Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 7 sept. 1940 - Om ultraljudets verkningar och tillämpningsmöjligheter, av Ernst Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 36 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 7 SEPT.
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Om ultraljudets verkningar och tillämpningsmöjligheter, av Ernst Fredlund. —
Giorgl-mått-systemet i överblick. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Litteratur. — Insänt. — Problemhörnan. —
Sammanträden.
Om ultraljudets verkningar och
till-lämpningsmöjligheter.
Av ERNST FREDLUND.1
Utgångspunkten för den moderna
ultraljudforskningen liar varit ultraljudets användning inom
un-dervattenssignaleringen. Det är även detta
användningsområde, som hittills är det längst utvecklade
och det, där de första praktiska resultaten vunnits.
De goda erfarenheterna från
undervattenssignalering-en ha emellertid i sin tur verkat stimulerande även
på andra tillämpningsområden, och den apparatur,
som utvecklats speciellt med tanke på
undervattens-signalering, har många gånger tagits till tjänst för
helt andra ändamål. T. e. kunde redan vid de första
försöken med undervattensultraljudsändare med hög
effekt Langevin iakttaga anmärkningsvärda
verkningar, bl. a. dödandet av smärre fiskar. Med
Langevins apparatur påvisade vidare Boyle och dennes
medarbetare en serie olika verkningar av ultraljud,
såsom kavitation, luftblåsbildning, avgasning av
vätskor m. m. Förmodligen torde Boyle, ehuru utan
att närmare redogöra därför, även ha iakttagit många
av de ultraljudverkningar, som, när de senare
publicerades av Wood och Looniis, väckte så stort
uppseende.
Genom att arbeta med ultraljudsändare med hög
frekvens och samtidigt hög intensitet kunde dessa
båda forskare på ett mycket verkningsfullt sätt
demonstrera såväl mekaniska och biologiska
verkningar som tekniska, kemiska och kolloidkemiska
effekter. Många av deras iakttagelser torde kunna få
praktisk betydelse. Bl. a. tilldrager sig framställning
av dispersa system med hjälp av ultraljudet
betydande intresse liksom även den komplementära effekten,
koagulation.
För övrigt må nämnas ultraljudets användning
förundersökning och konstruktionsförbättring hos olika
material samt de optiska verkningarna av ultraljudet,
vilka innebära möjligheten att utnyttja ultraljudet för
ljusmodulation.
I fortsättningen skola några av ultraljudets mest
karakteristiska och betydelsefulla verkningar
behandlas och i möjlig mån dessa olika verkningars
till-lämpningar. Dessförinnan är det som en inledning
i Föreliggande artikel är utarbetad efter ett föredrag inför
Tekniska föreningen i Eskilstuna den 12 mars i år. Den ut-
gör en fortsättning på förf :s uppsats i Tekn. tidskr. häfte 52,
1939.
belysande att söka få klarlagt, vilka speciella
egenskaper hos ultraljudet, som betinga dess skiftande
verkningar och därmed dess användningsmöjligheter.
Ultraljudet skiljer sig från det hörbara ljudet med
hänsyn till sin kortare våglängd och sin högre
frekvens (samt sin ohörbarhet, som i vissa fall kan vara
en egenskap av betydelse). Dessa båda faktorer
måste sålunda direkt eller indirekt svara för ultraljudets
fördelar framför vanligt ljud.
Inom undervattenssignaleringen spelar den korta
våglängden grundläggande roll. Endast härigenom
är det möjligt att från sändare av hanterliga
dimensioner utsända riktade strålknippen.
Öppningsvinkeln (2$) hos det från en cirkulär sändare (diam. D)
emitterade ljudknippet är nämligen approximativt
bestämd av formeln
• o ^
sin P = 0,61 • jj
varur framgår, att endast när l är liten i förhållande
till D, kan man tala om de riktade strålknippen, vilka
självfallet äro nödvändiga för att möjliggöra
avstånds- och riktningsbestämning.
En tillämpning av ultraljudet direkt baserad på
dess höga frekvens är utnyttjandet av ultraljudet för
ljusmodulering inom televisionen. Man arbetar
sålunda i detta fall med frekvenser av
storleksordningen 107 Hz.
Indirekt medför den höga frekvensen möjligheten
att emittera stora effektbelopp. Användes som
ljud-alstrare en svängande, fast kropp, så sätter
draghållfastheten hos denna en övre gräns för
svängnings-amplituden, A. Då emellertid den utstrålade effekten
är proportionell mot (A ■ v)2 (v frekvens), så kan man
vid höga frekvenser nå upp till effektbelopp, som
vid lägre frekvenser skulle kräva amplituder
omöjliga att realisera. För fullständighetens skull bör
emellertid framhållas, att denna fördel hos
ultraljudet tyvärr ej alltid kan fullt utnyttjas. I vätskor
uppträder kavitation, när ljudtrycket (proportionellt
mot Av) börjar överensstämma med det statiska
trycket. I vatten blir sålunda vid intensiteten 0,3
W/cm2 ljudtrycket 1 atm. Detta intensitetsvärde
kan uppnås redan vid hörbara frekvenser och man
måste sålunda för att utnyttja ultraljudets fördelar
14 sept. 1940
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
