Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 1 juni 1940 - Hygienisk materialbedömning med särskild hänsyn till egenskaperna hos konstprodukten porslin, av Gunnar Nordgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
TekniskTidskrift
HÄFTE 22 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 1 JUNI
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Hygienisk materialbedömning med särskild hänsyn till egenskaperna hos konstprodukten
porslin, av med dr Gunnar Nordgren. — Förslag till lagstiftning om vattenförorening, av advokat Jan Otto
Alrutz. — Sambandet mellan vätska och ånga, av ingenjör E. Winning. — Minskad konsumtion är tidens
krav. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Hygienisk materialbedömnirig med särskild hänsyn
till egenskaperna hos konstprodukten porslin.
Av med. dr GUNNAR NORDGREN.
Samhällets hälsovård består i praktiken i stor
utsträckning av tekniska åtgärder, såsom framgår
redan av Hälsovårdsstadgans första paragraf, där
hälsovårdsnämnds åligganden angivas. På sätt och vis
är den teknisk-industriella utvecklingen betingande
för den sanitära utvecklingen, medan själva
hälsovårdsväsendets uppgift är att tillämpa de tekniska
landvinningarna och i vissa avseenden reglera den
tekniska produktionen. Sistnämnda funktion kräver
medverkan av medicinsk-hygienisk sakkunskap, som
då har titt tfäi ställning till t. e. vilka krav som böra
ställas på material som begagnas inom
livsmedelsproduktionen, på reningsanordningar för dricksvatten,
på vattenklosetter osv. Vid hygieniska
ställningstaganden till industriprodukter kommer man i
ganska stor utsträckning in på frågor om
materialegenskaper. I allmänhet nöjer sig då den medicinska
sakkunskapen med att bedöma förgiftningsrisker och
materialets allmänna "praktiska" egenskaper, kanske
främst möjligheten att hålla detsamma rent, medan
detaljfrågor om materialegenskaperna i övrigt
överlåtas åt teknisk expertis att bedöma. Emellertid
måste man nog säga att det på så sätt ofta uppstår en
lucka mellan det medicinska och det tekniska
omdömet. Medicinaren är otillräckligt insatt i tekniska
detaljfrågor och förbiser därigenom faktorer, som i
praktiken kunna ha sanitär betydelse, medan
teknikern har otillräcklig kännedom om hygienen och
därför ej anlägger sanitära synpunkter på detaljerna
ifråga.
Hygien är, medicinskt sett, läran om sjuklighetens,
sjukdomarnas och invaliditetens förhindrande.
Oändligt många smådetaljer i vardagslivet ha betydelse
för uppkomsten av sjuklighet eller utpräglad
sjukdom, och hygienen blir därigenom också i viss mån
läran om de förbisedda detaljernas betydelse. Som
exempel på materialdetaljers hygieniska betydelse
kan anföras frågan om beskaffenheten hos matservis
(tallrikar, glas, skedar etc.) — en fråga som under
sista åren har väckt ganska stort intresse, framför allt
i U. S. A., där ett antal forskare, främst Cumming
med medarbetare, ha framhållit vilken roll
ifrågavarande föremål kunna spela som smit.tspridare, sär-
skilt vid allmänna utspisningsinrättningar såsom
restauranter, sjukhus, barnkrubbor, kaserner,
skolin-ternat etc. Matservisen bör följaktligen vara lätt att
rengöra även från "mikroskopisk" förorening, och
detta förutsätter en så jämn och slät yta som möjligt.
I porer, ojämnheter, repor och sprickor skyddas
bakterier mot både vanlig diskning och de
desinfektions-åtgärder som bruka begagnas (hetvatten, klor),
därtill bidrager att bakterierna inte ligga fria i
inbukt-ningarna av materialytan utan bli omgivna av ett
skyddande hölje av äggvite- och fettämnen. Samma
nackdelar uppstå, om glasyren blir avstött från en
tallrik, vilket experimentellt har påvisats av tysken
Blumenberg; denne efterlyser på grundval därav en
förordning att sprucket eller kantstött porslin ej får
begagnas i matvaruhanteringen resp.
restaurantvä-sendet, och han hänvisar till att dylika bestämmelser
finnas i Kanada sedan 1927 och i Nya Syd-Wales
sedan 1931.
Inget material erbjuder ur hygienisk synpunkt så
intressanta egenskaper som porslinet; hos intet annat
material torde man behöva ta hänsyn till så många
olika faktorer vid den hygieniska bedömningen, och
därför lämpar sig denna konstprodukt ypperligt som
exempel. Förf. har själv kommit in på frågan om
porslinets egenskaper via desinfektions- och
sterilisa-tionsundersökningar och fortsatt att bearbeta denna
fråga, då den förut ej har uppmärksammats i
nämnvärd grad på medicinskt-hygieniskt håll, varken här
eller i utlandet, detta trots att den har en. ganska stor
praktisk aktualitet, inte minst inom
hälsovårdsväsendet, där man önskar normer för bedömning av
porslinsföremål med sanitär funktion.
Porslinet består av den formgivande substansen,
godset, och av glasyren, varmed godsets yta är
överdragen. Om vi bortse från själva formen hos
porslins-föremål som ha hygieniskt intresse, så är det i första
hand ytbeskaffenheten som måste beaktas. Ytan
måste först och främst vara fast, så att den inte
nötes för lätt, inte flagrar, inte avger fasta småpartiklar
och inte låter utlösa någon av sina beståndsdelar i
vatten eller andra lösningsmedel. Allt detta är
särskilt viktigt beträffande porslinsföremål som be-
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
