Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 6 juli 1940 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - Elevantalet vid de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
Japans planer.
I den Fjärran Östern bli förändringarna säkert
minst lika genomgripande. Här är det viktigaste
Japans hållning. Den nederländska hemmaregeringens
bortfallande har medfört att Java, Sumatra och
Nederländska Indien överhuvud i praktiken kommit
under engelsk kontroll. Franska Indokina har böjt sig
för vapenstilleståndet. Japan strävar uppenbarligen
efter kontroll över bägge dessa utomordentligt
betydelsefulla områden. Samtidigt hoppas
Tokyo-rege-ringen äntligen kunna avveckla sin snart treåriga,
mycket nötande kamp med Chiang Kai-shek och hans
regering i Chung-king. Efter vapenstilleståndet har
Japan uppnått att vägen från Franska Indokina
spärrats för Chiang Kai-sheks regering. Detsamma kan
måhända ernås i fråga om Burma. På längre sikt
hoppas Japan på försoning med de kinesiska
nationalistelementen genomatt kunna leda
expansionssträvandena mot de europeiska besittningarna i Ostasien, dvs.
i praktiken mot det Brittiska riket. Utrikesminister
Arita i Tokyo har just i ett uppseendeväckande
uttalande proklamerat dessa avsikter, ännu dolda i vaga
fraser, men till sin verkliga innebörd klara för alla
berörda parter. Den brittiska kronkolonien
Hongkong har redan börjat evakueras av civilbefolkningen.
Säkert är att Japan icke kommer att låta
stormaktskriget i Europa gå förbi utan att taga ytterligare ett
stort steg mot förverkligandet av den första etappen i
det stora framtidsprogrammet, nämligen det
europeiska inflytandets fullständiga eliminerande i
Ostasien.
U. S. A. och presidentvalet.
Dessa Japans uppenbara planer väcka stark oro i
Australien och Nya Zeeland och äro ett starkt
återhållande moment i fråga om Förenta Staternas
böjelse till ingripande i Europa. Den tyska segern i väster
väckte oerhört uppseende i Amerika och gav
anledning till våldsamma utbrott av antinazistisk och
anti-fascistisk stämning i New York och Atlantstaterna.
Men längre gick det ej. Den franske
konseljpresidenten Reynauds förtvivlade hjälpvädjan till
Washingtonregeringen omedelbart före den franska
kapitulationen ledde icke till några nya utfästelser.
Betänksamheten mot deltagande i kriget i Europa synes
snarast växa. Industrien arbetar visserligen helt för
västmakterna, dvs. numera endast för England, men
längre synes för närvarande ingen ansvarig statsman
vilja gå. Man har också fullt klart för sig att ett
militäriskt ingripande i Europa kräver långa
förberedelser och alltså för det nuvarande krigsstadiet är för
sent påtänkt. Inom det republikanska partiet synas
isolationisterna få vind i seglen. Förre presidenten
Hoover har sålunda uttalat sig mot krigsdeltagande.
Partiet har den 28 dennes vid sitt konvent, avhållet i
Philadelphia, nominerat sin presidentkandidat till
valet i november. De förut mest omtalade kandidaterna
Dewey och Taft slogos båda ut. Den utsedde blev
Wendell Willkie, stor industriman, kraftverkschef,
född i Indiana. Hans nominering anses vara en seger
för yrkespolitikerna. I fråga om hållningen till den
europeiska kampen synes Willkie intaga en
mellanställning mellan isolationisterna och Roosevelts
pro-brittiska hållning, vilken sistnämnda går ända till
yttersta gränsen av formellt försvarbar neutralitet.
Det antages att demokraterna komma att för tredje
gängen nominera Roosevelt. Republikanerna väntas
i sin propaganda på grund härav mobilisera den
traditionella misstänksamheten mot "third term", mot en
tredje presidentperiod, vilken hittills aldrig
förekommit. Under inga omständigheter torde något
avgörande i fråga om amerikanskt krigsdeltagande i
Europa vara att emotse före presidentvalet. För
sommarens fälttåg blir det alltså för sent.
Elevantalet vid de tekniska
högskolorna.
På förslag av Svenska teknologföreningens
beredskapskommitté har föreningens styrelse upptagit till
behandling frågan om vilka åtgärder, som kunna
lämpligen vidtagas för att bereda möjlighet för de
tekniska högskolorna att mottaga och utbilda ett
större antal ingenjörer än som nu är fallet.
Då frågan måste anses brådskande, om ett resultat
skall kunna vinnas redan i höst, sökte och erhöll
föreningens ordförande, direktör Sten Westerberg, samt
beredskapskommitténs ordförande, myntdirektör A.
Grabe, tillfälle att muntligt framlägga frågan för
ecklesiastikministern och handelsministern. Dessa
ställde sig välvilliga till framställningen och lovade
taga densamma under skyndsam behandling.
Samtidigt underströks även från Svenska
teknologföreningens sida, att den tidigare begärda allsidiga
utredningen om den högre tekniska undervisningens
omorganisation borde utan dröjsmål igångsättas.
Vid besöket, som ägde rum den 20 juni
överlämnades en skrivelse av i huvudsak följande innehåll:
Såväl det pågående kriget som utvecklingen inom
näringslivet i allmänhet har visat den tekniska
verksamhetens växande betydelse och därmed det
stigande behovet av i första hand högskolebildade
ingenjörer.
Det har emellertid visat sig, att vårt lands tillgång
på ingenjörer, som på sin tid t. o. m. medgav en viss
export av svenska teknici, på senare tid har börjat
bli i knappaste laget även för tillgodoseende av våra
inhemska behov.
Svenska teknologföreningen har därför ansett sig
böra rikta en allvarlig vädjan till regeringen att
vidtaga åtgärder för att så snabbt som möjligt
säkerställa tillgången på ingenjörer med
högskoleutbildning. Föreningen har i samband härmed framhållit
som sin uppfattning, att den närmast till hands
liggande åtgärden skulle vara att redan innevarande
höst utöka elevantalet vid de tekniska högskolorna.
De svårigheter, som man måste räkna med vid en
så genomförd, provisorisk utvidgning av
undervisningen, anser föreningen icke vara oöverstigliga, om
blott myndigheterna ställa erforderliga medel till
förfogande. De belopp som kunna komma ifråga torde
icke behöva uppgå till några avskräckande siffror.
I sin ^skrivelse erinrar föreningen om det yrkande,
som föreningen tillsammans med Sveriges
industriförbund och Tekniska samfundet i Göteborg i januari
1939 gjorde om tillsättande av en kommitté för
allsidig utredning av frågor berörande den högre tek-
20 juli 1940
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
