Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1940 - Sveriges näringsliv efter krigsutbrottet, av Rudolf Meidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
häfte 11 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 mars
årg. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Sveriges näringsliv efter krigsutbrottet. — Tendenser på beteckningsområdet, av John
Wennerberg. -—• En "explosionskommitté". -—- Notiser, -—• Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Sveriges näringsliv efter krigsutbrottet.
Vid tiden för krigsutbrottet var det en utbredd
uppfattning bland allmänheten, att Sverige liksom
under världskrigets första år åtminstone under en
längre tid framåt skulle kunna upprätthålla sina
normala handelsförbindelser med både krigförande och
icke-krigförande och att landets näringsliv icke
behövde befara alltför svåra rubbningar. Den oförutsett has •
tiga brutaliseringen av sjökriget åstadkom en snabb
och grundlig omkastning i denna optimistiska syn:
man siade nu i stället om fullkomlig avspärrning, om
katastrof för den svenska exporten och om en våldsam
sänkning av folkets levnadsstandard. Utvecklingen
har hittills icke heller besannat denna senare
uppfattning: svårigheter av delvis oanade mått ha
visserligen yppat sig, men de ha till stor del kunnat
övervinnas och en anpassning till det förändrade läget har
skett. Krigets verkningar på det svenska
näringslivet ha varit förvånansvärt små, konstaterar
konjunkturinstitutets sedvanliga halvårsrapport1 i en
återblick på den ekonomiska utvecklingen i Sverige
under höstmånaderna 1939.
Institutets senaste rapport skiljer sig från de
föregående i huvudsak därigenom att den icke ger någon
konjunkturteoretisk’ analys av den ekonomiska
utvecklingen och att den icke som vanligt innehåller
någon översikt av konjunkturläget i utlandet. Detta
beror givetvis på den nuvarande konjunkturens
karaktär av både till sin art och längd svårbedömbar
krigskonjunktur samt på den starka minskningen av
det fria varuutbytet som även de neutrala länderna
fått erfara. Rapporten avstår även av naturliga skäl
ifrån att ge en prognos för den framtida ekonomiska
utvecklingen. Istället lämnas en sammanfattande
framställning av utvecklingen inom olika grenar av
det svenska näringslivet sedan krigsutbrottet.
Kriget bröt icke den svenska industrikonjunkturen.
Under fjolårets första åtta månader befann sig den
svenska industrikonjunkturen i en uppstigande linje:
exportvolymen under månaderna januari—augusti
1939 låg med 7 % över genomsnittet av
motsvarande period för åren 1936—1938,
byggnadsverksamheten nådde rekordsiffror, och importen av
konsumtionsvaror, en god mätare på välståndsökningen,
översteg under årets tre första kvartal med nära
1 Konjunkturläget hösten 1939. Meddelanden från
Konjunkturinstitutet. Ser. A: 5. Stockholm 1940.
16 % fjolårssiffran. Kriget har icke medfört något
tvärt avbrott för den svenska industrikonjunkturen.
Produktionen har fortsatt på en mycket hög nivå,
och råvarubrist har blott i enstaka fall föranlett
driftsinskränkningar. Järn- och metallindustriernas
kapacitet var redan före kriget nästan fullt utnyttjad,
och den ytterligare inhemska efterfrågan efter
krigsutbrottet kunde blott tillfredsställas i samma mån
som exporten av dessa produkter minskades. Även
beträffande verkstadsprodukter motsvarades en
stigande produktion av en avmattning av exporten efter
krigets början. Produktionen inom sko- och
textilindustrierna ökades kraftigt på grund av försvarets
behov. Mer än en tredjedel av skoindustriens
normala produktion kommer under den närmaste tiden
att inriktas på militära ändamål. Även inom
byggnadsverksamheten kunde någon mera betydande
avmattning icke förmärkas, men detta måste till stor
del tillskrivas en forcering av pågående byggen. De
efter krisens inträde ännu kvarstående
byggnadsplanerna, vilka kunna ge en uppfattning om
byggnadsverksamheten under den följande säsongen,
utgjorde mindre än hälften av förra årets. Den
huvudsakliga orsaken till denna minskning anses vara
räntestegringen, men givetvis har även den allmänna
ovissheten om framtidsutvecklingen sin stora andel
häri.
Den relativt jämna utvecklingen av
industriproduktionen återspeglas även i sysselsättningssiffrorna.
Förutom en om några enheter över fjolårssiffrorna
liggande minskning i säsongpåverkade
industrigrenar — främst inom sten- och träindustrierna samt i
byggnadsverksamheten ■—- förete de en i stort sett
av krisen föga påverkad bild. Bristen på
kvalificerade yrkesarbetare skärptes på vissa håll genom
inkallelserna, särskilt inom skogsbruket, men i
allmänhet har man lyckats anpassa produktionen.
Jordbrukets svårigheter: råvaruimporten och
arbetskraften.
För jordbruket har krisen medfört en plötslig
förskjutning av förutsättningarna för den statliga
stödpolitiken: det gäller icke längre att finna avsättning
för vad under fredsförhållanden framstod som
överproduktion utan att i stället uppmuntra den
inhemska produktionen och att mobilisera tillgängliga
produktionsreserver. Avsättningsbekymren hålla på
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
