Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Karolinska sjukhuset: Kökets planering, byggnadssätt och utrustning, av Gustaf Wersäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKTIDSKRJFT
Fig. 5. Personalkökets gasspis.
av att föreståndarinnan måste sköta även
detaljarbeten, och kvaliteten hos den tillagade maten sjunker i
den mån som alltför stora tillagningskärl användas och
tiden för matens tillredning och utdelning förlänges.
Karolinska sjukhusets kök är byggt för en
driftsorganisation, där kökschefen sköter driftens
ekonomi, bedriver inköp med hänsyn till dagspriser
och sätter utspisningsstaterna därefter samt efter
läkarnas ordinationer i fråga om dietmat, handhar
förråd och förrådsbokföring osv. samt är chef för kök
och matsalar. Den direkta arbetsledningen i kök och
matsalsavdelning däremot skulle skötas av biträdande
föreståndarinnor enligt kökschefens anvisningar.
Under arbetstiden skola utomstående äga tillträde till
köket endast via kökschefsexpeditionen i
suterräng-våningen. För sköterskor m. fi. avsedda trappor och
hissar samt de lokaler till vilka maskinpersonalen
behöver ha ständigt tillträde äro därför helt skilda från
köksdriftens lokaler i alla våningar. I källaren
finnes alltså direkt ingång från transportkulverten till
transformatorrum, hissmaskin- och kylmaskinrum,
kondensavledarerum, ventilationskammare samt
skolkök. Och alla dessa köksdriften ej direkt tillhörande
lokaler äro i planerna inlagda utanför de egentliga
driftslokalerna (se våningsplanerna). Dessutom äro
i de olika våningarna rummen ordnade ovanför
varandra på sådant sätt, att lokaler till vilka värmerör
måste framdragas ligga ovanför rum i underliggande
våning, genom vilka utan olägenhet varma rör kunna
framdragas.
Suterrängvåningen har efter dessa grunder
utformats med en kökschefsexpedition invid hallen för
varumottagning. Och intill denna ha anknutits ett
antal förrådsrum, av vilka de kylda ligga i centrum,
helt och hållet befriade från varma rör.
Bottenvåningen, den egentliga köksvåningen, är
givetvis byggnadens mest påkostade parti. Det
egentliga köksarbetet är, såsom redan nämnts,
koncentrerat till våningens mittparti. Den stora ytan här,
21 X 31,5 m, kan ej få dagsljus till mittpartiet. Detta
Köksdriften och den därpå
grundade byggnadstypen.
Anstaltskök i Sverige
hava hittills utan undantag
byggts i avsikt att
kökschefen (alltid kvinnlig)
skall personligen direkt
leda det dagliga arbetet
samtidigt med att hon
sköter alla andra med
köksdriftens ledning förenade
göromål. Dessutom eller
kanske rättare på grund
härav har, även vid
mycket stora anläggningar,
köksavdelningarna byggts
med ett gemensamt kök för
all normalkost till såväl
patienter som personal och
med köksföreståndarinnans
expedition förlagd i
omedelbar anslutning till
köket. Den enda uppdelning
som skett, är att i många
fall dietmatlagningen
avskilts till en särskild lokal,
dietköket, även det under köksföreståndarinnans
direkta ledning. Det är ju uppenbart att en sådan
organisation, som är anpassad efter små och medelstora
anstalter, där hela hushållet ej överstiger 1 000
personer, icke kan vara fullt lämplig för ett anstaltskök
som Karolinska sjukhusets, där enbart den personal,
som dagligen intar sina måltider i matsalarna,blir mer
än 1 000 personer. Driftsekonomien lider i sådant fall
Fig. 4. Huvudköket i fågelperspektiv.
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
