Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 13 april 1940 - Några tekniska erfarenheter av bombfällningen i Pajala, av A. Wolff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Nedslagskrater vid vägkant. Punkt nr 12 på fig. 2.
Telefonledningen under reparation.
bombangrepp snabbt avvärjts av jaktplan, som
ned-skjutit tvenne bombplan. Övriga maskiner hade
försvunnit i nordvästlig riktning. Troligen hava dessa
plan velat fullfölja sin genom det starka motståndet
över Rovaniemi avbrutna bombfällning på annat
finskt mål, innan återmarschen till flygbasen skedde.
Bristande navigeringsförmåga, antagligen orsakad av
brist på luftnavigatoriska hjälpmedel, har fört
divisionschefen förbi de stora finska byar, som faktiskt
äro belägna strax söder om den av honom valda
flyg-riktningen.
Flygningen Rovaniemi—Pajala har efter
inflygningen å svenskt område vid Kassa följt älven fram
till Kengis bruk, där västlig riktning mot Pajala
kyrkby intagits (fig. 1). Flygsträckan är ca 140 km,
Fig. 4. Nedslagskrater på kyrkogården, diam. 8 m, största
djup 3 in. Observera den avslagna gravvården i förgrunden.
Fig. 5. Nedslagskratrar i backsluttningen norr om vägen.
Observera mannen i bottnen på närmaste krater. Vid tallen
två kratrar, på gårdsplanen vid huset tre kratrar (se fig. 2).
varför order om bombfällning mycket väl kan ha
givits omkring kl. 12,45. Bombfällningen mot den
för flygarna säkerligen obekanta kyrkbyn har skett
på ca 3 000 m höjd med starkt solljus i flygarnas
rygg och måste ha avsett byns centrum, som är
tätbebyggd.
Genom felbedömning av höjdläget och av
vindstyrkan (nordvästlig motvind var rådande) kan
bombutlösningen ha skett några sekunder för
tidigt. Härigenom undgick kyrkbyns tätast bebyggda
del ett fasansfullt öde, och bombnedslagen kommo
att ligga i byns utkant, i närheten av kyrkan
(fig- 2).
Efter sprängbombfällningen synas två eller tre
bombfodral, vardera innehållande ett antal smärre
brandbomber ha lösgjorts. Maskinerna släppte
nämligen ett 100-tal brandbomber under sin fortsatta färd
över kyrkbyn, varvid fyra hus, belägna ca 1 km norr
om kyrkan, antändes. Av eldsvådorna lyckades man
släcka två, medan ett boningshus och en ladugård
helt lades i aska.
Sammanlagda värdet å förstörd egendom torde
belöpa sig till 50 000 kr.
Flygvägen över svenskt område efter
bombfällning-en gick i en stor högersväng, och först vid Huuki, ca
25 km norr om Pajala, passerade maskinerna på nytt
svenska gränsen, för återmarsch till sin bas i
Mur-mansk (ev. Kantalaks).
Enligt en vid Sodankylä den 21 febr. nödlandad
rysk flygplansbesättnings vittnesmål har
bombdivisionen omkring kl. 11 utgått från Murmansk med
order att angripa Rovaniemi.
Det är sålunda antagligt, att bombfällningen över
Pajala varit ett ödesdigert misstag.
Samtliga bombplan, som deltogo i bombfällningen,
voro troligen av samma moderna typ som det i
Sodankylä på själva flygkroppen nödlandade
planet. Detta synes vara utfört efter amerikansk
konstruktion och har en bruttovikt av 5 ton, ca 15 m
längd å flygkroppen och ungefär 18 m spännvidd.
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
