Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1940 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren - Notiser - »Gnistprovet», en enkel analysmetod för järn och stål, av Brt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskri ft
uppgår till 3 m. Hjulskivan består av 9,5 mm plåt
av specialstål av särskilt hög slagseghet vid låga
temperaturer liksom även övriga konstruktionsdelar
av hjulen utförts med anmärkningsvärt klena
dimensioner av samma material i svetsat utförande.
Gummiringar och däck väga 317 kg per hjul. Fordonet har
en längd av 16,8 m och en höjd av 4,5 m. Det drives
av två dieselmotorer med elektrisk kraftöverföring till
hjulen vilka drivas individuellt av var sin
elektromotor, varigenom kurvor ned till 9 m radie kunna
tagas. För montage av reservhjul medföres en
speciell lyftkran på taket, där man dessutom anbragt ett
mindre flygplan. (Zeitschr. für Schweisstechnik h. 4
s. 82.)
Curtiss-Wright inför nu som standard ett flygplan
med endast två motorer för 36 passagerare, vilket nu
torde vara det största tvåmotoriga flygplanet för
civil transport. Maskinen väger 17 t och är försedd
med två dubbelradiga, 14-cyl. Cyclon-motorer för
1 600 hk, som ger det en hastighet av 390 km/h.
Eventuellt ersättas dessa av 18-cyl. Duplex-Cyclon
motorer för 2 000 hk, varvid hastigheten ökas med
ca 50 km/h, och en höjning av vikten erfordras till
19,5 t. Passagerarehytten står under övertryck på
höjder över 2 000 m. Skrovet är byggt i
överensstämmelse med en modell, som i Californian
Institutes of Technology vindtunnel visat det lägsta
uppmätta luftmotståndet. Övertrycket i
passagerarehytten på 6 000 m höjd är 0,35 at. För nattrafik
finnes bäddutrustning för 20 passagerare.
Ljudisoleringen håller maskinbullret nere i 60 decibel. (Flight
h. 1620 s. 28.)
Metallurgi och svetsning.
Den fortsatta utvecklingen av skärverktyg står i
stort beroende av möjligheten att prova skärförmågan
hos stålet. Genom mätning av permeabiliteten hos
ett snabbstål kan hårdhetstillståndet bestämmas men
mätningarna måste företagas mellan varje
värmebehandling. Permeabiliteten är nämligen i hög grad
beroende av strukturförändringar. Genom dylika
magnetiska mätningar ernås en god inblick i
härd-ningsförloppet varigenom härdningsprocessen kan
ledas efter mera rationella principer än hittills, då
man mera sökt sig fram. Man kan sålunda numera
framställa verktyg, som äga ett på förhand bestämt
härdningstillstånd. Sambandet mellan struktur och
magnetiska egenskaper vid värmebehandling beror på
att vid härdning austenitisk struktur erhålles.
Auste-nit är omagnetiskt. Ju fullkomligare
austenitbild-ning, som erhållits genom lämplig
härdningstempera-tur och härdningstid, desto lägre är permeabiliteten.
Ju fullkomligare austenitbildningen genomförts, desto
högre kan anlöpningstemperaturen väljas utan skada
för skärförmågan. I många fall erhålles högsta
skär-förmåga vid härdning med högsta temperatur och
därpå följande högsta anlöpningstemperatur.
Auste-nit-martensit-omvandlingen låter sig genom
magnetiska mätningar noggrant följa. Martensiten är
nämligen magnetisk. (ZYDI h. 22 s. 365.)
En metod för plätering av olegerat eller låglegerat
molybdenstål med rostfritt kromstål (13—17 % Cr)
har utvecklats av Babcock Wilcox, Ohio. Det
erhållna materialet avses för tryckkärl och apparater
i oljeraffinaderier och kemiska fabriker. Pläteringen
sker medelst punktsvetsning av tunn kromstålplåt på
molybdenstålplåten varvid punkterna placeras så tätt
att häftytan blir stark och så homogen som möjligt.
Täckplåten har en tjocklek av 0,8 mm och lägges i
minst två lager. Mellan dessa och molybdenstålplåten
lägges en nickelplåt av 0,05 mm tjocklek.
Uppdelningen av kromstålplåten i flera lager sker för att
få högre svetstemperatur på grund av det ökade
elektriska övergångsmotståndet, varigenom
punktsvetsningen kan genomföras med lågt tryck, något
som i detta fall är önskvärt. Genom mellanlagring
av nickelplåten förhindras en övergång av kolet i
molybdenstålet till kromstålet vid högre temperatur
med därav följande karbidutfällning som ger
anledning till sprödhet i täckytan av kromstål. Efter
svetsningen glödgas den sammansatta plåten vid
900°. (Ståhl & Eisen h. 3 s. 53.)
Genom användning av ignitronregulator har
ström-styrke- och tidsregleringen vid punkt- och
sömsvets-maskiner med glödkatodreglerade
kvicksilverlikriktare ytterligare utvecklats. Ignitronregulatorn består
av en glas- eller vattenkyld stålkolv med
kvicksilver-katod och fast anod. Tändelektroden (ignitorn)
doppar lätt ned i den flytande katoden. Den har till
uppgift att utbilda katodfläcken för genomgång av
huvudströmmen. Tändelektroden består av en
halvledare (kiselkarbid e. d.) och den får sin ström
reglerad och tillförd av ett glödkatodrör. Med denna
anordning ernås att katodfläcken kan åstadkommas
på några tusendelar av en sekund enär inga rörliga
delar finnas, och därigenom kan den av anodspänningen
beroende ljusbågen erhållas mycket hastigt, varjämte
tandningen även kan förläggas till lämplig tidpunkt
av växelströmsperioden. Härigenom kan alltså en
inställning ske på bråkdelar av en våg, så att
svets-punkten får sin noggrant tillmätta värmeenergi.
Återtändning kan helt och hållet undvikas, och
järnkolvens vägg behöver ej isoleras från katoden, enär
den stillastående ka.todfläcken förhindrar ljusbågens
vandring kring väggen. Vid punktsvetsning, där
inkopplingstiden är blott 10 à 20 %, kan relativt stora
maskiner regleras med glaskolvsignitron, men vid
sömsvetsmaskiner måste man använda stålkolv vid
effekter överstigande 230 kVA. Med
punktsvets-maskiner kan man ernå upp till 500 svetsar per minut
och med sömsvetsmaskiner upp till 1 500 st.
Principen med ignitronreglering är beroende på, att den
spänning som alstrar katodfläcken vid tändelektroden
till tidpunkt och storlek bestämmes av
glödkatod-(Thyratron)-rörets gallerladdning. Man använder
upp till tre Thyratronrör vid ignitronregleringen
alltefter den tid, strömstyrka och del av en våg, man
önskar inställa för. (ETZ h. 25 s. 572.)
Frithiof Holmgren.
Notiser
"Gnistprovet", en enkel analysmetod för järn och
stål. Det är välkänt på varje mekanisk verkstad, att
man lätt kan skilja t. e. en snabbstålsborr från en
kol-stålsborr genom att sätta borren mot en slipskiva och.
studera gnistornas utseende. Kolstålet ger nämligen
en kvast av vita gnistor, under det att man med snabb-
31 aug. 1940
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
