Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1940 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskrift
egenskaper äro som för asbest och luft.
Glasisolering torde vara särskilt lämplig för maskinlind
-ningar speciellt för banmotorer, magnetspolar för
kopplingsdon o. d. (Bull. Schweiz. El. Ver. h. 7 s.
167.)
.1 en våning i Genève dödades en person i badet på
grund av isolationsfel i belysningsinstallationen.
Nätet har en spänning av 380/220 V med jordad
nollpunkt. Badrummen ha takljus med ledning av två
I nnn GS-trådar dragna genom ett slutet metallrör av
II mm inre diameter utan isolationsbeklädnad.
llöret låg horisontalt i betongtaket med en otät
skruvmuff på mitten och var inbäddat i ett skikt av
murbruk på vilket kaklet lagts. Avloppet i badrummet
förbands med avloppsledningen genom ett rör på
3 cm avstånd från lampans ledningsrör.
Huvudavloppet utmynnade i en samlare av lergods i källaren
och var ej jordat. Övergångsmotståndet från denna
ledning till jord visade sig vara 165 ohm. Övriga
vattenledningsrör däremot hade potential 0. En
tidigare inträffad översvämning i badrummet hade
skadat isoleringen och ledningsröret hade rostat.
Samma dag olycksfallet inträffade hade en ny
översvämning ägt rum. När lampan i undervåningen
tändes, sattes badkaret i den övre under spänning och
den badande dödades vid beröring av de jordade
vattenledningskranarna. Vid företagen undersökning
befanns badkaret med avloppsledning ha fått en
spänning av 72 V. Likbesiktningen gav som tydlig
dödsorsak elektrisk ström. Metallisk förbindelse måste
sålunda alltid finnas mellan avlopps- och
tilloppsledningar i badrum, tvättrum etc. (Bull. Schweiz. El.
Ver. h. 1 s. 21.)
Vid det kommunala sjukhuset i Hamburg
Barm-beck har av Siemens utförts en röntgenanläggning
med en spänning upp till 1,2 MV för behandling av
kräfta. En 50-periodig transformator ansluten till
låg-spänningsnätet lämnar en reglerbar, sekundär
spänning med niomentanvärden upp till 100 kV som
likriktas och utjämnas genom ett system av ventilrör
till en konstant likspänning till jord som är 12 ggr
högre. Spänningen fördelas på 6 steg vid jordad
anod. Den förmår avge en kontinuerlig ström av
5 mA vid 1000 kV. Denna belastning kan utan
störning upprätthållas i veckor. Strålningen vid
denna spänning närmar sig i hårdhet
gammastrål-ningen från radium. Anläggningen ger vid 1000 kV
och 5 mA och med ett 5 mm tjockt filter av bly på
0,5 m avstånd från anoden 600 röntgenenheter per
minut eller ca 30 ggr så mycket som en 200 kV
anläggning för samma strömstyrka. Jämförd med
radiumbestrålning motsvarar denna anläggning rent
kvantitativt ca 10 kg radium. (E. T. Z. h. 20 s 441.)
Bergsvetenskap.
Pluranielt är en metod för att redan på götet
åstadkomma en rostfri beklädnad av vanligt stål. I en
elektrisk specialugn sammansmältas de särskilt
rostskyddande ämnena med den del av det vanliga stålet som
är avsett för ytan, dvs. utanpå götet. Även hårda
legeringar ha på detta sätt applicerats utanpå göten
för användning till räls, valsar o. d. Även ena sidan
av plåt kan förses med sådant skydd. Av sådana göt
kan man valsa plåt och även tråd. Prov ha visat att
täckytan blir alltigenom fullt homogen och att den
häftar vid utan sprickor e. d. Täckytan har samma
rostfria egenskaper som motsvarar vanligt material
av samma konsistens. (Machmery h. 7 s. 123.)
Mikroskopisk undersökning av pågående dragprov
kan utföras med en apparat konstruerad av professor
Th. Pöschl tillsammans med firman Ernst Leitz. Den
består av en skruvhjulsdriven dragprovmaskin i
vilken polerade och betade dragprov inspännas, jämte
mikroskop för kinematografisk upptagning.
Formförändringarna avläsas med ett känsligt mätur och vid
mikroskopets okularmikrometer; belastningarna
avläsas med en kalibrerad mätbygel jämte ett ytterligare
mätur. Apparaten avser undersökningar av förloppet
hos kornsammansättningen då flytgränsen
överskrides, samt av brottet. Kristallkornen kunna ofta
förlängas flera gånger sin längd och detta kan noggrant
uppmätas. Apparaten är även användbar för
svets-prov, ytskador, anvisningar av olika form etc.
(Z. V. D. I. b. 14 s. 242.)
Svetsning.
Gassvetsning av stål med 13 % Cr utföres med
neutral låga jämte flussmedel med hög
lösningsför-måga för kromoxider, vilket påstrykes bägge
plåt-ytorna. Svetstråd användes av motsvarande materiel
resp. med 18 % Cr för stor plåttjocklek. Stål med
Si-halt över 1 % äro mera lättsvetsade än de med
mindre än 0,5 % Si, men äro benägna att vid svetsning
öka kornstorleken. Vid bågsvetsning användes
belagd elektrod som pluspol och med liknande
sammansättning som grundmaterialet. Strömstyrkan hålles
10 % lägre än vid olegerat mjukt stål.
Arcatomsvets-ning är särskilt gynnsam för dessa stål. Material
med 16—17 % Cr är mera lättsvetsat än med 18 %.
Förvärmning till 400° rekommenderas. Glödgning
till 750° med ugnsavkylning till 550° ökar segheten.
En tillsats av 2 % Ni till stål med 0,1 C och 18 Cr
minskar körntillväxten. Dessa svetsar måste
varm-behandlas med luftavkylning från 950°.
Punktsvetsning är ej tillrådlig för dessa material. Däremot
brännsvetsning. Kromstål med större C-halt låter sig
varken punkt- eller brännsvetsas.
Värmebehandlingen är viktig.. (Z. V. D. I. h. 10 s. 173.)
I stället för slipskiva, luftmejsel och hyvelmaskin
för behandling av stålgöt användes även syrgashyvel,
som på en femtondel av tiden avlägsnar fel och
sprickor, ned till 80 mm djup. I U. S. A. använder
man en skärputsmaskin placerad på rullbanan bakom
saxen i förvalsverket och försedd med två rader
brännare som skala götet från två sidor, varpå det
vändes och skalas på de bägge övriga. I Tyskland
gashyvlar man för hand med en brännare försedd med
snabbslutare för in- och urkoppling av syrgasen samt
med två ventiler för inställning av förvärmarelågan.
Biandröret är långt för att skydda arbetaren från
strålningsvärmet. På sista tiden har handgashyveln
utförts som flergasbrännare varigenom den blivit
användbar för avlägsnande av rost och gammal färg
från plåt och balkar. Arbetshastigheten varierar
mellan 3,5 och 7,5 m/min. Göt av 358 kg vikt putsades
med luftmejsel på 31/2 h och med gashyvel på 12 min.
Syreförbrukningen uppgår till 3 m3 per m2 putsad
yta. (Maschinenbau h. 1 s. 21.)
Korrosion.
I U. S. A. skyddsmålade man för 500 mill. dollars
under 1939. En skyddsfärg sammansättes i allmän-
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
