnadsteknikens felsteg är rubriken på
några temperamentsfulla angrepp mot de principer,
som under de senaste sjuttio åren legat till grund för
jättelika arbeten med Donaus reglering vid Wien
(bl. a. det s. k. Wiener Durchstich). Enligt förf. har
den vattenbyggnadsteknik, som arbetar efter mottot
"Kampf gegen den Natur", och med passare och linjal
som förnämsta hjälpmedel, här lidit ett fruktansvärt
nederlag. Som ideal för flodregleringsteknikern
uppställer han i stället ett arbete i organiskt
sammanhang med "Landschaftsraum und -rythmus", vilket ju
låter sunt.

Pzr.

Trafikkapaciteten hos stadsgator, VT 1939—2. De
växande trafiksvårigheterna i de amerikanska
storstäderna ha på senare tid medfört en förändring i
bedömningen av olika trafikmedels kapacitet. Den sedan länge
underskattade betydelsen av de allmänna
transportmedlen har mer och mer trätt i förgrunden. I ett föredrag,
som direktören för American Transit Association, Charles
Gordon, för någon tid sedan höll inför
ingenjörsföreningen i Detroit, ha dessa erfarenheter sammanfattats.
Av särskilt intresse äro en del uppgifter om de olika
trafikmedlens kapacitet, vilka uppgifter baserats på
faktiska trafikobservationer.

Man har sålunda studerat trafikförhållandena på en
18,3 m bred huvudgata med tre körfiler, på vilken
parkering ej är tillåten. Den högsta fordonskapaciteten för
denna gata utgör 2 115 fordon per timme, då endast bilar
trafikera gatan. Vid blandad trafik med bussar eller
spårvagn sjunker kapaciteten till 1 215 bilar per timme.
Vid bedömning av en gatas kapacitet skall man dock ej
taga hänsyn till fordonsmängden utan det är antalet be-

Tab. 1.

Körbanebredd 18,3 m. 3 körfiler i vardera riktningen. Parkering förbjuden . . , . , Antal befordrade Antal fordon passagerare
[-Privatbilar Omnibussar-]
{+Privat- bilar Omni- bussar+} eller
spårvagnar Privatbilar Omnibussar eller
spårvagnar Summa
endast privatbilar 2115 — 3 700 — 3 700 (sittpl.)
privatbilar och omnibussar . . . 1 215 180 2 130 7 200 9 330 (sittpl.)
2 130 9 000 11130 (sitt- och ståpl.)
privatbilar och spårvagnar .... 1215 150 2 130 9 000 11130 (sittpl.)
2130 13 500 15 630 (sitt- och ståpl.)

94

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939v/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free