Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 6 april 1940 - Verkningsgraden i samhället, av Sten Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 14 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 6 APRIL
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Verkningsgraden i samhället, av civilingeniör Sten Westerberg. — Det utrikespolitiska
kvartalet, av Rütger Essén. ■— Julius Körner 60 år. — August Sundh †. — Svenska teknologföreningens årsmöte
och stämma den 30 mars 1940. — Personalnotiser. -—• Sammanträden.
Verkningsgra de n i samhället.
Anförande av civilingenjör STEN WESTERBERG vid Svenska teknologföreningens årsmöte 1940.
Med den starka fosterländska stämning, som råder
och alltid varit rådande bland svenska
ingenjörer, är det naturligt, att livet inom vår förening
alltsedan världskrigets utbrott försiggått med ovanlig
intensitet. Vi ha inom teknologföreningen i
allmänhet avhållit oss från att diskutera problem av mera
politisk natur, ett program sammanhängande med
den omständigheten, att våra medlemmar väl icke
hysa likriktade politiska åskådningar. I den
farofyllda situation, som vårt land nu befinner sig, ha
inrikespolitikens förut divergerande partilinjer
åtminstone temporärt alltmera sammanfallit. Detta
jämte känslan av, att vi ingenjörer i vår mån böra
draga vårt strå till stacken, har bidragit till att här
i högre grad än förut behandlats frågor av allmän
natur, även de med en mera politisk touche. Vi ha
i dessa tider haft alltför mycket offentliga
manifestationer, som kunna göra mera skada än nytta. Trots
att icke förslag därom saknats, har vår förening
emellertid avhållit sig från dylika. Teknologföreningen
ansåg sig dock berättigad att redan i september
månad förra året till landets regering rikta en skrivelse,
i vilken gavs uttryck åt vår övertygelse, att under
för fosterlandet kritiska tider den bästa
sakkunskapen på alla områden borde ställas till det allmännas
tjänst och att teknikens och näringslivets män i högre
grad än förut borde anlitas i statliga värv. Vi våga
tro, att denna framställning, som stöddes av landets
samtliga tekniska föreningar, icke varit helt utan
verkan. Det må också bemärkas, att vi gjort oss till
tolk för den åsikten, att nödiga besparingsåtgärder
hellre borde sättas igång för tidigt än för sent, att
de skulle förberedas genom en upplysande
propaganda och att man i möjligaste mån borde gå
frivillighetens väg. Det svenska folket är en gång för
alla så beskaffat, att tvång är det förhatligt, men
av egen fri vilja är det mäktigt stora uppoffringar.
Tvångsåtgärder, som gå in på det enskilda livets,
kanske ofta på hemmets område, väcka alltid
miss-stämning och äro dessutom utomordentligt svåra att
effektivt kontrollera.
Eedan vid stormaktskrigets början stod det klart,
att handelskriget skulle åstadkomma svårigheter
såväl beträffande krigsberedskapen som för industrien
och näringslivet, svårigheter av en art, som till sin
lösning skulle kräva ingenjörernas medverkan. För-
eningens styrelse ansåg det önskvärt att inom
föreningen tillskapa ett organ med uppdrag att speciellt
ha uppmärksamheten riktad på dylika frågor för att
i god tid få dem belysta till vidtagande av behövliga
åtgärder. Denna beredskapskommitté tillsattes redan
på hösten. För att tillförsäkra densamma allsidig
sakkunskap erhöll var och en av föreningens
avdelningar i uppdrag att utse en representant. Styrelsen
utsåg ordförande. Det var uppenbart, att en av de
första saker, som kommittén måste behandla, var
bränsle- och energifrågan. Denna intar ett centralt
rum i all teknisk verksamhet. Anledning fanns att
förmoda, att beredskapen på detta område icke var
sse utmärkt som det officiellt framhölls. Under inga
omständigheter borde det innebära någon risk att
iakttaga sparsamhet med varor, som av vårt land
måste importeras. En närmare undersökning visade
snart, att behovet av omedelbara åtgärder för
besparing av importbränsle förelåg, gällande såväl koks för
bostadsuppvärmning som stenkol för elektrisk
energialstring. På grund av vattenbrist i sjöar och floder
var bränsleförbrukningen för det senare ändamålet
redan under höstmånaderna onormalt och
skrämmande hög. Kommittén lade upp ett förslag till
propaganda för bränslebesparing på frivillighetens väg,
men situationen förvärrades så snabbt, att statliga
tvångsåtgärder kommo emellan. Vi fingo då begränsa^
vårt arbete till en teknisk upplysningsverksamhet för
åstadkommande av bästa möjliga värmeekonomi.
Propaganda för besparing av elektrisk ström och
därmed av stenkol genomfördes däremot programenligt
under parollen "Kilowattjakt". Det torde vara
bekant, att denna aktion krönts med en betydande
framgång beträffande den civila förbrukningen och att
åtskilliga tiotusental ton stenkol genom åtgärden
sparats åt landet. Propagandan för besparingen inom
industrien omhändertogs av elverken.
Vid finska krigets utbrott kom med en gång frågan
om vår militära och civila beredskap oss in på livet.
För att undersöka, hur vi skulle kunna hjälpa
finnarna och för att från dem skaffa erfarenheter för
vår del utsändes från teknologföreningen en
delegation av ingenjörer jämte en officer. Ett av resultaten
av de iakttagelser, som gjordes i Finland, blev att vid
ett möte med stor allmän anslutning en redogörelse
lämnades för de finska erfarenheterna beträffande luft-
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
