- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
264

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1940 - Litteratur - Anmälan: Fältsport, av r. - Kataloger - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Kristianstad, av J. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

märkta bilder i form av vältagna fotografier och
tydliga, instruktiva ritningar, som vi ha blivit bortskämda
med i tidigare häften av denna serie.

På tal om övningsskjutning säger förf., att man inte
föds till att skjuta utan måste lära sig det. Han
betonar också att praktiken är det väsentliga, men i
den mån teoretiska studier äro av nöden, kan man
lugnt påstå, att föreliggande lilla handbok på ett
förträffligt sätt fyller sin uppgift. r.

Kataloger.

Ingeniörsfirman Browin, Stockholm, katalog 39 över
firmans rikhaltiga lager av maskiner för alla slags
industrier.

Fabriks a.-b. Haldataxametern, Halmstad, har sänt
oss en väl uppställd, instruktiv katalog över
universalmaskinen Pullmax för precisionsklippning av
tunnare plåt med en maximal tjocklek av 6 mm.

Elektriska a.-b. Siemens, Stockholm, broschyr med
beskrivningar av Siemens katodfallavledare, deras
konstruktion och verkningssätt till skydd mot skador
pä transformatorer och ställverksapparater.

A.-b. Servus, Stockholm, folder över 150 mm
snabbsvarv.

Kolborstfabriken Bunge a.-b., Stockholm, har
översänt sina nyutkomna dimensions- och prislistor över
kolborstar för småmotorer, rektangulära borstar utan
armatur och borstar med kabel.

Tekniska föreningar

Tekniska föreningen i Kristianstad

höll sitt sista ordinarie sammanträde för vårsäsongen på
Industrirestauranten i Kristianstad lördagen den 1 juni
1940 under ordförandeskap av trafikchefen Nils Greger.

Ordföranden öppnade sammanträdet med ett
anförande, vari bl. a. meddelades, att styrelsen invalt 2 nya
medlemmar i föreningen. Därefter överlämnades ordet åt
aftonens föredragshållare, statens lantbruksingenjör
Lexn.vrt Holmström, som talade över ämnet "Helgedns
reglering".

Ursprungligen hade avsikten varit, sade talaren, att
reglera ån utmed hela dess lopp från de småländska sjöarna
ned till utloppet i Östersjön. Sjöarna i det övre loppet
äro emellertid redan delvis reglerade, och då någon
större vinst med ytterligare reglering icke är att påräkna,
har företaget numera inskränkts till att omfatta den
över Kristianstadsslätten framflytande delen av ån.

Kristianstadsslätten består av glaciala avlagringar av
synnerligen stor mäktighet, genom vilka ån banat sig
väg. Troligen har Helgeån under issmältningen haft
ungefär samma bredd, som nu angives av angränsande
ängar och mader, och sedermera krympt samman,
efterlämnande gyttjeavlagringar med ett djup av 10—20
meter. Den sekulära landhöjningen har numera i åns nedre
lopp övergått till att bli negativ med en sänkning av i
runt tal en decimeter pr århundrade. När sanddynerna
vid kusten i förhistorisk tid bildades, fick ån, följande
dynernas insida, bryta sig en ny fåra med utlopp vid
Åhus. Härigenom förlängdes ån en mil, och
vattenståndet steg omkring en meter i kristianstadstrakten. År
1775 gjorde några lantbrukare i Yngsjö ett försök att
bevattna sina ängar genom att gräva en kanal, varvid
det emellertid icke bar sig bättre än att ån ånyo banade
sig väg direkt till havet vid Yngsjö och vattenståndet
sjönk en meter. Sedan dess befinner sig ån dock i
stadigt stigande, beroende på igenslamning och igenväxning,
så att vattenståndet nu är 60 cm högre än vid
genombrottet 1775. Höjningen är för närvarande mellan 3 och
5 mm pr år.

Genom denna höjning har det blivit av intresse både
för den lågt liggande staden Kristianstad och för
jordbruket att reglera ån. Kristianstads vallar ha flera
gånger varit hotade, och åtskilliga förslag till åns
reglering ha tidigare uppgjorts.

