- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Väg- och vattenbyggnadskonst /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag-och Vai ti nbyggnadskonst

allmänhet önskvärt med en övertäckning upp till
60 %. Avses däremot endast en framställning av en
fotoskiss, kräves väsentligt mindre övertäckning. I
sådana fall blir övertäckningen ofta bestämd av
fotomaterialets kvalitet i bildernas ytterkanter,
alldenstund negativen där i allmänhet bliva något tunnare
än i de centrala delarna.

Beträffande övertäckningen i sidled är den primära
fordran, som tidigare nämnts, att inga luckor få
uppkomma mellan angränsande stråk. Vid framställning
av en fotokarta i allmänhet har man emellertid även
här den fordran, att övertäckningen aldrig får nedgå
därhän, att man vid fotokartans sammansättning
tvingas begagna de yttersta delarna av fotona.

För uppställandet av sambanden mellan de här
ingående faktorerna införas följande beteckningar

fotograferingsskala ......... 1 : ef

bildyta ........................................Y cm2

bildens utsträckning i stråkled d cm

bildens utsträckning i sidled.. e cm

övertäckning i stråkled ..........p %

övertäckning i sidled ..............q %

bildantal per mil2 ....................n

Härur erhålles sambandet

(1 __ p). d. (1 — q) ■ e ■ sf* ■ n = 1012

Ersättes här produkten d • e med bildytan Y, får
uttrycket formen

(1 _ p). (1 _ q). Y ■ sf2 ■ n = 1012

Med avseende på de ingående faktorernas
verksamhetsområden utgå samtliga faktorer, med
undantag av n, från värdet 0. Faktorn n däremot kan
teoretiskt aldrig understiga värdet 1. I praktiken torde
emellertid n ej underskrida 5, och detta värde väljes
därför som undre gräns.

Beträffande beräkningen av nomogrammen må
följande framhållas.

1) (i_p).(l — q) = u 0<p<100

0<q<100

Såväl verksamhetsområdena för p och q som för
hjälpvariabeln u, vilken angiver "verkningsgraden"
hos bilden, utsträckas från 0 % till 100 %.

2) u ■ Y = v 0 < Y< 1 000

Som gräns för bildformatet sättes här 1 000 cm2,
vilket torde utgöra en övre gräns för nu använda
bildformat. Hjälpvariabeln v angiver den "effektiva
bildytan".

1012 0 <sf< 25 000

3) v ’ s =____— —

’ f n 5 < n< 1000

Med hänseende till kartframställning i större
skalor har här registret för n utsträckts så långt, att
nomogrammet i vissa fall kan användas för
fotograferingsskalor upp till 1 : 5 000. Normalt avses
det emellertid icke komma till användning vid större
fotograferingsskalor än 1 : 10 000. Då n min 4= 0, blir
för nomogrammets konstruktion origo något
förskjutet utefter ordinataxeln.

Det kopplade nomogrammets utseende framgår av
fig. 2. Avläsningen sker, som de angivna pilarna
utvisa. Med anknytning till tidigare exempel
motsvarar "kartverkets rektangel" här — med en övertäck-

ning i stråkled av 60 % och i sidled av 40 % — ett
bildantal av 11,6 per mil2. Med samma
övertäckningsgrader kräver "teknikerns rektangel" ett bildantal
av ca 190 per mil2.

Utredningar

Frysprov å fasadmaterial. I Teknisk tidskrift
väg-och vatten 1939, h. 2, s. 21—25, förekommer en
synnerligen intressant artikel av civilingeniör Sven
Nycander rörande de frysprov på olika fasadmaterial,
som på föranstaltande av Södersjukhusets
byggnadskommitté utfördes på Statens provningsanstalt under
hösten 1938. Av de däri behandlade proven tilldraga
sig givetvis nr 2 och 3 det största intresset, enär den
slutliga sammanfattningen nästan enbart sysselsätter
sig med dessa båda.

Då det emellertid synes förf. av dessa rader, att de
i sammanfattningen framförda synpunkterna knappast
taga full hänsyn till de av proven erhållna fakta
rörande de båda materialen, kunna kanske några
reflexioner med anledning av ovan nämnda artikel
försvara sin plats.

Av proven på provkropp nr 2 framgår, att "bom"
konstaterats efter 32 frysningar i nedre högra hörnet
och att denna "bom" efter 34 frysningar spritt sig
till en långt ifrån oväsentlig del av provkroppen
(fig. 2), samt att slutligen området för "bom" efter
50 frysningar ytterligare tilltagit i omfång. Härav
framgår alltså, att den redan efter 32 frysningar
konstaterade skadan visat en otvetydig tendens till
alltjämt fortgående ökning ända till dess provens
avbrytande vid 50 frysningar sätta punkt för ett vidare
följande av skadans utveckling. Vid den efter provens
avbrytande utförda undersökningen av provkroppen
konstaterades slutligen, att orsaken till skadan var en
frostskada (spricka) i själva fasadmaterialet och att
vidare stycken av detsamma genom frostens inverkan
sprängts loss.

Beträffande proven på provkroppen nr 3 framgår av
protokollet, att "bom" uppträdde inom ett mindre
område efter 46 frysningar (fig. 3) och att detta
område icke ökades under de därpå följande
frysning-arna samt att slutligen orsaken till "bom" sedan
konstaterades bero på bristande vidhäftning mellan
putsens första och andra påslag inom området i fråga.
Skador i själva fasadmaterialet (isoleringsmaterialet)
kunde däremot ej påvisas.

Om de av dessa prov erhållna fakta skulle läggas
till grund för en jämförelse, torde det därför
knappast vara riktigt att tala om, att det ena materialet
varit något bättre frostbeständigt än de andra, då
materialet enligt prov 2 utan gensägelse uppvisade
påtagliga frostskador, medan materialet enligt prov 3
vid slutundersökningen fortfarande visade sig vara
fullt intakt.

De därpå framförda synpunkterna på vissa
riskmoment i samband med ett användande av materialet
enligt prov nr 3 basera sig på sådana antaganden och
vidriga omständigheter, att ett förebyggande av dessa
borde ligga närmare till hands (och dessutom torde
vara praktiskt utförbara samt kunna räknas till
normala försiktighetsåtgärder) än att i stället till
användning antaga det material, som enligt de för
ändamålet genomförda proven ej visat sig fullt
frostbeständigt — en sak som knappast någon
försiktighetsåtgärd i världen kan eliminera.

Till slut uppställer sig onekligen osökt den frågan,
varför ej en publicering av samtliga de företagna
proven befunnits lämpligt. Södersjukhusets bygg-

105

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939v/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free