Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 27 april 1940 - Kalorijakt inom industrien, av Gustaf Edling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
ofta betydande förbättringar erhållas endast genom
trimning av anläggningen, sålunda utan mera
betydande kapitalinvestering. Yill man emellertid gå
längre med verkningsgradsförbättringen vid en
befintlig anläggning eller gäller det att bestämma sig
för vilken verkningsgrad, som bör väljas för en
nyanläggning, måste man undersöka, var den
ekonomiska verkningsgraden ligger. En hög verkningsgrad
betyder stort anläggningskapital, och man måste se
till, att även den sista delen av kapitalutlägget lönar
sig.
På diagrammet (fig. 2) visas resultatet av ett
närmare studium av dessa förhållanden.
Till grund för diagrammets beräkning ligga
följande förutsättningar:
Ångtryck 45 atö.
Ångtemperatur 420°C.
Rökgastemperatur efter pannan 420°C.
Matarvattentemperatur före ekonomiser 120°C.
Lufttemperatur före luftförvärmare 30°C.
„ efter „ 110 „
Merkostnad vid utökning av ekonomiser och
luftförvärmare 30 kr./m2.
Årskostnad för merkapitalutlägget 15 %.
Denna årskostnad tänkes utgöras av
9 % annuitet, (4 % ränta och 15 års
amorteringstid).
4 % i underhåll och reparation.
2 % sotningskostnader och dylikt.
Med de angivna förutsättningarna kommer sålunda
en m2 av ekonomiser eller luftförvärmare att draga
en årlig kapitalkostnad av 0,1S X 30 = kr. 4:50. För
att installationen skall vara ekonomiskt motiverad,
måste sålunda den sista m2 per år spara bränsle för
minst samma summa.
Hur långt rökgaserna skola nedkylas i
pannaggre-gatet, är beroende av hur stor bränslemängd, som
förbrukas i aggregatet per år. Hänsyn till detta har
tagits i diagrammet genom uppläggande av kurvor
för olika drifttider per år.
Av diagrammet framgår exempelvis, att en
anläggning med 7 000 timmars drifttid per år bör redan
vid ett kolpris på 20: — kr./ton dimensioneras för en
rökgasnedkylning till ca 100°C.
Kurvorna äro neddragna till 80° avgående
rökgastemperatur. Av tekniska skäl torde det emellertid i
allmänhet vara nödvändigt att nöja sig med en
ned-kylning till ca 100°C. En för långt gående
nedkyl-ning kan nämligen medföra svårigheter genom
utfällning av vattenånga på sista delen av värmeytorna.
Sådan vattenutfällning kan lätt ge upphov till
besvärande beläggningar och eventuella anfrätningar.
Vid ett kolpris av 20: — kr. lönar det sig vid en
anläggning med endast 1 000 timmars drifttid under
de angivna förutsättningarna att bygga
anläggningen endast för en nedkylning till ca 220°C.
Diagrammet har gjorts upp för kolpriser upp till
100 kr./ton, vilken siffra för övrigt torde motsvara
ungefär dagens kolpris.
Jag angav nyss, att kapitalkostnaderna äro
baserade på en amorteringstid av 15 år. Lägger man ned
något kapital på nyanläggning eller komplettering av
äldre anläggning i dag, måste man räkna med, att
den betalar sig på avsevärt mycket kortare tid än
15 år, om så högt kolpris som exempelvis 100: — kr.
lägges till grund för de ekonomiska kalkylerna. Vi
k0lpri5 KR/TON
Fig-, 2. Ekonomisk gräns för rökgasnedkylning som funktion
av kolpris och drifttid.
vilja ju alla hoppas på en sådan utveckling av de
ekonomiska och politiska förhållandena, att vi icke skola
behöva räkna med dagens kolpris för en tid av 15 år
framåt. En del av kurvorna på diagrammet, fig. 2, ha
sålunda endast teoretiskt intresse.
För att visa relationen mellan avgastemperatur
och verkningsgrad ha också i diagrammet inlagts
några hjälpkurvor. Därav framgår exempelvis, att
aggregatets verkningsgrad vid en nedkylning av
rökgaserna till 120°C och en kolsyrehalt av 12 % blir
ca 90 % vid 40 ton ånga per timme, under det att om
aggregatet endast är dimensionerat för 10 ton ånga
per timme, verkningsgraden blir ca 1 % lägre.
Skillnaden mellan dessa verkningsgrader förklaras av
olikheterna i utstrålningsförluster.
Värmeförluster vid eldningen.
Verkningsgraden änger ju hur många procent av
bränslets effektiva värmevärde, som erhålles i ånga.
Man kan också uttrycka denna sak så, att
verkningsgraden änger vad som är kvar för nyttigt ändamål,
när alla förluster vid ånggenereringen blivit täckta.
Det är just dessa förluster, som man i första hand
skall angripa, när en kalori jakt i ett pannrum på
allvar genomföres.
Det finns en del förluster, som äro ofrånkomliga,
ehuru de kunna utfalla större eller mindre, men det,
finns också en del, som äro onödiga och otillåtna.
En god uppfattning om hur det står till med
pannrummets ekonomi får man, om man till en början
undersöker rökgasförlusterna vid skorstenen, dvs. i en
punkt av rökgasvägarna, där värmeupptagningen
från gaserna för nyttigt ändamål är avslutad.
Det kan hända, att man vid dessa undersökningar
finner, att kolsyrehalten är hög och rökgasförlusten
är låg och att sålunda allting är väl beställt.
I synnerhet då det gäller en äldre anläggning torde
ett sådant resultat höra till undantagen. Vanligare
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
