Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Karolinska sjukhuset: Elektriska anläggningar, av Erik Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
rummen manövreras belysningen med
svagströms-relä. Manöverknappar för detta finnas, dels en vid
dörren, dels en inbyggd i patientens signalkontakt.
Även en mycket orörlig patient kan alltså tända och
släcka sin belysning efter önskan.
I operationssalarna ha s. k.
Pantophos-operations-belysningar kommit till användning. Den
nödvändiga momentreserven för denna belysning erhålles
genom ackumulatorbatteri med 24 voit spänning.
Operationsbelysningarna äro utrustade med
dubbel-trådlampor, 150 W. Den ena lystråden är utförd för
normal lampspänning, 220 voit, och den andra för
batterispänningen. Skulle systemet bli
spänningslöst eller den ordinarie lystråden gå sönder, kopplas
batteriet automatiskt in genom ett relä, som är
placerat i angränsande steriliseringsrum. Kirurgen
torde knappast märka, om det händer något
missöde med den ordinarie belysningen. Nämnda relä är
försett med signallampor, som ge till känna, om
operationslampan matas från nätet eller från batteriet.
Härigenom förhindras att batteriet utnyttjas i onödan.
Som reserv för belysningen i luftskyddsrummen
kommer en oljemotordriven generator, bombsäkert
uppställd, att installeras, vilken startar automatiskt
vid avbrott i strömtillförseln från sjukhusets ordinarie
anläggning.
Elektrovärme.
De elektrotermiska anläggningarna äro ganska
omfattande, emedan gas i allmänhet icke förekommer
inom sjukavdelningar, kliniker och laboratorier. Man
använder i stället elektriska kokplattor och elektriska
instrumentkokare. I centralköket äro stekbord och
stekugnar elektriska, varjämte en större elspis
installerats i dietköket. Kokning försiggår däremot
med ånga. Matvagnarna äro elektriskt uppvärmda.
I vagnhallen finnas från taket nedhängande
kraftuttag för matvagnarna, till vilka dessas värmelement
anslutas under pålastningen. Den installerade
effekten för värmeapparater i centralköket är omkring
200 kW. Alla familjebostäder ha utrustats med
elspisar och elektriska värmeskåp. Tack vare
driftsättet blir strömpriset så lågt, att det kan
konkurrera med gaspriset.
Hissanläggningen.
Hisschakt äro anordnade för inalles 52 hissar,
varav 47 nu äro uppsatta. I huvudbyggnaden finnas
21 hissar, av vilka ett 10-tal större, avsedda för 15
personer och omkopplingsbara för två hastigheter,
1,15 och 1 m/sek. Under besökstid, då det gäller att
transportera en stor mängd människor på kortast
möjliga tid, skola hissarna köras med den högsta
hastigheten, varvid konduktör kommer att medfölja,
som också har till uppgift att dirigera trafiken.
Normalt köras hissarna på tryckknapp och på den lägre
hastigheten. De snabbgående hissarna äro utförda
med leonardsystem, och samtliga hissar, i vilka
sängar och vagnar transporteras, äro försedda med
automatisk fininställning.
Telefon- och telesignalanläggningar.
Det finns en mindre lokaltelefonanläggning med
automatväxel för kandidatrummen i gynekologiska
avdelningen samt en liknande anläggning mellan
kraftstationen och undertransformatorstationerna, I
Fig. 5. Signaltablåer i ett vaktrum: nattsköterskan sökes.
Lamptablån till höger visar, att hon är på avd. III.
Lamp-tablån till vänster markerar från vilken avdelning nödsignal
givits. Tablån med de många markeringslamporna tillhör
sökaranläggning för läkare. 13 personer kunna sökas på
denna avdelning.
övrigt ha separata lokaltelefon- och
rikstelefonanlägg-ningar ej kommit till användning, utan
telegrafverket har uppsatt en större helautomatisk växel
inom sjukhuset, vilken fullt utbyggd är avsedd för
900 anknytningar. Till denna växel äro anslutna
dels s. k. öppna apparater, vilka fungera som vanliga
rikstelefoner, dels spärrade apparater, avsedda för
den interna telefontrafiken. Samtal kunna självfallet
också växlas mellan öppna och spärrade anknytningar
inom sjukhuset.
Telesignalanläggningarna äro ganska omfattande.
Det har alltid varit ett problem för telefonisten i ett
sjukhus att snabbt anträffa en läkare, som sökes på
telefon. En personalsökaranläggning i en eller annan
form får därför numera anses tillhöra den normala
utrustningen för ett storsjukhus, och det finns flera
dylika system utarbetade. Här har valts ett
markeringssystem, som ursprungligen är konstruerat av
brandtelegrafingenjör Ekman vid Stockholms
brandkår och vidare utformat av L. M. Ericsson och som
. i korthet fungerar på följande sätt,
Inom de olika avdelningarna finnas
markeringstablåer uppsatta, som innehålla en tryckknapp för
varje person, som skall sökas. Dessutom finnas vid
huvudentrén markeringstablåer för markering vid
in-och utgående. Då en läkare kommer till sjukhuset,
trycker han in sin knapp i markeringstablån vid
entrén. Telefonisten kan då se, att han befinner sig
inom sjukhuset. Då han sedan kommer till den
avdelning, där han skall arbeta, eller annan plats inom
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
