Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 4 maj 1940 - Transduktorn, en pånyttfödd medlem av de elektriska apparaternas familj, av Uno Lamm - Notiser - Elbilens livslängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Fig. 7. Exempel på fjärrmätning med transduktorer.
Likströmmen I passerar genom de två transduktorkärnorna 1.
Växelströmslindningen på dessa kärnor får därigenom en
ström nära proportionell mot likströmmen; denna
transformeras i transformatorn 2, likriktas i torrlikriktaren 3 och
överföres i form av likström på fjärrledn-ingen 4 till
instrumentet 5 i mottagarstationen. Tack vare transduktorernas
ström-transformatorkaraktär erhålles god mätnoggrannhet även om’
fjärrledningens motstånd varierar till följd av
temperaturvariationer och dylikt.
alltså som ett låsrelä. Fig. 8 visar ett exempel på
en dylik användning som relä, i detta fall för att
alstra en pulserande spänning för blinkljus.
Transduktorns många olika användningsmöjligheter
ha i denna lilla presentation endast kunnat antydas.
Det kan väntas, att transduktorn skall erövra nya
tillämpningsområden, där dess egenskap att vara en
statisk apparat, skall komma till nytta. Ehuru
författaren kommit in på detta område via de likaså
statiska kvicksilverlikriktarna, måste han ändå
medgiva, att när det gäller "statiskhet", transduktorn
ligger på ett ännu högre plan än de nämnda
likriktarna och de därmed besläktade elektron- och
jonrören. I så måtto äro de lika, att ingen mekanisk
rörelse förekommer och att verkan baseras på elek
tronernas rörelser, men såtillvida kan transduktorn
Notiser
Elbilens livslängd. Till komplettering av tidigare
uppgifter rörande elbilar må nedanstående ur
Elektro-fahrzeug nr 21, nov. 1939, hämtade uppgifter tjäna.
1. Postverket.
Postverket, som genomförde motorisering av sin
vagnpark de första åren efter förra världskriget, har
ett stort antal elbilar, vilka varit dagligen i bruk
alltsedan 1921, 1922 och 1923. Av speciellt intresse är
att dessutom tvenne trehjuls-elbilar från 1912
fortfarande äro i drift.
2. Kommunala verk.
I Dresden nyttjas vid gaturenhållningen alltjämt en
år 1913 anskaffad eldriven sopmaskin.
1938 utdömdes ur Düsseldorffs stads vagnpark en
elbil, som oavbrutet varit i bruk sedan år 1913, dvs.
i 25 år.
De elektriskt drivna bilar vid renhållningsverket i
Dortmund, vilka anskaffades år 1917, äro fortfarande
— utan undantag •— i drift, oeh man kan ej se, att de
på grund av förslitning inom överskådlig tid skola
behöva ersättas.
Fig. 8. Exempel på
transduktorernas
användning som relä,
nämligen för
åstadkommande av
blinkljus. Hjälptransduk-torerna 1 och 2 och
huvudtransduktorn 3
ha vardera en
själv-magnetiseringslind-ning a, en
förmag-netiseringslindning b
och en styrlindning
c. När spänning
tillslås, kan endast
transduktor 1
magnetiseras upp, då
transduktor 2 är
för-magnetiserad åt
motsatt håll mot
själv– magnetiseringen. När
transduktor 1 blir
uppmagnetiserad och
likriktaren 4 får
ström, får
lindningen 2 c ström,
varigenom transduktorn
2 uppmagnetiseras.
Därigenom får å
andra sidan lindning 1 c ström, varigenom transduktor 1
av-magnetiseras. Som följd härav avmagnetiseras även
transduktor 2, varigenom transduktor 1 på nytt kan
uppmagnetiseras. Detta förlopp upprepar sig oavbrutet. Torrlikriktaren
5 kommer därigenom att lämna en pulserande ström till
lindningen c på transduktor 3. Denna transduktor kommer
därigenom att oavbrutet upp- och avmagnetiseras, varigenom
lamporna 8 oavbrutet tändas och släckas. Medelst
motstånden 9, 10, 11, 12 kan blinkfrekvensen och den relativa
lystiden inställas.
sägas bèsitta en högre grad av statiskhet, som
elektronerna där röra sig inom fasta metalliska ledares
säkra skyddsväggar, medan i de andra apparaterna
elektronerna släppas lösa i rummet, där de icke bliva
underkastade riktigt samma stränga disciplin.
Kanalbyggnadskontoret har fortfarande i drift 12
eltraktorer från år 1922.
Kommunala renhållningsverket i Berlin har bland
sina elbilar för gaturenhållning tre bevattningsvagnar
från år 1911, tre från 1912, tio från 1913 och fjorton
från år 1914.
3. Handel och industri.
Vid Löwenbräubryggeriet i München utrangerades
år 1938 två 2-t elbilar, som varit i bruk alltsedan
1910.
I samma stad finnas tvenne 2-t elbilar från år 1910
fortfarande i drift.
Detsamma gäller en elbil vid Pschorrbryggeriet.
Isfabrikerna i Cuxhaven nyttja en 5-t eltraktor för
sina istransporter sedan 1920.
Firma Cuvers & Wiesner i Lübeck utför sina
transporter med en eltraktor från år 1908.
Bollemejerierna i Berlin ha bland det hundratal
elbilar, som ingår i deras vagnpark, ej mindre än 68,
som förskriva sig från åren 1922, 1923 och 1924, och
alltsedan dess varit i dagligt bruk. Lejonparten
utgöres av 2 % -t vagnar, men även ett par på 5 t.
Dagligen i 17 år ha alltså dessa elbilar ombesörjt
mjölkdistributionen i Berlin med en daglig körsträcka av
20 à 75 km.
Isfabrikerna Geestemünder i Bremerhaven arbeta
sedan år 19 21 med 5 eltraktorer.
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
