- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Karolinska sjukhuset: Tvättanläggning, av r.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Teknisk Tidskrift

för linne vid diskontinuerlig sköljning till 14 %,
„ kontinuerlig • „ „ 5 %,

för bomull „ diskontinuerlig „ „ 9 %,
„ kontinuerlig „ „ 6 %.

Sköljvattenförbrukningen vid Karolinska
sjukhusets tvättinrättning uppgår till

ca 5 liter varmvatten pr kg torr tvätt och
„ 40 „ kallvatten „ „ „ „
Tvättmaskiner med kontinuerlig sköljning hava
installerats eller installeras f. n. vid:
Lunds lasarett,
Uppsala akademiska sjukhus,
Luleå länslasarett,
Wäxiö, Kronobergs regemente,
Norrköpings tvättanstalt.

Automatisering av tvättningsförfarandet.

Tvättningsförfarandet vid Karolinska sjukhusets
tvättinrättning är helautomatiskt, dvs. så snart
tvättmaskinen med de inlastade tvättkläderna igångsatts,
har maskinskötaren intet med maskinen att beställa,
förrän tvättningen är avslutad och tvättmaskinen
stannar.

Betydelsefullt är att avgöra när sköljningen är
färdig och tvättmaskinen skall avstängas, så att man
undviker onödig slitning av tvättkläderna och onödig
förbrukning av vatten och elektricitet. Skulle
tvättmaskinen avstängas, innan sköljningen är färdig,
kvarhålla tvättkläderna en för dessa skadlig alkalitet.

Hittills har man vanligen avgjort, när sköljningen
skall anses färdig, genom okulär besiktning av det
avgående sköljvattnet. När detta ansetts tillräckligt
klart, har sköljningen avslutats. Härigenom lämnas
emellertid icke någon upplysning om huru mycket
alkali och tvål som är kvar i sköljvattnet, då i varje
fall det förra icke påverkar dettas klarhet. Det har
därför föreslagits att på kemisk väg med tillhjälp av
indikatorer undersöka om sköljvattnet giver utslag
för alkali. Men icke heller detta är tillfredsställande,
då indikatorernas utslag variera med
vattenledningsvattnets pH-värde.

I bägge fallen erfordras för övrigt särskilda
arbetsoperationer av maskinskötaren, och resultaten äro
mer eller mindre beroende av hans subjektiva
omdöme.

Fig. 10 a visar en anordning, varigenom dessa
olägenheter undanröjas.

Fig. 10 b visar en tvärsektion genom ett av de båda
förekommande kontrollkärlen.

B angiver en växelströmskälla i bryggkoppling.
3 och 4 angiva kontrollkärl.
5 och 6 angiva två motstånd, exempelvis två
kol-trådslampor.

7 angiver ett relä, som manövrerar en kontakt 8,
vilken normalt är bruten, då reläet vid sköljningens
början på grund av spänningsskillnaden i bryggan
är strömförande.

Kontakten 8 är seriekopplad med ett batteri 9 och
en ringklocka 10. Ringklockan är i föreliggande fall
utbytt mot ett relä, som kontrollerar
tvättmaskinmotorn.

Kontrollkärlet, fig. 10 b, är utfört av ledande
material, t. e. metall, och har ett lock 11 av isolerande
material. Kärlets botten är på insidan täckt av ett
isolerande skikt 12. Sköljvattnet inledes genom ett

Fig. 10 a. Schematisk anordning
automatisk sköljningskontroll.

rör 13 av samma
metall som kärlet
och avledes
genom ett rör 14 av
isolerande
material, t. e. glas.

Så snart
sköljningen börjar,
passerar det rena
sköljvattnet
genom kontrollkärlet 4, och det
avgående, smutsiga
sköljvattnet
genom kontrollkärlet 3. Så länge
det smutsiga,
genom kontrollkärlet 3
passerande luftbemängda
sköljvattnet har
relativt högt
pH-värde (jämfört
med pH-värdet
hos det rena,
genom
kontrollkärlet 4
passerande sköljvattnet),
är det elektriska
motståndet mot
den genom
kärlet 3 passerande
strömmen relativt
litet, så att
lampan 5 lyser
kraftigt, men lampan

6 svagt. På grund av spänningsskillnaden i kretsen
eller bryggan passerar en ström genom reläet 7, som
därför håller sin kontakt 8 bruten, varför
signalklockan 10 (här utbytt mot ett relä) är overksam. I
den mån under den fortsatta sköljningen det
avgående skölj vattnets pH-värde minskas relativt det
ingående sköljvattnets, försvagas ljuset hos lampan 5.
Så snart det avgående sköljvattnet får samma
pH-värde som vattenledningsvattnet, lysa båda lamporna
5 och 6 lika svagt, vilket innebär, att sköljningen bör
avslutas. Samtidigt härmed försvagas strömmen
genom reläet 7, så att det släpper sin kontakt 8, vilken
slutes, varvid signalklockan 10 ringer eller reläet
stänger kallvattenventilen och stannar
tvättmaskinmotorn.

Genom denna beständiga jämförelse mellan det
från tvättmaskinen avtappade sköljvattnets och det
rena vattenledningsvattnets pH-värden och
avbrytandet av sköljningen resp. avstannandet av
tvättmaskinen, när samma pH-värde uppnåtts, har en
tillförlitlig sköljningskontroll vunnits. Man är
oberoende av tvättmängden i tvättmaskinen, av variationer
i vattenledningsvattnets tryck och den elektriska
strömmens spänning och framför allt —• av
maskinskötarens påpasslighet.

Ultraviolett ljus — en prövosten för vävnadernas
renhet.

Vid ett besök i Statens frökontrollanstalt iakttogs,
att två hopblandade frösorter, som i dagsljus voro

Fig. 10 b. Kontrollkärlen vid
automatisk sköljningskontroll.

141

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free