- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
427

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 2 nov. 1940 - Notiser - Svensk sjömannagärning i allvarstid, av r. - Litteratur: Kataloger - Insänt: Hyrorna och trafikproblemet i Stockholm, av J. Körner - Insänt: Elbilen - Insänt: Helelektriska storkök - Problemhörnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

panj" m. fi. Härigenom får denna utställningskatalog
ett bestående värde utöver sin tillfälliga uppgift att
lotsa de besökande genom utställningssalarna med
största möjliga behållning. Utställningen är avsedd att
hållas öppen hela vintern, och man har all anledning
förmoda att den skall kraftigt bidraga till att skapa
en djupare förståelse för vad vår handelsflotta och vårt
sjöförsvar betyda för oss alla i fred som i krig.

r.

Litteratu r

Kataloger.

P. Wikström J:or, Stockholm, har utgivit en
broschyr kallad "Effektiv Ljuddämpning", som har
författats av civilingenjör J. H. Säger vid KTH
ljudlaboratorium. Den rikt illustrerade lilla skriften lämnar
besked om hur man genom lämplig ytbehandling
minskar buller i arbetslokaler och bör vara av stort
intresse för alla som ha några bullerproblem att brottas
med. Broschyren kan rekvireras genom att insända
en kupong som återfinnes på det med dagens nummer
följande lösbladet: "Ett exempel på ljuddämpning med
perforerad Masonite"’.

Insänt

Hyrorna och trafikproblemet i Stockholm.

I Teknisk tidskrift av d. 26 okt. har civilingenjör
N. Hast i livliga färger skildrat bostadsförhållandena
i Stockholm och klarställt en del av orsakerna till deras
mindre tillfredsställande status. Artikeln innehåller
måhända på den punkten ej så mycket nytt för dem som
haft anledning att göra sig förtrogna med frågan. Men
då ämnet är av den största allmänna betydelse,
skadar det säkerligen icke att ventilera det från tid till
annan inför en vidare krets.

I några hänseenden gör sig emellertid förf. säkerligen
skyldig till överord. Detta är framför allt fallet, då
han i uppsatsens senare del kommer in på
tunnelbaneprojekten. Här utdömes frankt och på helt lösliga
grunder det projekt som efter långvarigt utredningsarbete
nyligen framlagts i slutgiltig form. Efter all den
omsorg, som under ett årtionde ägnats tunnelbanefrågan i
dess sammanhang med den yttre och inre stadens
väntade utveckling kan det ej annat än väcka ledsnad och
förargelse att få se i tryck den redan på ett tidigt
stadium motbevisade argumenteringen om den s. k.
kringgående linjens förmenta olägenhet för trafikanter från
de västra förorterna. Om restiden från Tegelbacken
till Nockeby trots den något längre sträckan via
tunnelbanan nedbringas från 32 till 25,5 min., vad är då att
klaga över? Och är det så säkert att just
Tegelbacken bör vara utslagsgivande för dylika jämförelser?
Större delen av de västra förorternas trafikanter
ha dock sina arbetsplatser rätt långt från denna
punkt. Är det icke riktigare att utgå från att den
norra stadsdelens affärscentrum kommer att ligga
mellan Hamngatan och Kungsgatan efter
Norrmalmsregleringens genomförande, just det stråk, som den
föreslagna tunnelbanan skall genomlöpa? Då förf. jämför
restiden med buss Norra Bantorget—Ängby med
förortsbana Sveavägen—Nockeby måste man fråga sig vad
denna jämförelse skall tjäna till, som ej ens avser samma
sträcka. Vore det ej av större intresse påpeka, att
tunnelbanan enligt det framlagda förslaget skulle förkorta
färdtiden från Nockeby till Norrmalmstorg med 8 min.,
till Stureplan med 10 min. samt till Sveaplatsen med 14
min.?

Ing. Hast framlägger ett tämligen
verklighetsfrämmande projekt för en tunnelbanesträckning söder ifrån
i Skeppsbron under Norrström till Sveaplatsen, där den
i skilda plan korsar en direkt från väster inkommande
tunnel. De båda tunnlarna skola förbindas genom en
slinga under Norrmalmstorg, Stureplan,
Engelbrekts-plan, ’S:t Eriksplan och Norra Bantorget. Hur tänker
sig ing. Hast komma ned med en tunnel från sydbanans
nuvarande slutstation vid Södermalmstorg under
slussgraven och Skeppsbron? Vad tror ing. Hast, att en
tunnelbaneslinga under Norrmalm av antydd art — här
kan man tala om den verkligt "kringgående linjen" —
skulle betinga för kostnader och hur skulle dess ekonomi
komma att ställa sig? Det måste på det starkaste
betonas, att det ej går för sig att vid projekt av
tunnelbanans storleksordning kasta ekonomiska hänsyn över bord,
som ing. Hast synes mena, då han fördömer synpunkten
på den ekonomiska bärkraften som acceptabelt motiv
för tunnelbanedelegerades förslag. Och kan man ej med
största sannolikhet räkna med, att det projekt, som ger
tillfredsställande ekonomi, samtidigt som det tillgodoser
största möjliga del av trafikområdet samt innebär goda
möjligheter för framtida utvidgning, bör ur det
allmännas synpunkt föredragas?

Det kan ej här bli fråga om att på några få rader
formulera ett detaljerat bemötande av ing. Hasts teser.
Jag tror ej heller att det är behövligt för dem som äro
mer initierade i frågan. För dem bland tidskriftens
läsekrets åter, som ej haft tillfälle närmare följa dess
utveckling, skulle det säkerligen varit värdefullt, om en
redogörelse för det föreliggande förslaget kunnat intagas i
tidskriften, innan fältet lämnats öppet för kritik av
här ifrågavarande slag. J. Körner.

Elbilen.

I artikeln "Elbilen", av direktör W. G. Schmidt, i
allm. avd., h. 41, räknar författaren i sin driftkalkyl
med 5 % ränta å inköpspriset. Det har för redaktionen
påpekats att räntan rätteligen borde beräknas på halva
inköpspriset, och det skulle vara av intresse att höra,
vad läsekretsen har att säga om den saken.

Helelektriska storkök.

Med anledning av vår notis i h. 40 under rubriken
"Det intresserar Eder måhända.." om Norges största
helelektriska storkök ha vi från Svenska Amerikalinjen
fått emottaga några intressanta uppgifter om
köksinstallationen på dess passagerarefartyg "Stockholm",
vilket som bekant f. n. är under byggnad. På detta
fartyg finnas tre separata kök för omkring 1 800
personer tillsammans. Anslutningseffekten är ca 830 kW,
och om man härtill lägger effekten för penterier o. d.,
kommer man upp i en siffra av över 1 000 kW. De
båda största spisarna ha vardera en effekt på 217 kW.

Problemhö rnan

I nr 38 av Teknisk tidskrift voro två problem
införda. Det första, 13/40, var följande:

Från en punkt på ekvatorn avskjutas två skott ur
en kanon, det ena i västlig och det andra i östlig
riktning. Hur förhålla sig skottvidderna, om
projektilernas horisontella hastighetskomposant är 500 m/sek?
Skottvidderna antagas vara små i förhållande till
jordradien. Luftmotståndet försummas.

Eftersom projektilens "absoluta" vinkelhastighet är
störst då den avskjutes åt öster, är det uppenbart att
skottvidden i detta fall också blir störst.
Räknemäs-sigt ställer sig saken på följande sätt:

30 nov. 1940

427

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free