- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
256

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1940 - Vedbränslets förädling, av Edy Velander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

T Träkolning.

Oykq fibervoften

gos

20 %

I kg ved 4700 kcal

TT Vedavgasmng

va-Hen

1 kg ved 4700 kcal

_ tjära 25^

fra kol 50%

gas 50’/.

m Kölavgasning

kg gaskol 7100 kcal

151

N Milkolning

vedförlust

gos-förlus>f 35 %

fràkol 45%
50%

stybb och bränder

Y Ugnskolning.

gas

kg trä 4700 kcal

"Tjgrö" 25%

trå ko I 50%
- 75’/.

Fig. 5 (I—V). Energibalansen vid olika typer av
torrdestillation. Procenttalen angiva produkternas
förbränningsvärde i procent av det ingående råmaterialet.

Vid vedbränslets förädling tar man nu sikte på att
så att säga skilja upp dessa olika moment: torkning,
avgasning, tjärbildning och träkolning — och i
gasgeneratorerna slutligen framställning av koloxid från
det glödande träkolet. Om man lägger in veden i en
retort och värmer denna utifrån, får man alltså tre
olika slag av bränsle. Ett gasformigt,
destillations-gasen, ett flytande bränsle, tjäran, och ett fast
sotfritt bränsle, träkolet. Men denna förädling sker inte
utan en viss kaloriförlust, som de följande
diagrammen i fig. 5 visa i grova drag.

Om kolningsprocessen kunde gå utan tillförsel av
värme, skulle man i gasen återfinna 20 %, i tjäran
25 % och i träkolet 50 % av vedens ursprungliga
energiinnehåll, under det att endast ungefär 5 %
skulle gå åt för att avdunsta fibervattnet. Det skulle
då ligga nära till hands att förädla vedbränsle på
samma sätt som man förädlar stenkol genom att
av-gasa det i ett gasverk och utnyttja både gasformigt,
flytande och fast bränsle. I själva verket drevs
också Värtagasverket och andra gasverk i landet under
den sista krigsvintern 1917—1918 till stor del med
ved.

Därvid ställde sig energibalansen emellertid olika
mot i det idealiska diagrammet. För att få så
mycket gas som möjligt ställes processen in, så att
retorten delvis köres som destillationsretort, delvis som
vattengasgenerator. En del av fibervattnet reduceras
härvid till vätgas, som ökar gasens
förbränningsvärde. Härför åtgår emellertid en hel del av det
bildade träkolet, dels för reduktionen, dels för att tillföra
det vid processen nödvändiga värmet. Återstoden av
träkolet behövs för att värma retorterna, och det blir
till och med nödvändigt att tillskjuta en viss
värmemängd utifrån i form av koks för att få tillräckligt
hög temperatur. Tjärutbytet blir obetydligt.

Ehuru vid vedförgasningen ungefär 50 % av
vedens kalorier återfinnas i gasen, är denna form för
vedförgasning föga lönande.

Detta framgår än tydligare vid en jämförelse
mellan vedavgasning och kolavgasning. I det senare
fallet åtgår visserligen en del av koksen för att
värma och upphetta retorterna, och gasen innehåller inte
mer än 20 % av kolets kalorier, men i gengäld får
man inte mindre än 62 % av dessa kalorier tillbaka i
koksen. Koksen spelar därför mycket stor roll i
gasverkens ekonomi. Ett vedgasverk får emellertid ingen
koks, utan gasen måste bära hela kostnaden för
gasverket. Ett vedgasverk skulle därför icke kunna
tillnärmelsevis konkurrera med elektrisk energi för
matlagning och uppvärmning. Vid kristillfälle kan
vedförgasning tillgripas såsom skedde under förra
kriget, men detta medför utom dålig ekonomi många
andra olägenheter. Gasen är inte dålig, men den
passar ej för rörledningarna, och alla brännare måste
ställas om för en annan luftinblandning. Dessutom
minskas produktionsförmågan hos retorterna till ca
40 %. Sådan vedförädling är därför föga
ändamålsenlig, och det torde vara lämpligare att hålla
gasverken i gång med kol, så länge det överhuvudtaget går
att skaffa lämpliga kol.

Träkolning.

Den form av vedförädling, som närmast kommer i
fråga, är därför kolning under sådana former, att
träkolet blir huvudprodukten.

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free