Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 3 febr. 1940 - Tekniska föreningar - Ingenjörsklubben i Falun, av T. Q. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
uppstod en livlig diskussion. Kapten L. Spärr belyste
med drastiska exempel penningvärdets oavbrutna och
allt mera markerade fall, sedan 1914 mer än 40 %.
Därför måste fonder, som skulle behålla sitt realvärde,
ständigt ökas; de förr så rika skogsmedelsfonderna i
Dalarna hade icke blivit förvaltade efter denna regel,
och följderna hade icke uteblivit; nu vore
kommunalskatterna där nästan lika höga som annorstädes.
Ingenjör G. Ehrling ansåg, att penningvärdet icke
avspeglade det verkliga skeendet, som berodde av
produktion och konsumtion. Varje betydelsefull
uppfinning föranledde en rytmisk utveckling, så
beträffande ångkraften, järnindustrien och elektriciteten.
Sparkapitalet förbrukades på de stora
nybyggnadsperioderna, däremellan dalade näringslivet. Men det
primära skeendet följde ingen 60-årsrytm.
Ingenjör Quennerstedt omnämnde den av den
amerikanska astronomen A. E. Douglass utarbetade
kronologien i årsringarnas tillväxt, särskilt starkt markerad
hos träden i Arkansas och New Mexico, på grund dels
av därvarande trädgruppers glesa växtsätt, som gjorde
trädindividerna oberoende av omgivningen, dels ock
framför allt på det regelbundet rådande arida klimatet
med få men starka nederbördsår, alla noggrant i
samband med solfläcksmaxima följande en nära
11-årig rytm. Från urgamla träbyggnader till nu
växande jätteträd hade professor Douglass lyckats uppställa
en kronologi, som ginge tillbaka till 700-talet och som
givit honom möjlighet att nästan exakt bestämma
åldern hos de gamla indianbyggnaderna (National
Georgr. Mag., dec. 1929, sid. 737 ff.).
Människan lever som bekant av jordens skördar och
icke av industriprodukter. Då nu spannmålsskördarna
äro i så hög grad beroende av nederbörden och så
kon-junkturbestämmande, frågade talaren, varför denna
elvaåriga rytm ej komme till synes i de Enströmska
kurvorna.
Direktör Malmfors framhöll, att 11-årsrytmen
stödde den Enströmska teorien, men denna rytm
framträdde ej tydligt, därför att solfläckarnas Il-årsrytm
utgjorde en interferenskurva emellan den 9-åriga och
den 20-åriga rytmen.
Ingenjör Ehrling ville förneka förekomsten av en
internationell regelbundenhet med astronomisk gång.
Om alla jordens folk vore isolerade från varandra,
skulle varje land uppvisa sin naturliga periodicitet,
motsvarande dess eget ekonomiska och sociala
tillstånd. Genom handelsförbindelserna emellan
länderna tvingades folkens sinsemellan olika konjunkturer
in i samma rytm. En lågkonjunktur hade sin
upprinnelse i ett land med snabba tekniska framsteg men
med otillfredsställande social struktur. Länder med
goda sociala förhållanden visade en eftersläpning vid
inbrottet av en lågkonjunktur; man jämföre
exempelvis U. S. A. och vårt land. Då konjunkturutvecklingen
sålunda hade nationella orsaker, behövde man ej
tillgripa den halvt vidskepliga föreställningen om dess
ödesbestämda karaktär och överjordiska ursprung.
Kapten Spärr framhöll emigrationens enorma
betydelse med överflyttning av levande kapital från en
världsdel till en annan samt den lika ödesdigra
amerikanska rovdriften i skogar och på åkern med
översvämningskatastrofer, torrperioder och sandstormar
som följd. Dessa vitala förändringar avspeglades väl
icke i konjunkturkurvorna, så ej heller den i U. S. A.
med världskriget och dess följdverkningar starkt
växlande konjunkturen, som knappast hade någon
jämförbar motsvarighet i vårt land. För att utjämna
kurvan borde man inskränka företagens vinstutdelning
och införa kraftigare reglering genom större
avskrivningar och fondbildning. Ett sextiotal år sedan hade
riksdagen varit bekymrad över en budget om 50 mill.
kronor, och då den 10 år senare steg till 100 mill. ta-
lade man om statsbankrutt. Enbart räntorna på
statsskulden rörde sig nu om detta belopp, och
statsbudgeten hade femtondubblats. Större sparsamhet
vore nödvändig för att slippa skatter, som vore
liktydiga med egendomskonfiskation.
