Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. 6 jan. 1940
- Vid årsskiftet, av K. A. Fröman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift |
| HÄFTE 1 | UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN | 6 JAN. |
| ÅRG. 70 | CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD | 1940 |
INNEHÅLL: Vid årsskiftet. — Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. — E. C. Ericson †. —
Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Vid årsskiftet.
Om det för verksamma sinnen även under
normala förhållanden ofta ter sig föga givande att
blicka bakåt, är det vid 1939 års utgång nästan
meningslöst att inom föreningslivet erinra om, vad som
hände tidigare än för fyra månader sedan!
Det gäller nu för nationer och individer liksom för
sammanslutningar av skilda slag att söka inrikta alla
krafter på att — vid sidan av de trängande dagliga
uppgifternas fullföljande — medverka till åtgärder,
ägnade att gagna landet och gemensamheten under
allvarstunga dagar.
Svenska teknologföreningen har strävat att i någon
mån bidraga till en sådan inriktning och en stark
önskan att härvid deltaga har framträtt bland
landets ingenjörer.
De, som företräda den svenska tekniska
sakkunskapen, äro — detta sagt utan överdriven
yrkesstolthet och självförhävelse — väl medvetna om, att deras
energiska medverkan i samhällslivet är oundgänglig,
om vårt land skall bestå i tävlan och kamp med andra
nationer — det må gälla fredliga eller krigiska
kraftmätningar.
Stundom har man hört "tekniken" nämnas som en
slags motsats till "västerländska kulturella värden"
från rent humanistisk synpunkt. Att en motsättning
av denna art ej är principiell, får väl dock numera
anses allmänt erkänt och bevittnat. Tekniken är en
omistlig del av den kultur, varav vi med rätta äro
stolta och för vars bevarande vi alla äro villiga
bringa personliga offer.
I själva verket begära landets ingenjörer icke
bättre än att få efter bästa förmåga och utan tanke
på personliga fördelar ställa sina krafter, sina
kunskaper och sin erfarenhet till förfogande för att stärka
vår försvarsberedskap.
Främst står kanske i dessa dagar kravet att
tekniskt utbildade reserv- och landstormsofficerare,
värnpliktiga och landstormsmän få en sådan
placering inom försvarsorganisationen, att deras tekniska
kunskaper och erfarenheter verkligen nyttiggöras.
Väl känt är att sakliga skäl och förklaringar
framförts för rådande missförhållanden härutinnan.
Särskilt den knappa tillgången på utbildat truppbefäl
inom arméns reserv är en beaktansvärd faktor vid
frågans bedömande. Med styrka måste dock betonas,
att en ändring är oundgänglig. Vårt försvar har icke
råd att undvara tekniskt väl utbildad personal i den
omfattning, som betingas av den hastigt växande
mekaniseringen inom försvarsväsendet. Med all egard
för vår högtstående och kunniga officerskår kan icke
förnekas, att den utan att kompletteras av tekniska
krafter icke i längden kan behärska sina ansvarsfulla
uppgifter. Dessa tekniska krafter måste även
inplaceras i organisationen på sådant sätt, att
sakkunskapen kan, utan tyngande administrativa former, göra
sig gällande. Ansvar bör, såsom i varje civil
förvaltning anses självfallet, motsvaras av
befogenhet. Påtagligt är att under rådande situation stora
reformer i den militära organisationen icke
omedelbart kunna genomföras. Man har dock grundad
anledning hoppas, att förståelse för nu anförda
synpunkter skall göra sig gällande vid de
förhandlingar, som förestå mellan representanter för Svenska
teknologföreningen och de militära myndigheterna.
Det material, som erhållits genom den nu snart
avslutade, av S. T. F. föranstaltade inventeringen av
en stor del av landets ingenjörer med hänsyn till
försvarsintressena, torde bliva av betydande värde vid
bedömande av frågan om ingenjörernas utnyttjande
för militära ändamål.
Likaledes kommer det genom inventeringen
erhållna registret att vara till stor nytta vid
motsvarande förhandlingar med representanter för de
statliga kommissioner, som hava sig anförtrodda
omsorgerna för den ekonomiska försvarsberedskapen
och luftskyddet.
Det är dock icke endast ifråga om inplacering av
individer i direkt eller indirekt försvarsberedskap,
som S. T. F. velat verka för teknisk sakkunskaps
tillvaratagande under krisen. I sin
beredskapskommitté med representanter för alla avdelningar har
föreningen skapat ett organ, avsett att genom
åtgärder av olika slag söka hos myndigheter såväl som
bland allmänheten påvisa under kristider
framträdande förhållanden, som kunna rättas till genom
tillbörligt beaktande av tekniska synpunkter och att i
övrigt befordra ett ingenjörsmässigt tillvaratagande
av landets nyttigheter i krigstid. Kommittén har
redan genom sin verksamhet hittills visat sig kunna
utan stora åthävor göra verklig nytta under smidigt
samarbete med statliga instanser och andra
organisationer.
Med uteslutande av den traditionella återblicken
vid årsskiftet, synes det påkallat, att uttala den
förhoppningen att genom Svenska teknologföreningens
åtgärder frågan om ingenjörernas tillgodogörande för
förstärkande av landets försvarskraft må under år
1940 bringas närmare sin lösning samt att
oberoende av alla byråkratiska hinder, vårt lands teknici
må beredas förmånen att få tjäna fosterlandet helt
och fullt — envar där han blir ställd!
Nyårsaftonen 1939.
K. A. Fröman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0015.html
