Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 10 febr. 1940 - Harry Albihn †, av K. A. W. - Notiser - Knäcknings- och bucklingsföreskrifter för byggnadsstål - Sambandet mellan viskositet och tryck hos oljor, av Brt. - Reseberättelser - Litteratur: Insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
drövligt små, men Albihn behövde ej många dagar på
sig för att hava "benat ut" problemet och själv hava
"uppfunnit" en väg, som ledde till ett gott skydd.
Mest bekant i det hänseendet torde väl hans
framgång med Ruthsaccumulatorn vara.
Jämte sin obestridliga genialitet på patentområdet
besatt Albihn två egenskaper, som alldeles speciellt
förde honom fram till den position i första linjen av
vårt lands patentombud, som han innehade — han
ägde en organisationstalang som få och en
arbetsförmåga som ingen.
Först de allra sista ären blev han av vacklande
hälsa tvungen att minska sitt arbetstempo, men han
hade då medhunnit icke allenast att föra sin
patentbyrå till en aktad ställning och därav göra ett
framgångsrikt företag utan jämväl i sin anda uppfostra
ett stort antal ingenjörer, som dels inom hans företag,
dels som egna företagare inom branschen, gjort och
göra vår industri betydande tjänster.
Även. utom tjänsten var Albihn en god och
hjälpsam man. En person, som bättre än jag kände honom
från privatlivet, har bett mig säga, att han var en
betagande man i sitt familjeliv. Jag gör det gärna
och tror också att detta omdöme är mycket sant. I
det offentliga livet såg man honom sällan, men de som
hade förmånen träffa honom bevara, liksom alla de
som äro eller varit knutna till hans företag, minnet
av en älskvärd, redbar och varmhjärtad personlighet.
K. A. W.
Notiser
Knacknings- och bucklingsföreskrifter för
byggnadsstål. Deutscher Normenausschuss,
Dorotheen-strasse 4, Berlin N. W. 7, har meddelat, att fristen för
erinringar till det tyska förslaget (infört i h. 5, 1940) är
förlängd till den 1 mars 1940.
Sambandet mellan viskositet och tryck hos oljor.
Oljans viskositet stiger med trycket. Detta
förhållande, som f. ö. varit länge känt, har en viss praktisk
betydelse. I vissa lager koncentreras nämligen
belastningen på tämligen små ytor, och oljefilmen i
dessa ytor kan härvid utsättas för avsevärda tryck.
Bestämmande för friktionen blir då icke oljans
viskositet vid atmosfärstryck (som vanligen bestämmes)
utan viskositeten vid det rådande trycket.
Vid The Pennsylvania State College har under
senare år ingående undersökningar utförts över olika
oljors viskositet vid olika tryck. Man har härvid
funnit, att viskositetens "tryckkoefficient" (dvs. den
hastighet varmed viskositeten tilltar med trycket) är
olika för olika smörjoljor. Sålunda utmärka sig
pennsylvaniaoljorna för en anmärkningsvärt låg
tryckkoefficient. Man har velat sätta detta i samband
därmed, att pennsylvaniaoljorna innehålla relativt mycket
paraffinkolväten och relativt litet nafteniska kolväten.
För att ytterligare kontrollera riktigheten av detta
antagande hava Ham och Dow1 vid ovannämnda
college utfört följande försök: En pennsylvaniaolja "180
neutral" uppdelades’genom extrahering med aceton i två
komponenter, varav den ena var rik på
paraffinkolväten (raffinat, 85 %) och den andra på nafteniska
kolväten (extrakt, 15 %). Viskositeten vid olika tryck
bestämdes därefter i en s. k.
koncentrisk-cylinder-viskosi-meter. För jämförelse medtogs även originaloljan.
i Ind. and Engn Chem. 31, 1267, 1939.
Tabell 1 visar några av de härvid erhållna resultaten.
Tabell 1. Samband mellan viskositet och tryck.
