Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 9 nov. 1940 - Något om den tekniskt-vetenskapliga utvecklingen, av Axel F. Enström - Teknologföreningens årsstämma, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
statistisk och ekonomisk sådan. Ca 40 % gå till rent
naturvetenskaplig forskning och ungefär lika mycket
till teknisk sådan.
I vårt land börjar man numera dess bättre mera
allmänt komma till insikt om vad forskningen
betyder för landets försörjning, och det är att hälsa
med stor tillfredsställelse att spörsmålet huru härmed
skall ordnas kommit så långt, att en kommitté blivit
tillsatt för att utreda frågan. När man talar om
forskning i modern mening, så liar man anledning att er-
inra sig vad den store vetenskapsmannen och
nobelpristagaren Emil Fischer redan vid seklets början
yttrade: "I våra dagar bestämmes vetenskapens
framsteg mindre av en enstaka mans geniala idéer än av
det rationella samarbetet mellan ett stort antal
samvetsgranna iakttagare." Dessa ord ha med åren fått
en ständigt stegrad aktualitet. Det är denna
omvandling i det konventionella forskningsbegreppet, som
det gäller att i vårt land materialisera i adekvata
organisationsformer.
Teknologföreningens årsstämma.
Vid ett allmänt sammanträde anordnat i anslutning
till den från mars ajournerade, ordinarie stämman å
Konserthusets lilla sal den 28 okt. var programmet
helt ägnat åt frågor rörande arbetskraftens
utnyttjande under kris- och krigstid. Hithörande problem
belystes från dels tyska, dels svenska synpunkter.
Sammanträdet bevistades av omkring 400 personer.
Däribland märktes statsråden Pehrsson-Bramstorp, Sköld,
Eriksson och Domö, cheferna för statens tekniska verk
och flera andra statsinstitutioner, representanter för
tyska legationen samt för tekniska och industriella
sammanslutningar m. fi.
Ordföranden, direktör Sten Westerberg, uttalade en
välkomsthälsning till alla, som infunnit sig, och vände
sig särskilt till de tyska gästerna, främst dagens
föredragshållare, ministerialdirektor, dr Theo
Beisiegel samt anförde därefter följande:
"När Svenska teknologföreningen i mars månad
beslöt att delvis till hösten ajournera sitt sedvanliga
årsmöte, var det med en förhoppning, att vi nu skulle
befinna oss i en annan och bättre situation i världen.
Så har emellertid ingalunda blivit fallet. Månad för
månad, som gått, ha förhållandena förvärrats.
Ämnet för dagens huvudföredrag är, som sagt, av
stort intresse just nu, speciellt för de män, som äro
sysselsatta med det uppbyggande arbetet inom vårt
land, de som känna ansvaret för att vår industri kan
hållas igång och att arbetslösheten med alla dess
fruktansvärda följder i möjligaste mån kan undvikas.
Då Svenska teknologföreningen är och alltid varit ett
i såväl inre- som utrikespolitiskt hänseende neutralt
forum, har man ansett lämpligt, att dessa frågor här
behandlas. Huru vi än som individer se på den
politiska siutationen för dagen, komma vi icke från
ansvaret att försöka göra det bästa av det läge, vari
vi befinna oss.
Cerneringen av vårt land har avstängt många av
våra handelsvägar. Alltsedan det föregående stora
världskriget har väl svensk politik i ringa mån varit
inriktad på en sådan situation, och vår beredskap har
sålunda i detta hänseende varit ofullständig. Vi ha
snarare ansett, att ett handelsutbyte länderna emellan
är en naturlig form för ekonomiskt liv, att varor, som
ett land hade naturliga förutsättningar att framställa,
även böra komma därifrån. Utvecklingen av vår
exportmarknad och därmed följande intressen har
t. o. m. gjort, att vi icke understött nya tillverkningar,
även om dessa kunde varit inom landet möjliga.
Frågan om modernisering och utvidgning av vår tekniska
undervisning och vår tekniskt-vetenskapliga
forskning — båda av utomordentligt stor betydelse för vår
beredskap — har icke inom vårt land rönt tillräcklig
uppmuntran. Teknologföreningen har vid ett flertal
tillfällen bragt dessa frågor på tal och genom
föredrag och undersökningar sökt bidraga till deras
klarläggande. Det är med stor tillfredsställelse, som vi
nu konstaterat, att statsmakterna under de sista
månaderna ägnat dessa frågor ett ökat intresse, synligt
genom tillkomsten av Statens uppfinnarnämnd och de
båda kungliga kommittéerna för den tekniska
undervisningen och den tekniskt-vetenskapliga forskningen.
Helt olika har då inställningen varit i Tyskland
under och alltsedan det föregående världskriget. Där
har utvecklingen konsekvent och med en imponerande
kraft pressat fram ett flertal nya
tillverkningsmetoder för ersättningsmaterial och nya industrialster. En
sedan en mannaålder förefintlig utomordentligt hög
tekniskt-vetenskaplig standard har jämte den
preferens, som ett stort land har i jämförelse med ett
mindre, åstadkommit resultat, vilka knappt ansetts
möjliga. X samband med den politiska utvecklingen
i världen har man stått för problem angående
omflyttning och omskolning av arbetskraft av väldiga
proportioner. Det bör för oss vara lärorikt att få en
orientering i dessa frågor, och det är sålunda med
stort intresse vi nu avvakta, vad vår tyske
föredragshållare kommer att säga."
Dr Beisiegel, som härpå fick ordet, lämnade en
synnerligen intressant exposé över utvecklingen av
arbetslöshetsfrågan i Tyskland under de senaste åren
och de åtgärder, som vidtagits, varigenom man nått
fram till ett resultat, som innebär, att praktiskt taget
ingen arbetslöshet förekommer i Tyskland. Dr
Beisiegels föredrag kommer att publiceras i Teknisk
tidskrift.
Ordföranden i Statens arbetsmarknadskommission,
landshövding A. M. Thomson, gav därefter i ett
anförande en översikt över de synpunkter, som man från
arbetsmarknadskommissionens sida nu anlägger på
arbetslöshetsfrågan. Även detta anförande kommer
att publiceras i Teknisk tidskrift.
Direktör Westerberg avslutade sammanträdet med
följande anförande. "På dagens program står till sist
ett anförande, som från början var avsett att belysa
industriens inställning till kristidsproblemen, speciellt
då med hänsyn till ingenjörernas verksamhet på detta
område. Vi hade nämligen hoppats att få ännu ett
föredrag från Tyskland, som skulle lämna en
orientering över det storartade arbete, man där gjort för
att framställa nya Werkstoffe och ersättningsmaterial.
Då dagens föredrag emellertid mera ägnats
arbetslöshetsproblemet, har motivet för mitt anförande i
väsentlig grad bortfallit. Det är också numera bekant,
att vid Arosmässan i Västerås om lördag direktör
Gustaf Söderlund, Industrikommissionens chef,
kommer att hålla ett föredrag om ’Industriens produktion
14 sept. 1940
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
