Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 24 febr. 1940 - Anfalls- och försvarsmedel, av A. Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
en ort med många brännbara byggnader kastas detta
kärl med brandbomber ut från maskinen och bringas
att rotera med tillhjälp av snett ställda
propellervingar i kärlets akterände. Då rotationen vid ökad
fallhastighet blir tillräckligt stor, åstadkommer
centrifugalkraften att plåtkärlets väggar brista och
termitbomberna slungas ut och falla ned som ett
fyrverkeri. Denna stora spridning av brandbomberna kan
i en trakt med många små trähus, t. e. ett mindre
samhälle med egnahemsbebyggelse, åstadkomma att
eldsvådor samtidigt uppkomma på ett flertal platser. Det
blir då för samhällets brandkår en omöjlig uppgift att
släcka mer än ett fåtal av de sålunda samtidigt
uppstående eldsvådorna. En komplettering av
brandattiraljen och förstärkning av personalen med
frivilliga krafter är därför även i dylika mindre samhällen
att rekommendera.
En annan enligt uppgift effektiv brandbombstyp är
den s. k. naftabomben, som vid nedslag exploderar
och åstadkommer snabb övertändning av allt
brännbart i närheten.
Apropå eldsvådor orsakade av brandbomber
kunna dessa numera, då bomberna göras farligare, ej
bemästras av en husbrandvakt på vinden. Denna bör
under bombardemang befinna sig i källaren och först
efter signal "faran över" tillsammans med andra
snabbt gå upp i huset för att släcka eventuella
eldhärdar med effektiva släckningsredskap.
Försvarsmedel.
Försvaret i hemorten mot anfall från luften kan
vara till sin natur passivt eller aktivt.
Bland de passiva åtgärderna märkas tystnad, censur,
mörkläggning, camouflering, splitterskydd m. m., bland
aktiva framför allt luftvärnsartilleri och jaktplan.
Passiva åtgärder.
Innebörden och vikten av tystnadsplikt och censur
är självklar i Finland och måste även bliva det hos
oss. Mörkläggningen — i Finland ständig och total
— sätter sin prägel på livet i landets olika delar;
camoufleringen är ordnad på alla tänkbara sätt och
därjämte tillsynes på många alldeles otänkbara,
varvid man givit fantasien fria tyglar för att ernå bästa
skyddsverkan. Här kan man verkligen säga att nöden
eller rättare nödvändigheten blivit uppfinningarnas
moder.
Splitterskydd kunna förebygga skador såväl å
egendom som å människor. De efterföljande
föredragshållarna komma att närmare ingå härpå.
För skydd av t. e. en industrianläggning kunna
emellertid aldrig de passiva åtgärderna förebygga
skador utan endast begränsa skadeverkningen. De
kunna medföra att bombanfallens resultat bliva dyra
i förhållande till insatsen. Man ernår nämligen liten
träffsäkerhet, då målen icke kunna alltför lätt
upptäckas; splitterskydd och sektionsringar åstadkomma
att en lokal skada icke sprider sig till angränsande
områden. Detta gäller även och i högsta grad om
effektiva eldsläckningsanordningar såväl för
industrier som för samhällen av olika storleksordning.
Aktiva åtgärder.
De aktiva åtgärderna, artilleri och jaktflyg, äro
emellertid de, som i detta sammanhang tilldraga sig
största intresset:
Artilleriet tvingar anfallande flygplan upp på stor
höjd och härigenom minskas träffsäkerheten eller
också riskerar den anfallande vid oförsiktig
bombfällning från låg höjd att bliva av med en stor del av
sina bombplan. Så var förhållandet i det nyss
relaterade låganfallet mot Helsingfors, där visserligen
stor förstörelse åstadkoms å Tekniska högskolans
gamla byggnader men samtidigt en förlust av 25 %
av det stora antal bombplan, som användes vid denna
raid.
Vid ett annat tillfälle ägde anfall rum mot en större
industrianläggning, väl försedd med luftvärnsartilleri
och med jaktplan baserade ej långt därifrån. Detta
anfall, som utfördes med 12 bombplan, resulterade i
att härav 9 stycken störtade till marken och endast 3
undkommo. Detta för den anfallande synnerligen
dyrbara företag medförde icke någon fullträff och i övrigt
inga större skadeverkningar.
Luftvärnsartilleriets verkan är dock begränsad till
de områden, som kunna nås från dess
uppställningsplatser. Då skottvidden även för grovkalibriga
luftvärnskanoner är begränsad till ca 10 000 meter, och
blir successivt lägre för vapen med mindre kaliber,
avtager den avvärjande verkan ganska snabbt från
den plats, där artilleriet är uppställt. Ännu mindre
verkan har givetvis kulspruteeld, men sådan
beskjut-ning har dock vid låganfall visat sig medföra positiva
resultat genom fällda bombplan och därefter minskad
frekvens av låganfallen mot platsen ifråga.
En förbättring i försvarsmöjligheten kan man ernå
för t. e. grupper av industrier, som ligga i samma
trakt men med rimligt avstånd från varandra och med
goda vägförbindelser, genom att man använder sig av
luftvärnsartilleri, som lätt kan förflyttas på bilskjuts
lavettage nattetid: ena dagen har man ett
betryggande antal pjäser vid en industri, de följande
dagarna vid någon av de andra. Då den anfallande är i
ovisshet om, var luftvärnsartilleriet verkligen är för
tillfället stationerat, blir dess avvärjande verkan
betydligt större än vid stationär uppställning. Den
angripande vågar nämligen med hänsyn till egna
förlustrisker ej gå ned på lägre höjd än som svarar mot
pjäsernas träffsäkra skottvidd.
Jaktplan. Ifråga om användningen av jaktplan
kan man säga att dessa på ett effektivt sätt kunna
komplettera skyddet av hemorten mot bombfällning.
Det är ju nämligen förenat med stor risk för
bombplan, som ha lägre hastighet än jaktplanen, att
företaga bombraider mot trakter, där jaktplan finnas eller
dit de snabbt kunna beordras. Bombplanen kunna
antingen mötas vid landgränsen av jaktplan och
vända då omedelbart åter eller också, om de lyckats
flyga in över gränsen, kunna de förföljas och
upphinnas av jaktplanen, innan de hunnit fälla sina
bomber. Om dock sådan fällning ägt rum, kunna de vid
återfärden nedskjutas, vilket givetvis för den
anfallande är den allvarligaste förlusten.
För någon tid sedan lämnades en redogörelse i den
finska pressen om att på detta sätt ett på stor höjd
inflygande ryskt bombplansförband om 6 maskiner
blivit observerat vid gränsen, varvid finska
jagaremaskiner upptogo förföljelsen. Bombplanens för
anfall av jaktplan avsedda kulsprutor kunna ej skjuta
i alla riktningar utan lämna i allmänhet några
skott-fria koniska delar av lufthavet kvar. Av denna
omständighet begagnade sig ett av de förföljande jakt-
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
