Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1940 - Tvättmedelsbesparing och tvättvattnets hårdhet, av Sigurd Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TekniskTidskrift
HÄFTE 38 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 21 SEPT.
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Tvättmedelsbesparing och tvättvattnets hårdhet, av Sigurd Köhler. — Alf Grabe 60 år. —
Jordrotationens inverkan pä smörjoljeförbrukningen å en järnvägsvagn, av maskiningenjör G. Bjuggren. —
Notiser. — Litteratur. — Insänt. — Problemhörnan. — Sammanträden.
Tvättmedelsbesparing och tvättvattnets hårdhet.
Av SlGURD KÖHLER.
I naturligt vatten förefinnas vanligen lösta en större
eller mindre mängd kalcium- och
magnesiumföreningar. Det är dessa föreningar, som betinga
vattnets hårdhet. Hårdhetens storlek angives här i
landet vanligen i tyska hårdhetsgrader. Med en sådan
hårdhetsgrad förstås en kalcium- och magnesiumhalt
i vattnet motsvarande 1 del CaO pr 10 000 delar
vatten, dvs. 10 mg CaO pr liter vatten. Hårdheten kan
antingen vara temporär eller permanent eller, vilket
är det vanliga, båda delarna. Med temporär hårdhet
menas en hårdhet, som betingas av bikarbonater och
med permanent hårdhet sådan, som beror på
förekomsten av andra lösta salter av dessa metaller,
vanligen sulfaten och klorider. Den temporära hårdheten
kan t. e. helt eller till stor del elimineras genom
vattnets kokning, beroende på bikarbonaternas
obeständighet. För den permanentas borttagande däremot
erfordras särskilda kemiska metoder eller också
måste vattnet destilleras.
Då hårt vatten tillsammans med de vanliga
tvättmedlen tvål eller såpa för sig eller i kombination med
soda, natriumhydroxid, natriumsilikater etc.
användas till tvättning av textilvaror eller till annan
rengöring, förbrukas en mot vattnets hårdhetsgrad
proportionell mängd av tvättmedlen för omsättning med
hårdhetsbildarna i vattnet. Denna omsättning sker
enligt följande schematiska formler.
MH2(C03);2 + 2 NaT = MT2 + 2 NaHCO„
MH2(C03);2 + 2 NaOH = MCO, + Na,C0°„
MS04 + 2 NaT = MT, + Na2S04" " -
Med M betecknas här kalcium och magnesium och
med T en syraradikal i tvättmedlet t. e. fettsyre-,
kolsyre- eller kiselsyreradikal. MT|2 och MC03 äro
svårlösliga och bilda fällningar i vattnet. Av
formlerna framgår att den av bikarbonaterna betingade
temporära hårdheten vid omsättningen ined
tvättmedelsbeståndsdelarna bildar natriumbikarbonat
respektive karbonat, alltså svagare alkaliskt reagerande
ämnen än de ursprungliga. Av den permanenta
hårdheten bildas vid omsättningen neutrala salter,
varigenom således alkaliteten hos de förbrukade
tvättmedlen fullständigt försvinner. Enbart tvål eller
såpa omsätter sig med hårdhetsbildarna till
svårlösliga kalk- och magnesiatvålar, varvid samtidigt bildas
motsvarande mängd alkalibikarbonat vid temporär
och alkalisulfat eller klorid vid permanent hårdhet.
Är tvättmedlet en blandning av tvål eller såpa med
t. e. soda, natriumhydroxid eller silikat, bildas en
fällning i hårt vatten bestående av en blandning av
kalk- och magnesiatvålar samt kalcium- och
magnesiumkarbonat eller silikat. Huru jämvikten
inställer sig är beroende på de olika föreningarnas
svårlöslighet och de ingående komponenternas
koncentrationer. Temperaturen och tiden äro även av
betydelse härvid. Närmare undersökningar angående
inverkan av de olika faktorerna på jämviktsläget
synas icke vara utförda. En utredning härom skulle
otvivelaktigt vara av stor betydelse. Av de
undersökningar att döma, som utförts beträffande
sammansättningen hos utfällningar på textilvaror, som
tvättats i hårt vatten, förefalla kalk- och
magnesiatvålar-na under de betingelser som råda vid vanlig
tvättning, vara så svårlösliga, att det huvudsakligen är
dessa som utfällas, åtminstone då tvål användes
tillsammans med soda eller natriumhydroxid.
Denna omsättning mellan vattnets hårdhetsbildare
och tvättmedlen medför flera olägenheter vid
tvättning. Först och främst ökas
tvättmedelsförbrukningen då, som nämnts, en mot hårdhetsgraden hos
vattnet proportionell del av tvättmedlen omsätter
sig hårdhetsbildarna. Vid textiltvätt är det
emellertid icke enbart en ökad tvättmedelsförbrukning, som
åtföljer användningen av hårt vatten. Även
rengöringen försvåras och därtill minskas vanligen
tvättgodsets hållfasthet hastigare genom upprepad
tvättning i hårt än i mjukt vatten. De fällningar av
svårlösliga kalk- och magnesiaföreningar, speciellt
tvålarna, som uppkomma i tvätt- och sköljvattnet,
absorberas nämligen delvis av fibermaterialet i
tvättkläderna. Vid upprepade tvättningar anhopas
utfällningarna på fibrerna och vit väv blir härigenom
så småningom alltmer grå- eller grågulfärgad. Denna
anhopning av utfällningarna på fibrerna äger av allt
att döma huvudsakligen rum, då kläderna sköljas. I
själva tvättlösningen hållas fällningarna dispergerade
av tvålen. Då sköljvattnet tillsättes, utspädes
lösningen, och därvid nås slutligen den punkt, då hela
eller så stor del av tvålen utfällts av hårdhetsbildarna
att fällningen ej längre kan hållas dispergerad,
varvid den till stor del absorberas av fibermaterialet i
tvättkläderna. Efter 50—100 tvättningar i hårt
vatten kan mängden sådana utfällningar i de "rena"
kläderna uppgå till 10 %—20 % eller mera.
Kläderna bli därigenom styva för känseln och få ett min-
14 sept. 1940
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