På dåvarande landshövdingen Johan Nilssons initiativ
beviljade K. m:t efter den rekordartade översvämningen
år 1928 ett anslag på 50 000 kronor för en undersökning
rörande medel att förminska faran. För
undersökningens utförande adjungerades med landshövdingeämbetet
såsom sakkunniga byrådirektören G. Slettenmark i
Hydrografiska byrån samt A-b. Yattenbyggnadsbyrån och
statens lantbruksingenjör L. Holmström. Flera metoder
diskuterades, såsom sjöregleringar, profilering av
vattendraget, anordnande av damm med rörliga luckor vid
utloppet och damm med utpumpning av vattnet vid
högvatten i Östersjön. Det enda bärkraftiga alternativet
befanns vara profilering av vattendraget.

I Helgesjön nedanför Kristianstad är högvattenståndet
+ 2,i!0, medelvattenståndet -f 0,80 och lågvattenståndet
— 0,io m över Östersjöns medelvattenyta. Östersjöns
högvattenstånd ligger 0,50 m över medelvattenståndet, om
man bortser från sällan förekommande springflod av
kort varaktighet, varav en, som uppträdde år 1879,
steg till 2 m över medevattenståndet.

Enligt det nu fastställda förslaget skall åns
högvattenyta sänkas 0,3O m och medelvattenytan 0,60 ni, under det
att lågvattenytan bibehålles oförändrad. Regleringen
utföres så, att genom hela regleringsområdet
uppmudd-ras en kanal, delvis uppdelad på olika grenar. I övre
delen skall kanalen ha en bottenbredd av 30 m och ett
djup under Östersjöns medelvattenyta av 2,05 m. Där
nedanför varierar bottenbredd och djup efter
omständigheterna. Vid -utloppet i Östersjön vid Yngsjö har
kanalen en bottenbredd av 50 m och en bottenhöjd av — 3,o
m. Sidolutningen är överallt 1 : 3. För att hindra
utloppets igenslamning genom sanddrift utbygges i
öster-sjön på båda sidor om kanalen skyddsarmar på minst
100 m inbördes avstånd, vilka utföras till 3 m
bottendjup. Mellan dessa armar beräknas kanalen bli
självrenande. Skyddsarmarnas krönbredd blir 5 m, deras
konstruktion av enklaste slag med stenfyllning direkt
på sandbottnen; stenfyllningen beklädes med stenblock
på upp till 2 tons vikt.

Åns nederbördsområde är 4 840 km2. Vattenmängden
är vid utloppet maximalt 300 m3/sek., lägst 4 ms/sek.

Båtnaden genom regleringen kan uppdelas i 3
huvudgrupper: för jordbruket, för kraftverket vid Torsebro
och för invallningarna längs ån.

Sedan syn enligt vattenlagen företagits med statens
lantbruksingenjör Holmström som förrättningsnian och
synemännens utlåtande underställts Söderbygdens
vattendomstol, blevo båtnadsvärdena fastställda till
sammanlagt 797 000 kronor.

Arbetet, som kostnadsberäknats till 1 215 000 kr., har
utlämnats på entreprenad till firman Kasper Höglund för
1 150 000 kr. Ett extra statsbidrag på 400 000 kr. har
beviljats förutom det ordinarie avdikningsanslaget
368 190 kr. Arbetet sättes i gång i juni månad i år.

Talaren slutade med att uttala de önskemålen, att
ledarmarna i Östersjön måtte fullständigas att bli
användbara till en riktig fiskehamn, samt att en år 1874
byggd kanal för båttrafik, som numera saknar
berättigande, men vars underhåll tynger regleringsföretaget,
måtte slopas.

Sedan ordföranden framfört föreningens tack till
föredragshållaren för det intressanta föredraget, följde en
livlig diskussion. Efter supén, vari alla de 21
närvarande medlemmarna deltogo, fortsatte diskussionen. Till
den lättare underhållningen vid nachspielet bidrog
ingenjör S. Nyman med av honom själv komponerad musik,
upptagen på grammofonskivor.

J. S.

264

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free