Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 27 april 1940 - Kalorijakt inom industrien, av Gustaf Edling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskrift
är, att man konstaterar, att rökgaserna på sin väg
från eldstaden till skorstenen blivit kraftigt
utspädda med inläckande kalluft.
Har man nu funnit en låg kolsyrehalt, gäller det
att taga reda på och avhjälpa de felaktigheter, som
ge anledning till detta förhållande. Det är väl
onödigt framhålla, att intresset i första hand måste
ägnas eldningen. Även om man i eldstaden reglerat
in en god förbränning vid en viss belastning, kan det
hända, att rökgaserna sedan på väg genom pannan
blivit kraftigt utspädda genom otäta murverk.
Sådant läckage innebär förstås förluster.
Det är icke ovanligt, att rökgaskanalerna mellan
pannor och centralekonomisers uppvisa betydande
felaktigheter. Omkring spjällöppningar och liknande
ställen bruka ofta läcka in stora luftmängder.
Det lönar sig mycket bra att avhjälpa alla dessa
felaktigheter. Man höjer därigenom i avsevärd grad
ekonomiseranläggningens effekt.
Visserligen kan det vara svårt att bättra på
gammalt murverk, så att det blir bestående tätt, men, om
man tänker på vad som därigenom ofta kan vinnas,
lönar det sig att lägga ned avsevärt arbete och
kostnader på dylika förbättringar.
Som exempel på resultatet av sådan eftersyn kan
jag nämna, att en av mina medarbetare för en tid
sedan vid en undersökning i ett pannrum med ett
flertal pannor konstaterade stora bristfälligheter hos
murverk och kanaler. Kolsyrehalten var mycket låg
i skorstenen, och ekonomisern arbetade dåligt. Sedan
omsorgsfull tätning blivit utförd, minskade
rökgasförlusten så mycket, att den uppnådda besparingen
beräknades uppgå till icke mindre än 70 000 kr. per
år.
Spjällreglering.
Vid kontroll av rökgaserna i skorstenskanalerna
finner man mycket ofta, att kolsyrehalten varierar
mycket kraftigt. Det förekommer, att den varierar
proportionellt mot belastningen.
Som bekant är det ganska svårt att förmå
personalen reglera spjällen i rökgaskanalerna, allt efter
som belastningen på pannanläggningen varierar. Det
händer icke sällan, att rökgasspjällen få stå helt
öppna veckan igenom. Detta kan innebära, att
praktiskt taget konstanta gasmängder passera genom
åtminstone en del av pannaggregaten oberoende av
belastningen. Det är endast kolsyrehalten som
varierar. Ett dylikt förfaringssätt är icke väl förenligt
med god ekonomi.
Man måste ordna så, att eldarna bekvämt och utan
större ansträngning kunna reglera rökgasspjällen och
helst då de rökgasspjäll, som befinna sig efter
pannans återvinningsaggregat.
Eldaren måste kunna sköta denna spjällinställning
från sin normala plats vid pannfronten. Har man
mycket variabel belastning, står nog rätt mycket att
vinna, om man förser pannan med en automatisk
dragregulator, som håller undertrycket i eldstaden
konstant, oberoende av eldarens åtgärd.
Även om man genom lämpliga åtgärder och
genomgod reglering av förbränningsförhållandena lyckas
åstadkomma en acceptabel kolsyrehalt hela
pannaggregaten igenom inkl. återvinningsaggregaten, är
det möjligt, att rökgasförlusten trots detta på grund
av hög rökgastemperatur utfaller högt. Man finner
rätt ofta förklaringen till detta däri, att pannans
eldskärmar äro bristfälliga och otäta, varigenom en del
rökgaser gå mer eller mindre direkt från eldstaden
till pannspjället. Vidare är det icke ovanligt, att
eldytans effektivitet såväl hos pannor som hos
återvinningsaggregaten minskats genom beläggningar på
rökgassidan.
Det är därför lämpligt att då och då inspektera
rökgasvägarna i pannorna samt kontrollera
värmege-nomgångstalet hos ekonomisers.
En ekonomisers effekt nedsattes som bekant
kraftigt, om rören invändigt bli belagda med pannsten
eller siam. Detta gäller i synnerhet vid
kamfläns-ekonomisers, som ju nu äro de vanligast
förekommande.
Isolering.
När man jagar kalorier, får man icke förbise de
mycket stora besparingsmöjligheter, som ofta ligga
i en förbättrad värmeisolering.
För att påminna om vad isolering betyder
ekonomiskt, kan jag nämna, att, om man isolerar en förut
oskyddad plåtyta, som liar en temperatur av 180°C,
motsvarande mättningstemperaturen vid ungefär 10
atö, så spar man icke mindre än ca 2 ton kol per
år för varje m2, som isoleras. Jag förutsätter då en
drifttid av 7 000 timmar per år.
Då det torde kosta ca 15: — kr. att isolera 1 m2,
blir sålunda amorteringstiden för denna kostnad
mycket kort.
Redan vid ett kolpris på 25: — kr. per ton är
isoleringskostnaden helt inbesparad på 2 000 timmar.
Vid högre bränslepris blir isoleringen en ännu finare
affär.
Om man grundligt nagelfar sin anläggning, finner
man nog, att det är en del flänsar, ventilhus och
formstycken m. m., som råkat förbli oisolerade. Ofta är
det även väl motiverat bättra på befintlig, men
otillräcklig isolering.
Förluster genom oförbränt i aska.
Förlusten i bränsle genom de obrända partiklar,
som alltid måste finnas i aska och slagg, bör man
lämpligen kontrollera genom regelbundet utförda
analyser.
Vid kolpulvereldning följer ofta kolets aska i
huvudsak med rökgaserna lit i det fria. Man har
därför vid kolpulvereldning icke samma möjlighet
erhålla generalprov på aska och slagg som vid annan
form av mekanisk eldning.
Sammansättningen av de avlagringar av flygaska
och dylikt, som uppstå i pannans rökgasvägar, ger
emellertid vid kolpulvereldning en ganska god bild
av de förluster, som uppstå genom medryckning av
oförbrända partiklar i rökgaserna. Det är vid
kolpulvereldning av vikt att hålla kontroll över
malro-sultatet genom på regelbundna tidpunkter utförda
siktprov.
Rökgasförluster, utstrålningsförluster och förluster
med aska och slagg äro de obligatoriska förluster,
som man icke kan undvika men väl ofta nedbringa.
Läckande ventiler.
Det är kanhända onödigt påminna om att man ofta
stöter på helt andra förluster, som måste anses
tillhöra kategorien otillåtna. Detta är sådana, som
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
