Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 3 febr. 1940 - Tekniska termer i dagspressen - Knacknings- och bucklingsföreskrifter för byggnadsstål, av Karl Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tekniska termer i dagspressen.
Av F. DAHLGREN.
Att den allmänna tidningspressen ofta handskas
något hänsynslöst med de tekniska termerna är ett
välbekant faktum, vilket också öppet och ärligt
erkännes av tidningsmännen själva. Det jäktande
arbetet på redaktionen tillåter ju i regel inte något
forskande i uppslagsböckerna eller rådfrågande av
fackmän, och så produceras en mängd underliga
uttryck i brådskan, vilkas felaktighet vederbörande
själva i många fall inse vid lugnare eftertanke. Det
kan ju tyckas, att teknikerna borde ta allt detta med
ro och med förstående välvilja resignera inför det
oundvikliga, men i själva verket är det nog så, att vi
i viss mån känna oss irriterade av våra facktermers
tragiska öde i tidningsspalterna, och särskilt bli vi
illa berörda, när intervjuuttalanden i tekniska frågor
bli felaktigt återgivna.
Frågan blir då, om ej detta irritationsmoment i
själva verket kan med ganska enkla medel reduceras
till en oväsentlighet. Yad som fattas är väl i första
hand en kortfattad och överskådlig handledning för
tidningsmän rörande tekniska termer och
uttryckssätt, uppställd på ett klart och lättillgängligt sätt och
disponibel på varje tidningsredaktion. I samförstånd
med Publicistklubbens styrelse har Svenska
teknologföreningens styrelse nyligen tillsatt en kommitté för
att utarbeta en handledning av detta slag. I denna
kommitté sitter en representant för vartdera av de
tekniska facken och dessutom en tidningsman, utsedd
av Publicistklubben. Kommittén har haft sitt första
sammanträde och därvid enats om riktlinjerna för sitt
arbete. Man avser sålunda att utarbeta en
synnerligen kortfattad, alfabetiskt uppställd uppslagsbok
över de allra vanligaste tekniska termer, som
förekomma i vanlig tidningstext, med populär
förklaring av innebörden samt uppgift om förkortningar
etc. Som komplement ha dessutom föreslagits
vissa tabeller för omräkning av en del
utländska måttstorheter till metersystemet,
termometertabeller osv. Kort sagt, en liten hjälpreda för
den jäktade tidningsmannen, där de korrekta
uttrycken för en given sak eller den sakliga innebörden
av ett- givet uttryck lätt och utan tidsspillan kan
plockas fram.
För att i denna planerade sammanställning
verkligen få med allt det väsentliga äro emellertid
kommitténs fackledamöter tacksamma för medverkan från
kollegerna utanför kommittén. Avsikten med dessa
rader är därför att rikta en anhållan till var och en,
som haft sin uppmärksamhet fäst på de
missförhållanden, vilka det nu gäller att söka avhjälpa, att till
kommittén insända en kortfattad uppgift om sådana
termer eller begrepp, som tyckas böra i första hand
bli föremål för omnämnande i skriften. Dylika
påpekanden böra insändas snarast möjligt, enär
avsikten är att söka avverka uppdraget inom en rimlig
tid, och adresseras till kommitténs ordförande, tekn.
dr F. Dahlgren, Bragevägen 43, Djursholm.
Meddelanden om personliga synpunkter och erinringar i
med det avsedda syftet sammanhängande frågor
mottagas även med tacksamhet.
Knacknings- och bucklingsföreskrifter
för byggnadsstål.
En granskning av det tyska förslaget.
Av professor KARL LJUNGBERG.
I tyska facktidskrifter har nyligen offentliggjorts
förslag till nya "knacknings- och
bucklingsföreskrifter för byggnadsstål" (Knick- und Beulvorschriften
für Baustahl). Förslaget är ännu icke slutgiltigt,
utan erinringar i anledning av detsamma kunna göras
före 1 febr. 1940. Från svensk sida vore det knappast
nödvändigt att redan på detta stadium yttra sig över
förslaget, men med kännedom om den svaghet, som
finnes hos oss, att om icke direkt kopiera så dock
taga stor och ibland ganska okritisk hänsyn till tyska
föreskrifter, tror jag en granskning redan nu kan
vara lämplig. Jag vill dock begränsa mig till själva
grundprincipen i förslaget och icke gå in på några
detaljer.
I det nya förslaget har man frångått den i 1926
års normer använda knäckningskurvan samt sättet
att räkna säkerheten från denna kurva. Som bekant
utgick man härvid från en konstant säkerhet (n) inom
det egentliga knäckningsoinrådet eller för slankhets-
tal l = — > 100 och räknade för mindre slanklietstal,
i
dvs. 100 > 1 > 0 med en efter en viss antagen kurva
avtagande säkerhet, som vid Å = 0 hade halva det
-jr eller egentligen –-— n.
2/ 3,5
Enligt 1926 års normer erhölls sedan den tillåtna
knäckningsspänningen därigenom, att spänningen
enligt knäckningskurvan dividerades med den
sålunda bestämda säkerheten. Åt n gavs ett sådant
värde, att man för 1 = 0 fick tillåtna
knäckningsspänningen lika med tillåtna böjningsspänningen.
För underlättande av själva beräkningarna infördes
ett tal a på sätt, som finnes angivet i normerna och
de flesta nyare franska handböcker.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
