Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 10 febr. 1940 - Tekniken inför årets riksdag, av B—d - Luftskyddets alarmeringsfråga, av R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Minskade investeringar i kommunikationsverken.
Summan av de anslag, som äskas för
kommunikationsverken under nästkommande budgetår, uppgår
till 67116 000 kr., vartill kommer 10 930 000 kr.
utgörande besparingar å innevarande budgetårs anslag,
som föreslås skola få tagas i anspråk under nästa
budgetår. Sammanlagda medelstillgången för
investeringar i kommunikationsverken under budgetåret
1940/41 skulle sålunda uppgå till 78 046 000 kr.,
vilket är 36 396 100 kr. mindre än motsvarande belopp
för innevarande budgetår.
Telegrafstyrelsen har gjort framställning om
sammanlagt 25 mill. kr. till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende, vilket tillstyrkes av
kommunikationsministern.
Telegrafverkets rörelse har även under 1939 visat
en stark utveckling. Under tiden fram till
krigsutbrottet i september föregående år var sålunda
abonnentökningen större än under något tidigare år under
motsvarande tid. Efter krigsutbrottet har emellertid
den starka ökningen något mattats. Antalet nya
telefonapparater uppgick under 1939 till 58 000 eller
omkring 5 000 mindre än under rekordåret 1938.
Järnvägsstyrelsen har hemställt om ett anslag av
12 mill. kr. för fortsättande av arbetena med
elektrifieringen av banan Långsele—Boden. Med hänsyn till
önskvärdheten att i nuvarande ekonomiska läge
begränsa statens investeringar anser
kommunikationsministern att elektrifieringen av ifrågavarande ban-
sträcka bör bedrivas i något långsammare takt än
tidigare förutsatts och förordar att 8 mill. kr. anvisas
för ändamålet.
Bland övriga anslagsäskanden för statens järnvägar
märkas 1,75 mill. kr. till fortsatt anläggning av
dubbelspår å sträckan Järna—Katrineholm, 185 000 kr.
till utvidgning av spårsystemet vid Stockholms södra
station, 3,7 mill. kr. till fortlöpande förstärkning av
spåröverbyggnaden och 15,4 mill. kr. till elektriska
lokomotiv, person- och resgods vagnar, tankvagnar
samt godsvagnar, varav 8,9 mill. kr. föreslås skola
utgå å tilläggsstat till riksstaten för löpande
budgetår. Dessutom begäres för statens järnvägar 0.8 mill.
kr. till anläggningar för automobiltrafik och för köp
av biltrafikföretag.
För statens vattenfallsverk föreslås anslag om
sammanlagt 26 380 000 kr. Av detta belopp avses 11,5
mill. kr. till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten, 6 mill. kr. till fortsättande
av arbetena med kraftstationen vid Torpshammar, 5
mill. kr. till fortsatta arbeten med den nya
kraftstationen i Trollhättan och 1,15 mill. kr. till ett
ytterligare maskinaggregat vid Porjus kraftstation.
Till slut återstå de anslag, som föreslås skola utgå
under rubriken luftfartsfonden, vilka uppgå till
150 000 kr. Beloppet är avsett till
belysningsanläggningar, för luftfartsleder, radiofyrar för luftfarten och
till undersökningar för byggande och förbättring av
flygplatser. B—d.
Luftskyddeis alarmeringsfråga.
I ett par artiklar i dessa spalter hava vi nyligen
haft anledning upptaga till behandling frågor
berörande det civila luftskyddets organisation och ledning.
Allmänheten i gemen torde endast i ringa mån äga
möjlighet att utan vidare bedöma dylika frågor,
särskilt då de äro av speciell teknisk art. Här gäller det
dock såväl allmänhetens säkerhet och liv, som de
penningmedel, vilka av det allmänna ställts till
förfogande för det civila luftskyddets snara och effektiva
uppbyggande. Fördenskull anse vi det vara en bjudande
plikt att inför det tekniska forum, för vilket denna
tidskrift är ett av språkrören, lämna några upplysningar
om dessa frågor till främjande av god utveckling.
Vad luftskyddets alarmeringsfråga beträffar, är det
icke första gången som den beröres av oss. Redan
så relativt tidigt som 1936 hade vi frågan uppe. Vi
anse oss nödsakade att återkomma i ämnet till följd
av dels de alarmeringsprov, som utfördes i-Stockholm
den 25 januari i år, och dels de uttalanden från
auktoritativt luftskyddshåll, som i samband därmed
gjorts i pressen och av vilka allmänhetens uppfattning
och åtgärder kunna bliva beroende.
Det allmänna luftskyddets alarmeringssystem för
Stockholm utgöres som bekant i allt väsentligt av
tyfoner, drivna med tryckluft. Det är först när vi
förflytta oss till utkanterna av Stor-Stockholm —
alltså i förorterna —, som ett eller annat aggregat av
annan typ, elektriska sirener, förekommer.
Tyfonerna drivas visserligen som sagt med tryckluft men
kräva elektrisk utlösning med användande av vanlig
telefonledning såsom manöverledning för de elektriska
startimpulserna, för att central manövrering skall
kunna åstadkommas.
Varje tyfon är försedd med tvenne
tryckluftbehål-lare, medgivande vid fyllda och nya behållare enligt
leverantörens uppgift möjlighet till 20 larmgivningar,
vardera innebärande dels upprepade korta signaler
(flyglarm) under 1 minut, dels en ihållande signal
(faran över) under 45 sek.
Det var detta alarmeringssystem som under
förmiddagen den 25 pto sattes på prov. Allmänheten var
genom press och radio på förhand aviserad om, att
proven skulle ske mellan kl. 9,00—12,00. Man var
sålunda väl förberedd, och många intresserade
avvaktade i sina hem eller annorstädes vad resultatet
skulle bli. Proven voro enligt förhandsuppgifterna i
pressen jämväl att anse såsom ett uttryck för det
glädjande faktum att luftskyddsorganisationen inom
Stockholmsområdet nu i huvudsak finge anses
ut-byggd.
Alla de, som voro förhindrade att personligen
övertyga sig om, hur dessa alarmeringsprov utföllo, hava
tillfälle att i en sällsynt enhällig press utläsa
omdömet om ett misslyckande. Det framgår blott alltför
tydligt härav att Stockholms alarmeringsfråga är
långt ifrån tillfredsställande löst. Allmänheten, som
gått och inbillat sig, att meningen med alarmeringen
är att den skall höras, känner sig utan tvivel
konsternerad, då det från ansvarigt håll förklaras, att
proven utfallit till belåtenhet. Allt har gått väl i lås
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