Ordföranden sammanfattade diskussionen i satsen,
att möjligheten att medelst konjunkturkurvor skåda
in i framtiden synbarligen betvivlades av
nationalekonomerna. Måhända komme vi tillbaka till astrologien
såsom den enda "exakta" vetenskapen? Kanske till
sist den filosofiska tesen "Okunnigheten är
människans lycka" i längden bäst motsvarade det
mänskliga behovet.
Därefter föreläste bergmästare Th. Dahlblom över
ämnet: "Jorden liar två magnetiska nordpoler." (Se
Teknisk tidskrift 1939 h. 29.) Sedan en del frågor
blivit av bergmästare Dahlblom besvarade, frambar
ordföranden klubbens tacksamhet för detta intressanta
tankeutbyte och förklarade årsmötet avslutat.
Omedelbart härefter samlades man till ett utmärkt
kvällsmål med angenäm eftersits i Bergslagets
utomordentligt trevliga mäss. T. Q.
Sammanträden
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Grafisk teknik kallas till ordinarie
sammanträde på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20,
måndagen den 5 febr. kl. 20 precis. Ärenden: 1) Val av
justeringsmän. — 2) Inval. — 3) övrigt. —■ 4) Dagens eko.
—- 5) "Papper och try ch", föredrag av civilingenjör
Torsten Odelstierna. — Supé och samkväm.
Avdelningen för Mekanik kallas till ordinarie sammanträde
tisdagen den 6 febr. 1940 kl. 19,30 precis på föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1) Val av justeringsmän.
— 2) Styrelsens årsberättelse för 1939. -— 3)
Inträdesanmälningar och inval. — 4) Inkomna skrivelser. — 5)
"Uppkomst och utveckling av en ny skruvhjulskompressor,
system Lysholm", föredrag av överingenjör A. Lysholm,
— 6) "En ny S-taktsmotor", föredrag av civilingenjör
K. B. K y 1 é n. — Supé och samkväm.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap kallas till ord.
sammanträde fredagen den 9 febr. 1940 kl. 19,30 på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1) Val
av justeringsmän. -— 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. —
4) "Om reduktion av järnmalm med koloxid, våte och metan",
föredrag av bergsingenjör Martin Wiberg. — Supé och
samkväm.
Ordinarie allmänt sammanträde hålles på föreningens
lokal onsdagen den 14 februari kl. 19,30. Ärenden: 1)
Inval. — 2) Intryck frän resa i Finland rörande krigföring
bakom fronten, a) överingenjör Axel Ekwall:
Anfalls-och försvarsmedel, b) Major Agne Sandberg:
Skador ä bostäder. Skydd för civilbefolkningen, c) Direktör
Herman Pyk: Industriluftskydd. — Efter sammanträdet
supé och samkväm.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, kallas till ordinarie sammanträde
på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den
16 februari 1940 kl. 19,30. Ärenden: 1) Val av
justeringsmän. —- 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. ■—
4) "Kraftförsörjning i vattenbrist- och kolbristtider",
föredrag av driftdirektör Äke Rusck. — Diskussion. — Supé
och samkväm.
Tekniska föreningen i Uppsala kallas härmed till
årssammanträde å Gillet lördagen den 3 februari 1940 kl. 19,15.
Föredragningslista: 1) Protokoll justering. -—
2) Styrelsens och revisorernas berättelser. — 3) Val. —
-1) Bestämmande av årsavgiften. -— 5) "Bränslefrågans
nuvarande läge", föredrag av gasverkschefen O. R i s i n g och
länsvedchefen i Uppsala län, jägmästare G. Pettersson.
— Supé och samkväm.
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