Olja = 180 neutral. Temp. = 98,9 °C.
Tryck kg/cm* Viskositet, "En »ler
Originalolja Extrakt Raffinat
1 1,46 1,66 , 1,45
100 1,60 1,77 1,56
500 2,38 2,75 2,27
1000 3,81 5,98 3,70
1 500 6,03 12,12 5,92
2 000 9,93 25,4 9,43
2 500 — 51,3 14,88
Originaloljan och raffinatet äro tämligen likvärdiga.
Däremot stiger viskositeten hos extraktet betydligt
hastigare än hos de båda andra oljorna. Detta
överensstämmer tydligen väl med det ovannämnda
antagandet, att tryckkoefficienten är större hos paraffinkolväten
än hos kolväten av naftenisk natur. Brt.
Reseberättelser. Följande stipendie- resp.
reseberättelser ha inkommit till Tekniska högskolans
bibliotek, där de äro tillgängliga för intresserade:
Lave Niklasson, Berättelse över studieresa i
Tyskland under tiden 13/8—22/9 1935 för studium av
modern betongteknik. Sthlm 1939. Fol. Maskinskr.
55 sid., 24 fotogr. — Carl Robert ’Sahlberg, Berättelse
över företagen studieresa i U. S. A. för studium av dels
blekning av inhemsk sulfatmassa, dels blekning av
svensk .sulfatmassa. Kanada besöktes under en månad
och U. S. A. under sex månader. Svartvik 1939. 4:o.
Maskinskr. 1 + 32 textsid., 7 blyertsskisser. — Björn
Stille, Reseberättelse över studieresa till
cellulosafabriker i Norge, oktober—november 1938 ... för att under en
tid av 3 veckor i Norge studera cellulosaindustrien och
speciellt dess driftkontrollfrågor, u. o. u. å. 4: o.
Maskinskr. 1 + 30 sid., 6 blyertsskisser. — H. Sundberg,
Reseberättelse över studieresa i Tyskland september
månad 1936 för att studera modern arkitektur, u. o. u. å.
Fol. Maskinskr. 19 textsid., 60 fotogr. Bil.: Opelbad,
Wiesbaden. 16 sid. 4: o. (Ur Möderne Bauformen 1934:
Oktoberheft.) — Eric Sundin, Berättelse om studieresa
företagen sommaren 1937 för att studera hamnplaner
med tillhörande konstruktion och flygplatser med
anordningar för trafiken. Gävle 1939. Fol. Maskinskr.
2 + 30 textsid. 1 karta, 13 planritn., 65 fotogr. — Sven
V. Werneb, Reseberättelse I. Flygtekniska studier i
Frankrike 1936 avseende studier vid "XV:e Salon de
1’aviation" i Paris i november 1936 gällande motorer,
propellrar och statiskt konstruktiva synpunkter ...
Studiebesöket i Paris omfattade en tid av åtta dagar. Sthlm
1939. 4:o. Maskinskr. 2 + 38 textsid. 2 blyertsskisser,
21 bilder (fotogr.). — Sven V. Werner, Reseberättelse II.
’Studier vid flygtekniska industrier och försöksanstalter
1 Ehgland och Tyskland under februari och mars 1937.
Sthlm 1937. 4:o. 1 + 73 textsid., 2 översiktskartor, 30
bilder (fotogr.). -— Sune överby, Rapport över resa
1937—1938 till Nordamerikas förenta stater för studier
av bärfrekvensteknik. Sthlm 1939. 4:o. Maskinskr.
2 + 28 textsid.
Litteratur
Insänd litteratur.
Magnesium und seine Legierungen, av Adolf Beck.
Berlin 1939. Förlag Jul. Springer. 520 sid. 524
fig. Pris Rm. 54: — (häft.), Rm. 56: 70 (inb.).
Die Verarbeitbarkeit von Zementen. (System
Ze-ment-Wasser.) Av Hans Ernst Schwiete och Leonid
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
