Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 13 april 1940 - Några tekniska erfarenheter av bombfällningen i Pajala, av A. Wolff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
rSn
V»
Fig. 1.
längs den allmänna vägen framför kyrkan och 15
nedslag å kyrkogården och i skogsdungen söder därom.
(Fig. 2.)
Vågmästare Oscar Andersson, bosatt i norra delen
av Pajala kyrkby, har meddelat mig, att han
ovannämnda dag kl. 12,50 hörde kraftigt motorbuller och
därför gick ut på förstugubron. Han fick härigenom
skåda bombdivisionens återfärd, sedan den efter
bombfällningen svängt och intagit östlig riktning.
Formeringen var svinfylking, men ett av de bakre
planen föreföll vara skadat, enär det ej kunde hålla
sin plats i fylkingen utan svängde än hit än dit.
Kanske det var just detta plan, som sedermera
nödlandade i Sodankylä. Bombfällningen träffade ett
område av kyrkbyn, beläget ca 1,5 km söder om
väg-mästarens fastighet, invid kyrkan.
Allmän väg gjordes här en kort stund oframkomlig
å en sträcka av 140 m framför kyrkan, där 14
nedslagskratrar äro belägna inom vägmark. Vid
nedslagen n:ris 1—6 var vägen helt avbruten genom att
kratrarna n:ris 4—6 lågo i rak linje tvärs över vägen.
Övriga bombnedslag, som beröra vägmark, ha råkat
vägkant, där underminering av vägen åstadkommits å
en del ställen, exempelvis vid nedslag nr 12. (Fig. 3.)
Vid bombnedslag nr 9 befann sig en äldre man,
Karl Noak Pettersson, på landsvägen just när
bomberna fälldes. Han kastade sig handlöst omkull, i
samma ögonblick som nedslaget vid punkt 9 skedde.
Den åstadkomna kratern rev bort en del av vägkan-
ten, vid vilken han låg, varvid
Pettersson var nära att ramla ned i
kraterhålet. Genom att krampaktigt
klamra sig fast vid vägkanten,
lyckades mannen komma helskinnad från
äventyret-
Skadorna å vägen lagades
provisoriskt av fyra nian på tre dagar genom
vägkroppens uppfylliiing, utbredning
av grus och pinmo samt
vattenbe-gjutning, varvid en hård och jämn väg
för tillfället har erhållits. Efter
tjällossningen måste vägen dock
återställas i sitt ursprungliga skick.
Skadorna å vägen belöpa sig till totalt 500 kr.
Tjälen tränger inte ner så djupt i
marken, som man i allmänhet tror,
särskilt om snön kommer före markens
tillfrysning, enär snön isolerar på ett
utmärkt sätt. Bombfällningen i Pajala
har givit oss ett lämpligt tillfälle att
studera detta förhållande.
Sålunda är snödjupet å
kyrkogården och i skogsdungen söder därom i
år ca 50 cm, medan tjäldjupet
därstädes endast är ca 40 cm. De största och
mest otrevliga nedslagskratrarna
befinna sig inom dessa områden, där
diametern uppmättes till 7—8 m med
ett största djup på 1.5—4 m (fig. 4).
I backsluttningen nedanför kyrkan
och invid vägens norra sida uppmättes
snödjup på ca 40 cm, medan tjäldjupet
här var ca 60 cm. Nedslagskratrarnas
diameter varierade på dessa ställen
mellan 5—7 m med ett största djup i
mitten av ca 1,5 m (fig. 5).
Å själva vägbanan finnes ett snötäcke med blott
några centimeters tjocklek, hårt och tillpackat. På
grund av den moderna maskinella plogningen och
genom den tunga trafikens inverkan visar sig
väg-kroppen vara tjälad till ett djup av 1,5—2.0 m
(fig. 3).
De fullträffar, som konstaterades å själva
vägbanan, ha ej lyckats genombryta den tjälade
väg-kroppen. Nedslagskratrarna å vägbanan och å den
tilltrampade marken vid den totalt förstörda
såg-anläggningen (fig. 6) hade därför en diameter av
2,5—3,k2 m med ett djup i mitten av 1,0—1,3 m.
Under bombfällningen mot Pajala befann jag mig
i Torneå, stadd på en studieresa pr bil Haparanda—
Torneå—Kemi—Rovaniemi—Övertorneå. Genom
iakttagelser under denna resa har jag kommit till vissa
slutsatser rörande den något egenartade och
oväntade bombfällningen i Pajala, vilka avvika från
hittills i pressen synliga redogörelser.
Flyglarni gavs i Haparanda och Torneå den 21 febr.
kl. 12 och har av allt att döma förorsakats av den
bombdivision om nio plan, som vid denna tidpunkt
angrep Rovaniemi, och som kan hava kommit från
någon av flygbaserna Kantalaks eller Murmansk.
I Torneå meddelades, att bombplan rapporterats på
väg norr om staden, och "fara över" signalerades kl.
13,15, varefter min bilresa kunde fortsätta. Resan
till Rovaniemi försiggick utan störningar från luften,
och vid min ankomst dit erfor jag, att förmiddagens
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
