Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 17 febr. 1940 - Kilowattjaktens organisation, av Tom A. Björklund - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Den mänskliga kunskapen, vad den är och vad den icke är, av A. Lg. - Anmälan: Brittiska imperiet, av Sw.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
beloppet för att icke låta teknologföreningen bära
hela den ekonomiska bördan av detta företag, som
dess styrelse och dess ordförande, men icke minst dess
beredskapskommitté och dess otroligt energiske och
uppslagsrike ordförande, myntdirektör Grabe, i den
mest osjälviska idealism tagit på sig. Det är oss
reklammän kärt att ha fått tillfälle samarbeta med
sådana män, och det är vår innerliga förhoppning,
att vi kunnat dra vårt lilla strå till stacken. Det
kommer kanske i någon ringa mån att framgå av det
resultat, som vi hoppas på, men som dock här —
liksom ifråga om all reklam och propaganda — inte til
syvende og sist beror så mycket på hur propagandan
gjorts, som fastmer på, hur hållbart och värdefullt
underlaget för propagandan varit.
Till sist är det mig en kär plikt att nämna
civilingenjör Alvar Lenning, som i egenskap av
kilowattjaktens presskommissarie nedlagt ett mycket
förtjänstfullt arbete på alla de områden där jakten gått
fram.
Litteratur
Insänd litteratur.
Järn- och metallmanufaktur, av Oscak Bergman.
244 sid. Gas, kol och koks, av Et.is Göth. 254 sid.
Tekniskt folkbibliotek. Stockholm 1939. Albert
Bonniers förlag. Pris per band kr. 9: 50.
Kemien erövrar världen, av Walter Greiling. Till
svenska av Bror Gustaver. Tammerfors 1939.
Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm. 319 sid. Pris
kr. 9: — (häft.), kr. 11: 50 (inb.).
Handbok för plåtmetallarbetare, av David Nordlöf.
Stockholm 1939. Förlag Wahlström & Widstrand.
224 sid. Pris kr. 12: — (inb.).
Ingeniörsvetenskapsakademiens meddelande
Nr 115 Kylteknikens isoleringsproblem. 109 sid. Pris
kr. 5: —,
Nr 116 Elvärme inom hantverk och industri. 160 sid.
Pris kr. 4: —. Stockholm 19 39. Generalstabens
litografiska anstalts förlag.
Bokanmälan.
Den mänskliga kunskapen, vad den är och vad den
icke är. Av prof. Eino Kaila. övers, från finskan
av G. H. von Wright. Bokf. Natur och Kultur. 312 sid.
Pris häft. kr. 8: 5 0.
Föreliggande studie tillhör den’ teoretiska
filosofiens område. Författaren, själv tillhörande de
moderna empiristernas krets, säger om syftet med sin
bok, att denna är avsedd att vara dels en ledning för
filosofiskt självstudium, dels en lärobok i
vetenskaplig filosofi för universitetsstuderande och slutligen en
systematisk inledning i den "logiska empirismen" även
för filosofer av facket. Sin egen väsentliga insats
anser författaren helt blygsamt vara begränsad till en
syntetisering av den logiska empirismens
huvudresultat till en summa av fyra "huvudteser".
Den som av uttrycket "filosofiskt självstudium"
härovan möjligen vill tro, att prof. Kailas arbete är
populariserat eller eljest på något sätt tillrättalagt för
lekmän, misstar sig tämligen grundligt. Det har
nämligen en strängt vetenskaplig karaktär helt igenom.
Man kan f. ö. tämligen tryggt påstå, att det icke
under de senaste 2 000 åren skrivits något filosofiskt
verk med pretentioner, som varit i någon högre grad
lättläst. Särskilt med hänsyn till att begreppet
lättläst är relativt vill anmälaren dock icke påstå, att
innehållet är otillgängligt för en lekman. Kapitlet
Teoribildning, t. e., som formar sig till en historisk
exposé av kunskapsbegreppets utveckling, torde med
åtskillig behållning kunna läsas av envar intresserad.
Det innehåller för övrigt förklaring till en hel mängd
av de termer och begrepp, som ingå i det
vetenskapligt filosofiska vardagsspråket.
Arbetets vetenskapliga tyngd ligger dock heltvisst
ej så mycket på förenämnda kapitel som i de
återstående två, nämligen "Teoriens formella sanning"
och "Teoriens empiriska sanning". Förtjänsterna hos
dessa delar av verket torde icke kunna bedömas av
andra än filosofer av facket, till vilken krets
anmälaren absolut icke hör. Likafullt torde en lekman efter
läsningen av boken ha rätt att uttrycka en stilla
undran över vilken ofantlig logistisk apparat som synes
vara erforderlig för "klarläggande" av logiska
sanningar och teorem. Om kunskapsteoriens mål är att
bilda ett underlag för övriga vetenskapliga discipliners
tankeregler må sagda undran lämnas därhän. Den
reflexionen kan dock icke undgås, att
kunskapsteorien på sätt och vis är ett självändamål i samma mån
som dess satser ha alltför formell karaktär för att
praktiskt kunna brukas av andra vetenskaper. Från
rent historisk synpunkt är det också påfallande i
vilken utomordentlig grad de stora vetenskapliga
upptäckarna berikat stoffet för den teoretiska
filosofien, från Euklides till Galilei, Newton och fram till
Einstein och Heisenberg. En "efterföljande
delaktighet" skulle man kunna säga. Någon influens i
motsatt riktning lär man väl knappast i något fall kunna
påvisa.
A. Lg.
Brittiska imperiet, Internationell politik 7, av
Gunnar Heckscher, Kooperativa förbundets bokförlag,
Stockholm 1939, 134 sidor, pris kr. 1: 25.
I denna bok lämnas en redogörelse för det brittiska
väldets omfattning, som belyses av en utmärkt
översiktskarta i tvä färger, och för styrelsesättet i
imperiets olika delar. Vidare lämnas en beskrivning av
imperiet som ekonomisk, rättslig, militär och politisk
enhet.
Detta är en i högsta grad aktuell bok, som tack vare
sin mångfald av fakta kan tjäna som en förträfflig
uppslagsbok och som tack vare den utförliga
litteraturförteckningen lämnar en värdefull ledning för den
som vill fördjupa sig i ämnet.
Redogörelsen för det brittiska väldets uppkomst
genom förvärvet av olika kolonier och dessas
förhållande till moderlandet och i vissa fall utveckling
till dominions skänker en mycket intressant bakgrund
till den förda imperiepolitiken samtidigt som den
underlättar förståelsen för de väldiga problem som
engelska regeringen har att brottas med och alla de
hänsyn som den hela tiden måste taga till kanske mot
varandra direkt stridande intressen inom imperiet.
Förf:s påstående att imperiet sammanhålles icke
blott av riksdelarnas intresse av att bevara det
styrelsesätt och den rättsuppfattning, som anses utmärka
det brittiska väldet, utan framför allt av moderlandets
styrka och makt är säkerligen alldeles riktigt. Det är
just denna sammanhållande makt som NF skulle
behöva, men som ett förbund av stater utan någon
gemensam överstyrelse alltid måste sakna. Sm.
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
