- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
261

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1940 - Facit - Syntetisk borst - Nytt motorbränsle - Nytt byggnadsmaterial ur lera eller skiffer - Tillverkning av strängbetong - Nya jätteträd - Träkolsbriketter för gengasbilar - Finlands papperstillverkning - Trämassa - Notiser - Statens uppfinnarnämnd - Uppfinnarkontoret - Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut - Indo-europeiska telegraflinjen firar 70-års jubileum, av r.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

nu i dagarna. Importen av borst uppgick 1938 till ett
värde av 6,3 mill. mark.

Nytt motorbränsle. En firma i Stockholm kommer
inom kort att lancera karbiden som motorbränsle. För
att göra detta möjligt har man förvärvat
tillverkningsrätten till ett karbidaggregat för bilar. Vid här i landet
verkställda prov lär aggregatet ha befunnits mycket
tillfredsställande, och explosionsrisken anses icke vara
större än för bensin. Karbidaggregatet lär vara särskilt
lämpligt för bilar, som måste starta ofta.

Nytt byggnadsmaterial ur lera eller skiffer. Ett
bolag med en halv million i aktiekapital har bildats för
tillverkning av ett nytt byggnadsmaterial, som fyller
alla anspråk på hållfasthet, ljud- och värmeisolering,
och för vilket vanlig lera eller skiffer kan tjäna som
råvara. Den nya produkten är avsedd som
tillsatsmedel till betong och murbruk och lämpar sig även
utmärkt som vägbeläggningsmedel. Det intressanta
är att om skiffer användes som råvara, erhålles olja
som huvudprodukt och byggnadsmaterialet som
biprodukt. Tillsammans göra de oljeutvinningen räntabel.

Tillverkning av strängbetong. Vid Liljeholmen
skall en större anläggning uppföras för tillverkning av
strängbetong. Den nya fabriksbyggnaden får en längd
av 125 m. Riksdagen har beviljat ett lån på 800 000
kr., och enligt lånevillkoren skall driften vara i gång
före 1 okt. nästa år. Strängbetongen har den fördelen,
att den är fjädrande, medför stor besparing av stål
och kan kapas efter önskan i passande längder.

Nya jätteträd hålla f. n. på att framtrollas av
Ramlösa plantskolor. Försöken, som bedrivas med hjälp av
anslag från svenska industrier och skogsägare, ingå
som ett led i de strävanden, som Föreningen för
växtförädling sedan 1938 gör i samarbete med professor
Nilsson-Ehle att förädla skogsträd för att höja vårt
skogsbruk. Dessa försök avse såväl asp som lärkträd
i tetraploid form, dvs. med fyra ggr så stort
kromo-somtal som normalt, varigenom veritabla jätteträd,
som skjuta ända till 2 Va m långa årsskott kunna

åstadkommas. De tetraploida lärkträdsplantor som
hittills uppdragits, ha en barrlängd av 55 till 75 mm.
För alstring av vedgas anses lärkträdet vara det bästa
näst boken, men lärkträdets ved är dessutom
förträfflig både som värmealstrare och virke.

Träkolsbriketter för gengasbilar skola nu tillverkas
här i landet enligt en metod, som med stor framgång
provats utomlands under senare år. Det är den vid
kolningen som biprodukt erhållna tjäran, som
användes som bindemedel för det finmalda träkolet. Det
större bränsleförråd, som ett fordon kan medföra i
form av dylika briketter, betyder en ökning av
gengas-drivna fordons aktionsradie med nästan det tredubbla.
Briketterna äro okänsliga för väta, tåla långa
transporter och en oöm lagring. Bergsingenjör Ernst
Rothelius har fått ett statsbidrag på 100 000 kronor
och ett statslån på samma belopp för att omedelbart
sätta i gång tillverkningen.

Finlands papperstillverkning lider en kännbar
nedgång genom freden. Ensamt Enso bruk producerade
176 000 ton massa årligen. För själva
tidningspappersbruken torde nedgången utgöra 6 procent, för annat
papper 24 procent. Inalles synes det vara tolv
massa-och pappersbruk, som avträtts till Sovjet.

Trämassa skall enligt uppgift snart komma att
exporteras från Norge till Tyskland, enbart från Larvik
100 000 ton. Förhandlingar ha förts mellan norska
myndigheter och U. S. A. om export över en nordlig rut
av bl. a. tidningspapper, men dessa förhandlingar
synas ännu ej ha lett till något resultat.

I en engelsk facktidning för den 18 maj finna vi en
uppgift, att export från Finland till England av
pappersmassa icke längre synes ligga utanför
möjligheternas gräns.

Förestående uppgifter äro hämtade ur svensk
och utländsk dags- och teknisk press.

Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste mån
uppgifternas riktighet men ikläder sig intet
ansvar för desamma. Red.

Notiser

Statens uppfinnarnämnd. Kungl, maj: t har till
ordförande i nämnden utsett generaldirektör G. H.
Ericson och till ledamöter myntdirektör A. Grabe och
civilingenjör B. Thorbjörnson.

üppfinnarkontoret. Till ordförande i styrelsen för
Uppfinnarkontoret har Kungl, maj:t utsett
myntdirektör A. Grabe med civilingenjör B. Thorbjörnson såsom
suppleant. Svenska teknologföreningen, som äger
utse en ledamot och en suppleant i samma styrelse, har
till ledamot utsett professor R. Woxén och till
suppleant docenten tekn. dr Fr. Dahlgren.

Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut.
Sedan Svenska teknologföreningen erbjudits att avgiva
förslag till en ledamot och en suppleant i styrelsen för
Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut, har i
enlighet med av föreningens styrelse framställt
förslag till ledamot av nämnda styrelse utsetts
civilingenjören Fr. Berthelius med direktör Carl A. Jacobsson
som suppleant.

Indo-europeiska telegraflinjen firar 70-års jubileum.

Den indo-europeiska telegraflinjen, som landvägen
förbinder England med Indien, och som togs i bruk den
31 januari 1870, är utan tvivel en av
adertonhundratalets största tekniska bedrifter.

Helt naturligt hade man i England tidigt klart för
sig betydelsen av att kunna stå i telegrafisk
förbindelse med landets rikaste koloni. Man hade också
gjort flera försök att skapa en sådan förbindelse med
hjälp av sjökablar, men bl. a. hade Röda havets höga
temperatur vållat oöverstigliga svårigheter.

Genomförandet av detta väldiga företag
anförtroddes då åt tysken Werner Siemens, som också
lyckades att med sina bröders hjälp övervinna de
mångfaldiga svårigheterna.

I första hand gällde det emellertid att lösa en mängd
uppgifter, som ej voro av teknisk art, men som voro en
förutsättning för att arbetet skulle kunna utföras.
Ursprungligen hade man tänkt sig att kunna låta redan
befintliga linjer ingå i den nya förbindelsen, men det
visade sig snart, att endast med en egen linje under
enhetlig ledning och förvaltning kunde den nödvändiga
snabbheten och tillförlitligheten uppnås. Härtill
erfordrades naturligtvis koncessioner i de många länder, som
berördes av företaget, och de underhandlingar som

261

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free