Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 11 maj 1940 - Franska undersökningar över metallers skyddande mot korrosion, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskrift
en elektriskt driven kamaxel bibringas en fram- och
återgående rörelse. Pistolen sprutar färgen ned på
en provplåt, som är insatt i en horisontal
fästanordning, vilken ävenledes bibringas en med pistolens
rörelse synkroniserad rörelse.
Färgskiktets tjocklek regleras genom inställning
av hastigheten och våglängden för pistolens rörelse
relativt plåten. De med denna maskin erhållna
färgskikten äro mycket likformiga, oaktat de målade
ytorna äro ganska små. Genom målningsmaskinens
användning undvikas de oregelbundenheter, som
uppkomma vid målning för hand ooh de ränder i
färgskiktet, vilka alstras av håren i använda penslar.
Torkningsapparaten, se fig. 5, består av en
cylindrisk behållare av järnplåt (D^=74 cm; 11 — 25 cm)
med en genomgående central axel, varpå äro anbragta
40 st. armar, på vilka målade plåtar 80 X 100 cm
upphängas så att det hela bildar en fläkt. Axeln bringas
med tillhjälp av en liten elektrisk motor att rotera
med en hastighet av 100 varv per min. Denna
behållare är förenad med en värmeväxlare, bestående
av en plåtcylinder (D :— 28 cm, H -= 175 cm), vilken
innehåller ett antal tuber. Den insugna luften
upphettas i värmeväxlaren, passerar ett undre böjt
plåtrör, som utmynnar i mitten av behållarens botten.
Luften värmes av lågorna från en under behållarens
botten anbragt kransformig gasbrännare till 45°C
och drives sedan genom plåtarnas rörelse ut genom
en sidoöppning i behållaren, som förenar denna med
värmeväxlaren, vari den uppvärmer insugen kall luft.
I denna öppning är anbragt en termoregulator, som
håller temperaturen konstant.
För provningen användas plåtstycken 1,5 X 80 X
X 100 mm av Thomasstål, vilka förses med två hål
för upphängning, märkas, sandblästras och vägas.
Sedan målas de med de olika färgskikten och torkas
sedan antingen i fria luften enligt bruksanvisning
för den använda färgen eller också i den förut
beskrivna torkapparaten.
Fig’. 4. Automatisk må-lningsmaskin.
Fig. 5. Torkningsapparat.
I förra fallet sker torkningen på ett avstängt, väl
ventilerat ställe. Vid oljefärger är torktiden alltefter
sammansättningen en till tre dagar mellan varje
målning, vid vissa färger måste den utsträckas till en à
flera veckor. Efter sista färgskiktets anbringande
få färgplåtarna torka 8—15 dagar i fria luften.
Vid snabbtorkning 100 timmar i torkapparaten kan
man bestämma avdunstad mängd utspädningsmedel
samt hårdheten hos färgfilmen, motsvarande en
torktid i det fria av flera veckor.
Efter torkningen vägas plåtarna, varvid man ur
färgskiktets nettovikt kan beräkna mängden intorkad
färg per m2, vilken siffra är av betydelse vid
bedömandet av färgens skyddsförmåga mot korrosion.
Innan plåtarna nedsättas i
korttidsprovningsappa-raten, göres med en grammofonnål, vilken blivit
insatt i en vanlig blyertshållare, en diagonal repa i
färgskiktet, vilken slutar 2 cm från vardera hörnet av
plåten. Denna repa, benämnd "Evans repa", skall
nå genom färgskiktet till metallytan och göres för
att kunna utröna hur färgen fäster på metallen och
om färgen kan hindra uppkomst av underrostning på
skadade ställen.
Korttidsprovningens utförande. De sålunda
iordningställda färgplåtarna hängas in symmetriskt i
stengodsbehållaren på glasstavar medelst krokar av
1 mm aluminiumtråd, vilka visat sig hålla länge,
varefter locken påläggas.
Den serie av olika behandlingar, varför plåtarna
utsättas i apparaten, har kombinerats med ledning
av den erfarenhet, som tidigare vunnits vid
långtidsförsök, då de förändringar, som uppkomma hos
färgfilmen vid inverkan av flodvatten, havsvatten,
frysning och de aggressiva gaser, som vanligen
förorena luften i större städer och industridistrikt,
studerats.
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
