Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1940 - Hyrorna och trafikproblemet, av Nils B. Hast - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
ordentligt centralt till, att flertalet passagerare
kunna nå sina arbetsplatser i city på kort tid till fots.
Det mindre antal, som har sin arbetsplats i trakten
intill Centralstationen, kan lätt nog komma dit genom
att begagna slingan enligt punkt C. Härvid
förut-sättes, att Djursholms- och Lidingöbanorna få
gemensam underjordisk station, förlagd i direkt
sammanhang med nämnda slingas station vid
Engelbrekts-plan. På så sätt kunna redan nu nämnda
förortslinjer regleras på tillfredsställande sätt.
Eftersom Stockholms utvidgningsmöjlighet norrut
är tämligen stängd, behöver man icke räkna med så
stor framtida trafik till ytterområden i denna
riktning. Den till Odenplan—S:t Eriksplan inkommande
förortstrafiken skulle kunna införas till stadens cen-
trum genom den inre T-baneslingan. I så fall måste
en omstigning ske vid ovannämnda punkter, vilket
besvär kompenseras av att slingans sträckning nära
nog garanterar passagerarna att efter omstigningen
komma direkt fram till arbetsplatsen, var denna än
är belägen inom cityområdet. Förlägges den inre
slingan så? ätt den tangerar de tätt befolkade
områdena vid S:t Eriksplan, kan givetvis stor
lusande-trafik beräknas därifrån. Slingans till city
återgående del kan då lämpligen förläggas i Torsgatan, där
anläggningskostnaderna torde bliva jämförelsevis
låga. Station ordnas vid Norra Bantorget. För övrigt
är detaljutformningen av en T-baneslinga genom inre
staden av mindre principiell betydelse. Det viktigaste
är ytterområdets direkta förbindelse med city.
Sten Qvarfort. Hilmer Spiegelberg. G. A. Betulander. Knut Kåell.
Ingeniörsvetenskapsakademiens
högtidssammankomst.
«•v
provanläggning
eldningsförsök i
värmeledningspanna.
Därvid jämfördes
verkets egen,
dåvarande lätta koks
framställd i lutande,
diskontinuerligt
arbetande retorter och
i vertikala,
kontinuerliga retorter
med tung koks,
framställd vid
utländska gasverk i vertikala eller horisontala
kammarugnar.
Proven gåvo vid handen att lätt och tung koks av
samma styckestorlek under lika förhållanden gåvo
lika god verkningsgrad. Då emellertid den tunga
koksen gav större bränslevikt per eldstadsvolym och
på grund av större hållfasthet lättare bibehöll sin givna
styckestorlek, måste den föredragas för den lättare
koksen. Av dessa och andra orsaker valdes
kammarugnar för gasverkets fortsatta utbyggande.
De utförda proven gåvo samtidigt insikt om
styckestorlekens betydelse för kokseldningens ekonomi, och
en serie proveldningar med tung koks visade att
styckestorleken är av avgörande betydelse för
eldningsekonomien i värmeledningspannor och att varje
Torsdagen den 24
oktober firade
In-geniörsvetenskaps-akademien sin
högtidsdag under
traditionella former.
Programmet
inleddes med att
akademiens vik. verkst.
direktör,
civilingenjör Edy Velander
lämnade den
sedvanliga redogörelsen för verksamheten under det gångna året.
Härefter följde tvenne föredrag: "Något om den
tekniskt-vetenskapliga utvecklingen", av akademiens preses
och verkställande direktör, kommerserådet Axel F.
Enström samt "Järnsvamp kontra tackjärn", av
överingenjör Magnus Tigerschiöld. Under pausen mellan
de båda föredragen verkställdes utdelningen av
akademiens medaljer.
Ingeniörsvetenskapsakademiens guldmedalj till
laboratorieföreståndaren vid Värtagasverket, civilingenjör
Sten Qvarfort på grund av det banbrytande arbete
han utfört beträffande kännedomen om kol och koks.
Redan 1913—1914 utfördes av Qvarfort i samband
med val av ugnssystem för den kommande
utbyggnaden av Stockholms gasverk vid Värtan i en särskild
418
28 dec. 1940
Axel Svedlund. Lennart Cassler. Martin Wiberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
