- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
300

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 27 juli 1940 - Elastisk understöttning av skyddsrum, av John-Erik Ekström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

de kurvor ligga lägre. För det "ordinära" valvet blir
den totala avlastningen 2 V sjunkande i relationen
0,659 qlx : 0,620 qlt : 0,’585 ql1 = 1,12 : 1,06 : 1.

Förhållandet mellan avlastningen i fall IIB och
hx 1

III B blir föi-

vid

och vid

lx ’ 20

’ o
=

= 1,5

0,738 q
0,6-20 q Ii
0,691 q li

= 1,21

= 1,18.

III C. Betongvalv med pilhöjdsförhållandet

1 = 1
h 10"

vid

0,290 q h
3>° a— ,:r = i»28

och vid

0,226 q Ii
As _ 0,184 q l

= 1,5

0,187 q I

i =1,34.

vid

och vid

c

A1
c

= 3,o

0,62o q I

0,226 q Ii

- = 2,75

0,585 q h
i’5 ö–~7" = 4,27.

0,137 q lt

Det är alldeles tydligt, att de mindre elastiska
stödtrycken måste göra mindre åverkan på betong än på
tegelvalven. I fig. 24 blir även vid det grova valvet

fh_ 1\
\ 10/

avlastningen mycket obetydlig av kantpå-

0,585 q Ii

Det framgår tydligt, att det med hänsyn till
avlastningen är ännu mer olämpligt att stötta flacka
tegelvalv i tre punkter, enär man genom ökning av
virkesmängden med 50 % endast ernår en ökning av
avlastningen med ca 20 %.

Fig. 20—22 visa spänningarna i en båghalva. En
jämförelse med fig. 7—9 anger, att de större elastiska
stödkrafterna vid føäpunktsstöttning ger avsevärt
större dislokationsmoment. Sålunda erhålles enligt
fig. 21 med skyddsrumslasten 2,5 t/m2 utan
understödning enbart tryckmaximum r= — 35,32 • 0,25 p=
= — 8,83 kg/cm2 och med understöttning trycket —
= — 25,16 • 0,25 != — 6,29 kg/cm2 och dragningen
= + 15,22 • 0,25 e= + 3,81 kg/cm2. I fallet enligt fig.
22 bliva motsvarande värden —12,09 samt —13,54
och -f- 8,90 kg/cm2. Ett ordinärt tegelvalv kan
givetvis icke förutsättas vara i stånd att upptaga de i
fig. 21 och 22 angivna dra<7påkänningarna, vilka äro
av samma storleksordning som det förutvarande
trycket, utan valvet måste störta samman på grund
av utknäckning eller inbuckling. En jämförelse med
trepunktsstöttning ger vid handen, att de största
fältmomenten i detta fall uppstå i mitten under det
vid tvåpunktsstöttningen de starkare (och ofta
grövre) delarna vid anfangen bliva mest åverkade.

Även vid flacka betongvalv blir den elastiska
stödeffekten relativt större vid två stöttor. Enligt fig. 23
ligger nämligen alltid V över motsvarande värden

hi

enligt fig. 10. För det "ordinära" valvet med — =

h

— — erhålles relationen mellan totala avlastningen
2 V

0,659 qlx : 0,226 qlx : 0,137 qlx — 4,81:1,65 : 1

då stödarean minskas i relationen oo : 2 : 1.
Jämföres totala stöttningskraften i fallen II C och

III C erhålles vid ~ = ^
A..

c

h 1

känningarna utan understöttning. Vid = on (fig.

il .iU

é Al 1

25) och — = — (fig. 26) minskas påkänningarna
sär-li oU

akilt över stödet, men någon större avlastningseffekt
ernås dock icke i stort sett.

Vid ett jämförande studium av spänningsbilderna
vid tre stöd enligt fig. 11—13 och två stöd enligt fig.
24—26 synes framgå, att reduktionen av
påkänningarna genom införande av tre stolpar icke är så stor,
att den motiverar en ökning av stolpkostnaden med
50 % — även om man bortser från den stora
olägenheten med den ännu mer skrymmande stolpmängden.

IV. ’ ’Rost’’ - verkan.

Det rekommenderas i vissa fall att införa en tät
stöttning av åtminstone hjässpartiet medelst i taket
längsgående följare, uppburna av bockar eller okar,
uppställda med ett c/c-avstånd av en eller annan
meter. Utseendet framgår då schematiskt av fig. 27.

Avsikten med detta slags stöttning torde vara att
sedan valvet brustit sönder hindra delarna att ramla
ned i skyddsrummet. Konstruktionen skulle alltså
tjänstgöra som en slags "rost" och följarna i taket
motsvara bördjärnen i en planrost.

En sådan tankegång är tydligen beklaglig. Genom
den täta stöttningen borttages hela den ytterst
värdefulla valwerkan och valvet upplöses i ett antal
smådelar, vilka tvingas att såsom balkar överföra lasten
till följarna. Utom negativa sprickor över följarna
uppstå alltså även dragsprickor i underkanten av
valvet mellan följarna. Dessa påkänningar äro lätta
att beräkna om fallet renodlas därhän, att delarna
icke överföra normalkrafter, vilket de ju icke kunna
sedan valvet hindrats att utföra sin naturliga
sjunkning under skyddsrumslasten.

Är avståndet mellan följarna = a så blir momentet

aa’t

i en valvdel pr breddenhet av valvet M=-—- och på-

känningarna teoretiskt

auk= +

3 g a2

°ök — —

3 q a2
V-

(6)

Med 3 stolpar erhålles alltså i förhållande till 2
stolpar i intetdera fallet en mot sektionsareans
ökning svarande ökning av bärförmågan.

De elastiska stödtrycken bliva vid betong avsevärt
mindre än vid tegelvalv. Jämföres fallet III B med
III C erhålles nämligen

Denna underkantspåkäniiiug går det icke att bortse
från. Vi vilja nu söka bestämma det värde a, som
icke ger större tryckpåkänningar än de utan
stöttning förhandenvarande. Antaga vi för enkelhetens
skull, att det primära valvet har en centrerad
trycklinje av parabelform, uppstår (utan stöttning) största
trycket i anfangen och blir

N=-

qJl i

8 † eos a

q II
8 †



300

27 juli 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free