- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1940 - Finska luftskyddserfarenheter. Industriluftskydd, av H. Pyk - Några resultat från undersökningar i belagda skyddsrum, av Erik von Heidenstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Teknisk Tidskrift

ett, eller annat inåtgående fönster vid alarm. En
dylik lösning av problemet är för övrigt enligt min
åsikt knappast riktig. När flyglarm ljuder, bör man
omedelbart skynda till skyddsrummen utan att först
vara tvungen att utföra diverse sysslor. Anfallet kan
komma mycket tidigare än beräknat.

Vilka skyddsanordningar man än utnyttjar, så
måste man ha klart för sig, att det oväntade kan
inträffa. Detonationsvågornas verkningar ha nämligen
i vissa fall visat sig mycket oberäkneliga och
nyckfulla. En sak synes mig dock säker, nämligen att så
ödesdigra verkningar, som demonstreras i
Luft-skyddsinspektionens Allmänna Anvisningar Nr 3, ha.
detonationsvågorna ej på långt när visat sig ha i
Finland.

Vad skyddsrumsfrågan beträffar, måste jag
framhålla som min bestämda åsikt, att man vid
fabriksanläggningar, som kunna väntas utgöra individuella mål
för bombfällning, om möjligt bör anordna
fullträff-säkra skyddsrum. Kan detta av någon anledning ej
realiseras, så bör man utföra de splittersäkra
rummen så, att de åtminstone tåla en 50—100 kg
spräng-boinb. Jag vet, att meningarna äro mycket delade i
denna fråga, samt att många anse, att pengarna
kunna användas bättre, t. e. för jaktflyg, för att
därigenom förhindra, att fientliga bombplan tränga in över
landets gränser. Jaktplan ha naturligtvis sin stora
betydelse, med det fordras många av dem för att
fullgöra ett dylikt uppdrag i ett land som Sverige.

Skyddsrummen böra placeras så nära som möjligt
intill arbetsplatserna samt med så många nedgångar
som möjligt för att underlätta en snabb evakuering.
När man haft tillfälle se splitterverkan utomhus, så
inser man till fullo vikten av att skyddsrummen i
största möjliga utsträckning äro tillgängliga inifrån
verkstadslokalerna.

Är ett industriföretag omgivet av arbetarebostäder,
vilket ofta är fallet i Sverige, måste det vara berett

på, att dessa förr eller senare kunna bli mer eller
mindre förintade, och planer för evakueringen måste
därför ligga klara. Så t. e. hade vid en viss fabrik
i finska landsorten 140 bostadshus blivit iner eller
mindre förstörda och obeboeliga genom mindre
spräng- och brandbomber, av tändningsinställningen
att döma avsedda för ändamålet.

Jag skulle även med några ord vilja beröra frågan
om luftvärn. Anfalles en industriplats, som ej är
någorlunda skyddad av luftvärnskanoner, så kan
resultatet bli fullständig förintelse. Det torde därför
utan tvivel löna sig väl för varje större industriplats
utan luftvärn att själv anskaffa dylikt för att därmed
tvinga upp de anfallande bombplanen till liögre höjd
och därigenom reducera träffrisken samt förhindra
bombfällning från låg höjd, vilken bland annat på
grund av bombernas sneda infallsvinkel i vissa fall
visat förödande verkningar.

Som avslutning kan jag ej underlåta framhålla, att.
ett välordnat industriskydd i dess utsträcktaste
bemärkelse är en ytterst viktig försvarsåtgärd. De,
som i dessa dagar direkt syssla med rustningsfrågor
och ständigt ha för ögonen svårigheten att vid ett
modernt krig fylla de militära behoven, torde nog
inse vikten av ett effektivt skydd för
produktionsapparaten. Jag har dock en mycket stark känsla av, för
att inte säga vetskap om, att nödvändigheten av ett
dylikt skydd tyvärr på inånga håll är mycket
förbisedd.

Jag hoppas, att jag med detta anförande i någon
mån lyckats öka närvarande industrimäns intresse
för en effektivisering av industriens luftskydd.
Någon exakt vetenskap innebär ju luftskyddet ej, och
de lämpliga åtgärderna måste i hög grad bli beroende
av de lokala förhållandena samt riskerna för ev.
luftanfall. Jag har emellertid sökt göra mitt bästa att
inom ramen för den tillgängliga tiden lämna de
uppgifter. jag ansett viktigast och av största intresse.

Några resultat från undersökningar i belagda

skyddsrum.

De fysikaliska betingelser, som inverka på
välbefinnandet vid längre vistelse i skyddsrum, äro i första
hand luftens kolsyrehalt, temperatur och fuktighet,
Utomlands hava dessa förhållanden studerats;1 här i
landet torde detta först hava skett i och med under
sistlidna november företagna provningar i några av
A.-b. Stockholms bryggeriers skyddsrum, för vilka
nedan i korthet skall redogöras.

Provning nr 1 företogs inom ett skyddsrum med
dimensionerna 1 = 15,70 m, b = 2,55 m och h — 3,3(0 m
(fig. 1). Skyddsrummet belades med 45 personer,
varvid per person erhölls en rumsvolym av 2,93, m3
och en golvyta av 0,87 m2.

Under 3 tim. och 25 min. tillfördes ingen friskluft.

Först vid utrymningen igångsattes i lokalen instal-

1 Jfr "Gassehutz und Luftschutz", Berlin, juni 1936 samt
"Schutzraumlüftung"’, Wissenschaftl. Mitteilungen des
Dräger-werks, Lübeck 1936.

lerat luftreningsaggregat, vilket drevs elektriskt med
förbikopplat filter och öppet spjäll. Luftmängd ca
4 500 1/min.

Under försöket gjordes vid å fig. angivna tvenne
observationsplatser bestämningar å luftens
kolsyrehalt, temperatur och fuktighet, jfr fig. 2.
Kolsyrehalten steg under försöket nära rätlinjigt till 2,75 %,
motsvarande en kolsyreavgivning av 0,3,8 1/min. och
person.- Kolsyrehalten var icke besvärande vid
stillasittande. Vid hastig förflyttning inom lokalen
uppstod andfåddhet.

Luftens samt väggarnas och golvets temperatur
ävensom luftens fuktighet kan sägas hava uppnått
fortvarighetstillstånd redan efter ca 2 tim.
Lufttemperaturen hade därvid stigit från 13 till 17°C;
vägg-temperaturen från 10 till 12,5°C, golvtemperaturen
var praktiskt taget oförändrad, medan abs.
fuktigheten stigit från 8 till 10 g/kg torr luft. Luftens rela-

76

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free