Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1940 - Vedbränslets förädling, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
-0,5-10° kcol-
Årligt fillskoff
120-10 kcal
kcal
00l0e
28 I0U
e!
I stubb
igrerwed
[-indusfri-]
{+indu-
sfri+}
hus-;
håll ;
|niporf
Ikoks
- 30-10’ä-
Qæ-1015
kcal-
olja
vallén fra förv skiffer kol el fra förv skiffer
Fig. 1. Statistiska uppskattningrar av årligt tillskott och naturliga förråd av
energi i vattenfallen, skogen, torvmossarna och skifferlagren samt
energimängden i importerade fossila bränslen (inkl. i landet producerad koks).
olja, som vid lämplig- bearbetning skulle kunna
utvinnas ur torven och skiffern. Dessa bränslen skola
dock icke behandlas i det följande. Vedbränslet är i
en kris som denna lättast att snabbt komma åt i stora
mängder. Det gäller alltså i första hand att förädla
detta vedbränsle, så att det på bästa och smidigaste
sätt kan avge sina kalorier för just det ändamål, där
vi bäst behöva dem.
Flis som bränsle.
Hur kan då vedbränslet förädlas? Det kan först
och främst bringas i en form, som gör, att det är lätt
att transportera, lagra och mata in i eldstaden.
Redan vikingarna använde säkert kluven långved i sina
brasor. Det är den enklaste förädlingsformen, men
-
-
WmØM^
ItMÈåmmm
Fig. 2. Huggmaskin för tillverkning av träflis.
sådan ved är ganska besvärlig att
handskas med. Medeltidens ugnar och spisar
krävde mindre vedstycken, och då
delade man långveden i tre eller fyra bitar
och klöv den till vanliga vedträn. Det
är en långsam och ganska
arbetskrävan-de process att hugga ved, även om såg
och yxa drivas elektriskt. Och
småveden blir mycket besvärligare att plocka
med än långveden. Det går så många
bitar på en m3. Och det blir mycket
liten fastmasseprocent, om man inte
travar veden ordentligt utan bara vräker
den i en binge. Då förefaller det som
om flisen bättre skulle passa vår
mekaniserade tid såsom förädlat bränsle.
Att hugga veden till flis i en lämplig
huggmaskin är en synnerligen enkel och
billig procedur. I en sådan flismaskin,
som visas i fig. 2, kan två man med en
25 hk motor hugga upp 10 à 15 m3
fastmassa till flis på en timme.
Huggmaski-nen blåser själv ut flisen till en
lagringsplats på ett par meters håll, och om man
så vill kan den därifrån lätt antingen
blåsas eller transporteras på band till
silo eller transportmedel. Den
svårhanterliga veden har förvandlats till
ett massformigt bränsle, som kan transporteras på
helt mekanisk väg, och t. o. m. automatiskt matas in i
eldstaden med hjälp av en skruv eller annan
mekanisk stoker.
Flisbränslet har också snabbt börjat göra sitt intåg
i industrin, särskilt där det faller brännvedsortiment
eber brännbart avfall i samband med den industriella
produktionen. Flisbränslet användes då både i rått
eller lufttorrt tillstånd och maskintorkat, och det
användes både för ångalstring och för eldning av
industriella ugnar, t. e. i järnverken.
En nackdel med flisen är emellertid, att den är så
skrymmande som bränsle. En fast m3 ved ger 3 m3
flis i löst mått. 1 milj. kcal, som väger något mindre
än 400 kg i lufttorr ved, kräver ett utrymme av 1,5
m3 i flis, ungefär dubbelt så mycket som i staplad ved
eller träkol och ungefär fem gånger så mycket som
i koks eller träkolsbriketter. Flisbränslet tål därför
inte att fraktas långa vägar. Vid biltransport spelar
volymvikten ingen roll, där kan man bara sätta på en
större häck, så att samma vikt rymmes i lasset. Detta
går särskilt bra, när transporten sker i släpvagn.
Som en framtidsbild av kaloritransport skulle jag
gärna vilja tänka mig ett fliseldat litet landsvägslok
— med gengas eller ångdrift —- och ett par stora
släpvagnar med flis efter.
Vid frakt på järnväg sätter tunnelprofilen en gräns
för lassets höjd. Fig. 3 visar vilka olika
vännekvantiteter, som kunna fraktas i en normal 20 tons
lastvagn, i stenkol, koks, träkolsbriketter, staplad ved,
flis (lufttorr) och i träkol av olika volymvikt. Som
man ser, skulle ett fullt lass flis eller träkol räcka
åtskilligt över vagnens tak. Transportkostnaden
kommer därför vid flis och träkol att påverkas av
volymen och inte bara av vikten.
Om man i stället går ut ifrån, att en konstant
värmemängd skall fraktas, låt oss säga den värmemängd
som finns i en 20 tons last av koks eller kol, alltså
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
