Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 11 maj 1940 - Franska undersökningar över metallers skyddande mot korrosion, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Fig. 3. Dubbelapparat för korttidsprovning av
rostskyddsfärger på laboratoriet enligt Vila.
Däremot gav en av dr-ing. F. Höpke år 1939 i nr 79
av "Deutscher Verband fiir die Materialprüfungen der
Teclinik" publicerad uppsats en del impulser.
Resultatet av de fortsatta arbetena blev konstruktionen
av en apparat, bestående av en invändigt blyklädd
järnbehållare, försedd med en för plåtarnas
upphängning avsedd ställning, vilken var anbragt på en
genom behållaren gående vertikal axel, så att ställningen
kunde med motor bringas att rotera med 60 varv
per timme. I behållaren kunde de målade plåtarna
enligt visst schema utsättas för inverkan av direkt
ånga, varmluft, kylning med fast kolsyra, bestrålning
med kvartslampa, imma av saltvatten, neddoppning
till hälften i artificiellt havsvatten, samt för luftström,
innehållande 2 % vätesvavla och 2 % svaveldioxid.
Plåtarna fingo varje dag genomgå en cykel av
behandlingar med dessa olika agensier. Det visade sig,
att denna metod, vilken avvek i väsentliga delar
från Höpkes, gav utslagsgivande resultat. Plåtar
målade med mindre goda färger visade tydlig röstning
på kort tid.
Efter behandlingen i apparaten granskades plåtarna
dels direkt, dels i mikroskop, dels vid, dels ovan- och
nedanför vattenlinjen, varvid de olika färgskikten
blottades med en skarpslipad raderkniv. Under ett
års användning frättes snart olika delar av apparaten
och särskilt de rörliga delarna blevo snabbt
förstörda. För att undvika dessa olägenheter gjordes
en nykonstruktion, varvid istället för användande av
en rörlig ställning plåtarna upphängdes fast och som
material användes mestadels syrafast stengods.
Apparaturen, se fig. 3, utgöres av en skålformad sten-
godsbehållare, vilken täckes dels med ett ringformigt,
koncentriskt lock och dels med ett på detsamma
anbragt runt mindre lock. Lockens kanter äro
nedböjda och passa in i till vattenlås tjänande rännor
på resp. behållare och det ringformiga locket.
Behållaren är nedtill ansluten till ett stengodsrör,
försett med flera grenrör, varav ett är avsett till
gasavlopp, ett till genomförande av glasrör för inledande
av gasblandningar och ett med trevägskran försett
grenrör är avsett dels som in- och avlopp för
saltlösning och dels som avlopp för kyl- och
tvättvatten. Ett fjärde grenrör är anslutet till
vattenledningen. I centrum av apparaten äro anbragta två
koncentriska glasrör, vilka gå upp i behållaren.
Genom det inre glasröret införas gasblandningar i
behållaren och genom det yttre vattenånga, vilken
alstras i en gaseldad ångpanna. Det yttre glasröret
är även bräddavlopp för kyl- och tvättvatten, vilket
inledes i fyravägsröret genom anslutning till
vattenledningen.
En gren av fyravägsröret står i förbindelse med en
vertikal lergodsledning för bortledande av gaser. Den
stora lergodsbehållaren är i centrum försedd med en
cylindrisk trumliknande upphöjning (.= trumman)
och i dess övre kant samt på behållarens innerkant
äro urtagningar gjorda, vari de glasstavar läggas,
varpå 20 st. provplåtar samtidigt kunna upphängas.
I behållarens centrum och över trummans övre yta
utmynna glasrören för tillförsel av ånga och
luftgas-blandning. I nedre delen av trummans vertikala
cylindriska vägg äro öppningar anordnade för
in-och avledande av saltlösning samt för avtappande
av tvätt- och kylvatten. På trumman vilar dessutom
en horisontell, tunn lergodsplatta, avsedd att jämnt
fördela införd gasblandning samt för kylning avsedd
flytande kolsyra.
Saltvattnet förvaras i en på golvet uppställd 20
liters glasflaska. Denna är försedd med två tuber,
varav den undre är ansluten till ett av grenrören av
ovannämnda trevägskran och den övre står i
förbindelse med en bomb för komprimerad luft, varmed
saltlösningen i flaskan kan tryckas upp i
lergodsbehållaren. Efter behandlingen med saltvatten
förbindes övre tuben med ytterluften, då saltlösningen
rinner tillbaka i flaskan. Från en vid sidan av
behållaren stående ångpanna kan ånga ledas dels genom
det yttre glasröret i apparatens centrum in i
behållaren och dels in i en omkring behållaren anordnad
ångmantel. Härigenom kunna plåtarna dels utsättas
för inverkan av direkt ånga vid 70—80°C (fuktig
uppvärmning) och dels för torr, värmd luft (torr
uppvärmning) vid 40—50°. Det inre glasröret i
behållarens centrum står i förbindelse med anordning för
tillredande av gasblandning, innehållande ca 2 vol.-%
svaveldioxid, ca 2 vol.-% vätesvavla och 96 vol.-%
luft. Denna blandning ledes genom apparaten med
en hastighet av 100 1/tim.
För att minska arbetstiden och för att erhålla i
möjligast mån likformiga, jämförbara resultat hava
två hjälpapparater konstruerats, nämligen en maskin
för automatisk sprutmålniug av provplåtarna och en
anordning för de målade plåtarnas snabba torkning.
Målning snmskinen, se fig. 4, består av en rörlig
ställning för sprutmålning, anbragt på ett stativ,
vilket är försett med en ventilationsanordning.
Sprut-pistolen är fäst vid en rörlig ledad arm, vilken av
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
