Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 6 april 1940 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - A. Julius Körner 60 år, av K. A. W. - August Sundh †, av Ragnar Liljeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
krigsdeltagande för Förenta staternas del är väl
tvivelaktigt. Opinionen är dessutom åtminstone ännu så
länge snarast neutralare än 1914—16. Men detta kan
lätt ändras, om det europeiska läget klarnar eller om
västmakterna inbegripas i en blodig och desperat
kamp.
Japan och Kina.
En för Amerika återhållande faktor är dock
alltjämt läget i den Fjärran östern. Japans kinapolitik
betraktas i Amerika med misstro och fientlighet. Ett
för Japan synnerligen kännbart uttryck härför var
upphörandet efter uppsägning av den
japansk-amerikanska handelstraktaten från den 27 januari.
Härefter hänger den japanska exporten till USA
(huvudsakligen råsilke) helt och hållet i luften. Amerika kan
lätt undvara denna import, men Japan kan svårligen
undvara de valutor den inbringar.
Kriget i Kina har också blivit en allt hårdare
påfrestning på den japanska staten och det japanska
samhället. Ännu är Chiang Kai-shek’s
Chunking-rege-ring icke helt besegrad, även om dess ställning
försvagats, sedan det engelsk-franska stödet i det närmaste
bortfallit och det ryska blivit osäkert. Japan synes
också nu ha lyckats förverkliga planerna på
upprättandet av en projapansk Kina-regering. Detta är
Wang-Ching-Wei’s s. k. centralregering, som nu tagit
säte i Nanking, och som synes skola bli erkänd
åtminstone av Tyskland och Italien. Bakom Wang stå ej
endast av Japan köpta eller beroende element utan
även en icke betydelselös antiengelsk falang, som ser
Kinas framtid i samverkan med Japan för det
anglosaxiska inflytandets tillintetgörande ej blott i Kina
utan i hela Bortre Asien och möjligen även i
Australien.
A. Julius Körner 60 år.
Ja, det är rätt! Siffran här ovanför är riktig, vår
"gamle" medarbetare Julius Körner blir verkligen
60 år den 12 april.
De 21 år han verkat i Teknisk tidskrift som dess
fackredaktör för Elektroteknik hava satt åtskilliga
förnämliga spår efter sig i de lika många årgångarna,
men däremot kan man verkligen icke säga, att de
många åren märkas på Hr Fackredaktören själv.
Vi som sett honom mer eller mindre dagligen
kunna ej fatta huru tiden löpt iväg!
Trots våra goda skäl att hylla jubilaren ordentligt
och tacka honom för ett förträffligt samarbete, få vi
här avstå från att andraga hela hans meritlista. Den
är nämligen diger. Vi måste inskränka oss till en
hyllning av vår fackredaktör som sådan och som den
gode arbetskamrat han är.
Det finnes inom Svenska teknologföreningen
ganska varierande åsikter om huru länge en
fackredaktör med fördel för tekniken kan och bör bibehålla sin
post. De finnas som hävda, att frekventa
personbyten skulle göra det lättare för tidskriften att
aktuellt följa med den framstormande tekniken.
Synpunkten har säkerligen en hel del fog för sig, men
den får ej generaliseras.
A. Julius Körner.
Uppgiften att vara fackredaktör kräver i hög grad
fallenhet för redaktionellt arbete, flit och
noggrannhet. När dessa egenskaper som i Körners fall
förenas med ett vaket intellekt som intet lämnar övrigt
att önska ifråga om följsamhet till tidens krav, hava
vi all anledning skatta oss lyckliga att ännu länge
få behålla vår jubilar i vår gemensamma gärning.
Vi tacka honom för år som gått och önska god
fortsättning.
K. A. W.
August Sun dht.
Den 3 mars avled i sitt hem i Hastings-on-Hudson
Mr August Sundh i en ålder av 76 år.
Med honom bortgick en av dessa lysande svenska
tekniska naturbegåvningar, som då och då under det
sista halvseklet i Amerika hedrat det svenska
namnet. Hans uppfinningar kunna räknas i hundratal
och många av dessa ha visat sig äga ett bestående
värde.
Sundh föddes i Persberg i Värmland och han har
aldrig glömt denna sin födelsebygd. Han började sin
bana i U. S. A. år 1888 hos Otis Elevator Company
och blev ganska snart en av banbrytarna på
hissområdet hos denna världens största hissfirma. Han
drog sig tillbaka med pension år 1934. Under senare
år har han även tjänstgjort som konsulterande på
valsverksområdet.
Sundh erhöll på sin tid medalj för banbrytande
arbete på hissområdet från Smithsonian Institute.
Många äro de svenska ingenjörer, som under
årtiondena omkring sekelskiftet och intill dess
invand-ringsspärren till U. S. A. satte ett stopp för den
svenska ingenjörsinvasionen dit för sin framgång ha att
tacka August Sundh. Den osjälviska omtanke, med
vilken han tog sig an unga ingenjörer, var
enastående i sitt slag. Den som skriver dessa rader har själv
en gång fått del därav, då jag för 30 år sedan från
Sydamerika ankom till New York, där jag ej kände
en enda människa, men där jag av en händelse kom
i kontakt med honom.
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
