Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 20 juli 1940 - Carl Schmidt †, av Sven Lübeck och Walo von Greyerz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Carl Schmidt.
byggnadskåren innehade Carl Schmidt under några
år olika förberedande anställningar: som biträdande
ingenjör vid dåv. södra väg- och
vattenbyggnads-distriktet, stads- och hamningenjör i Karlshamn och
byråingenjör vid Söderköping—Valdemarsviks
järnvägsbyggnad. Återkommen från en längre europeisk
studieresa, under vilken han gjorde sig förtrogen med
vad utlandet hade att erbjuda ifråga om fiskvägar,
reningsverk för avloppsvatten samt vattenkraftverk,
fick han år 1905 anställning som statens
fiskeriingenjör och tillika som ingenjör vid den av J. Gust.
Richert grundade konsulterande ingenjörfirman
Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm. Båda dessa
befattningar innehade Schmidt ännu vid sin bortgång.
Under de 35 år Carl Schmidt tjänstgjort som
statens fiskeriingenjör — han var den förste
innehavaren av denna befattning — har han utfört ett
banbrytande och högt uppskattat arbete. Han har
upprättat utkast till reningsverk för minskande av
vattendragens förorening genom avloppsvattnet från
industrier och samhällen, konstruerat laxtrappor,
ål-yngelledare och andra anordningar för fiskens väg
förbi kraftverkens dammbyggnader samt uppgjort
förslag till fiskodlingsanstalter, med vilkas hjälp
fiskbeståndet kunnat vidmakthållas eller förnyas, i den
mån detta varit möjligt. I denna verksamhet gällde
det ofta att medla mellan industriens och samhällenas
intressen å ena sidan samt fiskerinäringens och det
allmänna naturskyddets å den andra. Därvid har
statens fiskeriingenjör — det är allmänt omvittnat —
genom sin kunnighet och uppslagsrikedom och genom
sitt sunda ekonomiska omdöme gjort en insats av
bestående värde iör bevarandet av den rikedom vi
äga i våra, i jämförelse med de mera
industrialiserade ländernas, ännu så länge någorlunda oförstörda
vattendrag. Va4 Carl Schmidt tänkte och hoppades
i dessa frågor,nhar han antytt i en uppmärksammad
uppsats om "Vattendragsförorening" i Svenoni
Lübeck Sexagenario — hans testamente, kan man säga,
som statens fiskeriingenjör.
Carl Schmidts verksamhet vid
Vattenbyggnadsbyrån har präglats av hans förmåga att "se ut över
gärdesgården". I likhet med byråns tidigare ledare
insåg han, att det för utvecklingen av byråns
konsulterande verksamhet, även i tekniskt-veten skapligt
avseende, är av synnerlig betydelse, att den utsträc-
kes till främmande land. Åren 1908—09 arbetade lian
i Kina som ingenjör vid Swedish-Asiatic
Engineering Co., vars verkställande direktör han var åren
1910—11, och i Schwedisch-Russische
Ingenieurgesellschaft, en annan konsulterande ingenjörsfirma, där
Vattenbyggnadsbyrån hade intressen, var Schmidt
verkställande direktör åren 1910—17. Sedan Sven
Lübeck kallats från direktörsposten i
Vattenbygg-nadsbyrån till befattningen som landshövding i
Gävleborgs län, blev Carl Schmidt, efter ett par års
interregnum, år 1924 dennes efterträdare.
Vid den tidpunkt, då Schmidt övertog den direkta
ledningen av Vattenbyggnadsbyråns verksamhet,
gällde det att övervinna följderna av kristiden efter
1914—18 års världskrig. Med försiktighet och kraft,
med orubbligt lugn och aldrig slappnande pliktkänsla
fullföljde han sin ansvarsfulla uppgift. Under de
16 år han varit Vattenbyggnadsbyråns chef har han
kunnat glädja sig åt att se byrån växa till ett
företag av internationella mått. Under goda tider
verkade Schmidt för varsam begränsning och
konsolidering, mindre goda tider mötte han med klok
förtänksamhet och med förarbeten på lång sikt.
Anspråkslös som han var, åstundade han aldrig att
själv stå i förgrunden, utan gav städse sina
medarbetare äran. Men när det gällde att utåt företräda
svensk ingenjörskonst, gjorde han det med värdighet
och osviklig takt.
Bland sina ingenjörskamrater var Carl Schmidt
allmänt avhållen. Kollegernas uppskattning tog sig
bl. a. uttryck i hans val till ledamot av styrelsen för
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst åren 1921—23, därav sista året,
som vice ordförande, till ordförande i Svenska
konsulterande ingenjörers förenings styrelse åren 1929—
32 och till ledamot av Svenska vattenkraftföreningens
styrelse från år 1938. Schmidt var även ledamot av
svenska nationalkommittén för
världskraftkonferensen I väg- och vattenbyggnadskåren blev han
löjtnant 1906 och avancerade successivt till
överstelöjtnant 1937. På Gustafsdagen i år hugnades han
för sina förtjänster med kommendörstecknet av
vasaorden.
Ännu vid senaste årsskiftet var det väl ingen, ej
ens inom hans närmaste omgivning, som kunde ana,
att den kraftfulle och levnadsfriske mannen var
angripen av en tärande inre sjukdom, som efter endast
ett halvår skulle lägga honom på dödsbädden. Själv
ansåg han då ej heller sin livsgärning på långt när
avslutad. Väl medveten om sitt ansvar inför de
uppgifter, som voro honom förelagda, och särskilt om sitt
ansvar för dem, som för sin utbildning och utkomst
voro beroende av honom, vägrade han i det längsta
att böja sig för det övermäktiga.
Nu har Carl Schmidt fått sluta sitt verksamma,,
gagnerika liv. Saknaden efter hans fasta hand, hans
mogna omdöme och hans trofasta hjärta är stor
hos-alla hans medarbetare och vänner. Hur djup måste:
den då ej vara hos hans närmaste, hans maka ocli!
hans fyra barn. I deras liv var han den fasta
medelpunkten. Hos dem, i sitt vackra hem i Stockholm:
och sitt kära sommarställe på Lidingön, hämtade han:
den vederkvickelse han så väl behövde och
förtjänade. Hans eget verk, hans vänners tacksamhet och:
lians familjs välsignelse skola bevara hans minne;
Walo von Greyerz.
20 juli 1940
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
