Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1940 - Sveriges näringsliv efter krigsutbrottet, av Rudolf Meidner - Tendenser på beteckningsområdet, av John Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ter; de ha icke i huvudsak orsakats av ökade
produktionskostnader och få betraktas som autonoma
i den ovan angivna bemärkelsen. Från en annan
synpunkt framstå dock dessa prishöjningar med sin
produktionsstimulerande verkan som i viss mån
önskvärda.
Den antydda prisstegringstendensen har dock än
så länge blott givit svaga utslag inom
konsumtionssfären; riksbankens konsumtionsprisindex har mellan
augusti och december blott stigit med ca 6 %, en
ökning som förefaller måttlig i jämförelse med
import- och partiprisindextalen. Denna svaga
spridning ned till detaljhandelsskiktet beror dels på den
dominerande andel som inhemska varor och tjänster
(livsmedel, bostadshyror) inta i levnadskostnaderna,
dels på en eftersläpning hos detaljhandelspriserna och
dels slutligen därpå att partiprisernas uppgång till
en del "uppfångats" av en minskad handelsmarginal.
Levnadskostnadstalets ökning har i huvudsak
orsakats av höjningen i de indirekta skatterna och av
prisstegringen på kläder.
Stigande importöverskott försämrar
betalningsbalansen.
Den svenska utrikeshandeln uppvisade under år
1939 ända fram till augusti rekordsiffror.
Farhågorna för en katastrofal nedgång efter
krigsutbrottet ha dock lyckligtvis icke besannats.
Import-värdet fortsatte även därefter att stiga, mest för
grupperna kemiska produkter, mineral och metaller
samt för hudar, skinn, kautschuk och textilämnen. I
denna värdestegring hade som förut visats frakt- och
försäkringskostnadernas ökning sin dryga andel.
Även fyllningen av statens och de enskildas
beredskapslager har bidragit till en ökning av importen.
Exportvärdet har däremot efter krigets utbrott blott
under november 1939 nått föregående årets nivå men
understiger denna för de första fyra krigsmånaderna
med endast 4 %. Till skillnad från importvärdet
orsakades dock exportvärdets variationer i huvudsak
av inträdda förändringar i exportvolymen.
Följden av denna olikartade utveckling för
import-och exportvärdet har blivit ett stigande importöver-
skott, som enbart för tiden september—december
uppgick till 304 mill. kr. och för hela år 1939 till 610
mill. kr. mot blott 229 mill. kr. år 1938. Därmed
försämrades givetvis även landets betalningsbalans,
som år 1939 för första gången efter år 1932 torde
uppvisa ett underskott, vars storlek uppskattas till
mellan 250 och 350 mill. kr. Påfrestningen för
valutareserverna ökades efter krigsutbrottet än ytterligare
genom många utländska säljares krav på att få
förskottsbetalning för importvarorna samt genom
hem-tagandet av utländska tillgodohavanden i Sverige.
Under årets sista fyra månader beräknas
valuta-utströmningen ha uppgått till icke mindre än omkr.
412 mill. kr.
Denna utveckling av betalningsbalansen har spelat
en betydelsefull roll för den inhemska
kreditmarknaden; till en ökad åtstramning ha dock även andra
faktorer bidragit, främst näringslivets ökade behov
av krediter, företagens strävan att öka sin
kassa-hållning och allmänhetens urtagningar ur bankerna.
Det ändrade läget på kreditmarknaden kom till
uttryck i riksbankens diskontohöjning den 15 december
från 21/a % till 3 % och i höjningen av
inlåningsräntorna hos flertalet sparbanker samt
postsparbanken med 1/a % från och med årsskiftet.
Kreditåtstramningen blev särskilt kännbar för
fastighetsägarna; räntan på kortfristiga fastighetslån höjdes i
allmänhet under september 1939 från 21/2 % till
3V2 %■> varjämte en stigande återhållsamhet från
kreditinstitutionernas sida gjorde sig gällande i fråga
om fastighetskrediter.
Om man bortser från penning- och
kreditmarknaden, där kriget sålunda medfört en kraftig
omkastning av läget, blir den refererade rapportens
sammanfattande omdöme det, att Sveriges näringsliv under
krigets första fyra månader i huvudsak kunnat
bevara sin karaktär av fredsekonomi. Skulle dock
krigets verkningar på det svenska näringslivet
skärpas, vilket efter allt att döma måste anses sannolikt,
står ett stort antal statliga kommissioner och
nämnder redo att med planmässiga ingripanden underlätta
den nödvändiga anpassningsprocessen.
Rudolf Meidner.
Tendenser på beteckningsområdet.
Av JOHN WENNERBERG.
Inom de internationella organisationerna
IEC och ISA pågår arbetet med
standardisering av bokstavsbeteckningar ganska
livligt trots den politiska krisen. Då det
emellertid kan väntas taga rundlig tid
innan resultaten bli publicerade, lämnas
här en redogörelse för vissa intressanta
tendenser.
IEC- och ISA-beteckningsarbetet.
Inom Internationella elektrotekniska
kommissionens (IEC) rådgivande kommitté nr 25 för
bokstavssymboler tillsattes år 1935 en subkommitté med
uppgift att omarbeta kommissionens tidigare normer för
bokstavsbeteckningar. Till ordförande utsågs
artikelförfattaren, med frihet att själv välja medarbetare.
Subkommittén kom i färdigt skick att bestå av en
medlem från vartdera av följande länder: Amerika,
England, Frankrike, Italien, Schweiz, Sverige,
Tyskland. Till IEC-mötet 1938 lågo förslag färdiga dels
till beteckningar för fysikaliska storheter inom
elektrotekniken, dels till beteckningar för motsvarande
enheter. Endast det första av dessa båda avsnitt hann
vid mötet diskuteras, och i huvudsak godkännas.
Subkommittén fick vissa nya direktiv och fortsatte
sitt arbete.
Internationella standardiseringskommissionen (ISA)
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
