Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1940 - Aktuella bränsleproblem, av Gustaf Edling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskrift
EFF. VÄRMEVÄRDE
Mcal/lm3
RE5R
Mcal/fm5
2000
1600
600
700
200
100
0
I Mcal = 1000 KC3I
Fig. 1. Träbränslens effektiva värmevärden.
experimenterade fräsmetoden för framställande av
torvbränsle.
Fräsning av torv går till på det sättet, att ett
mycket tunt lager av mossens yta skalas av varje gång
en roterande fräs köres över mossen. Det finns många
olika fräskonstruktioner, men alla ha det gemensamt,
att den vid fräsningen erhållna produkten består av
små partiklar, vilka spridas i ett jämnt fördelat lager
bakom fräsen.
På grund av att den sammanlagda ytan hos dessa
små partiklar blir mycket stor, sker sol- och
lufttorkningen mycket snabbt, och efter omkring sex
timmar kan frästorven samlas in.
Vid vackert väder kan man räkna med en skörd
per dag, och under särskilt gynnsamma förhållanden
kan man till och med på en dag hinna med två
skördar på samma område av mossen.
Eftersom torven i en mosse håller mer än 90 %
vatten, är man i ytterligt hög grad beroende av
lufttorkningen och därför även av väderleken.
Fräsmetoden har i sommar använts i stor skala vid
statens anläggning i Sösdala. Trots det att
fräsningen där inte kom igång förrän i början på juni, då
»redan en betydande del av den normala skördetiden
vär förbi, har man där kunnat producera ca 1 000 ton
frästorv per hektar. Frästorvens fuktighet har legat
vid omkring 43 % med variationer mellan 35 och
50 %■ Under fortsatt drift där och på andra
ställen får man se, om metoden håller vad den lovat, och
om vårt klimat kommer att visa sig så gynnsamt för
frästorvtillverkning, som man hoppas.
Ved som bränsle.
För närvarande ha vi således egentligen endast
vedbränslet att lita till, när det gäller att
komplettera en alltför knapp tillgång på kol, och därför
tänkte jag här litet närmare diskutera en del frågor
sammanhängande med vedbränslet och dess eldning
vid ångpannor.
Det finns många olika uppgifter om vad träbränsle
av olika slag är värt, och det är möjligt, att var och
en industriman, som använder träbränsle, har sin
speciella uppfattning om vad träbränslet är värt i
förhållande till kol.
På basis av det siffermaterial, som jag har haft
till mitt förfogande, har jag i fig. 1 sammanställt
några kurvor över värdet hos olika slags träbränslen
vid olika fuktighetshalt.
Även vid en och samma fuktighetshalt kunna
åtminstone vissa slags vedbränslen uppvisa rätt olika
värmevärden. Det är därför svårt att ånge absolut säkra
och för alla fall exakt gällande värden. Jag tror
emellertid, att vad som kan utläsas ur kurvorna i
stort sett är användbart i praktiska fall.
Enligt kurvorna skulle t. e. kastved av björk i
lufttorrt tillstånd, 25—30 %, hålla något över 1,5 mill.
kcal per lm3, under det att kastved av barrträd under
samma förhållanden ligger vid 1,2 mill. kcal per lm3.
Vissa kvaliteter av kastved, "pannved" och
"utskottsved", ha lägre bränslevärde. Pannved och
utskottsved är ved med klenare dimensioner än prima
ved, och en uppblandning med ved av lövträd är
vanlig.
För pannved kan man som ett gott
genomsnittsvärde för lufttorr barrved räkna med 1,15 mill. kcal
per lm3.
De värden för sågverkshack, sågspån och
kutter-spån, som framgå av kurvorna, förutsätta den
torrsubstansvikt per m3 bränsle, som erhålles vid mätning
i kubikmetermått med en meters sida utan extra
packning av bränslet.
Denna torrsubstansvikt är här antagen till följande
värden:
Sågverkshack ........ 140 kg torrsubstans per lm3
Sågspån ............. 120 „ „ „ „
Kutterspån........... 65 „ „ „ „
Kastved (barrträd)____ 270 „ „ „ „
„ (björk) ...... 360 » » 55 55
Om bränslet packas under transport t. e. i pråm
elle’r järnvägsvagn, kommer det att innehålla större
värmemängd per m3 än vad kurvorna ånge. Jag
skulle tro, att, då det gäller sågverkshack eller
sågspån, siffran ligger omkring 15 % högre än kurvornas
värde.
När man skall, värdesätta träbränsle i förhållande
till kol, är det naturligtvis icke endast de på dessa
kurvor angivna effektiva värmevärdena, som äro
avgörande. Hänsyn måste också tagas till den
förändring i eldningsekonomien, som eventuellt uppkommer
genom övergång från stenkol till vedbränsle.
Gäller det att bygga en ny anläggning för
vedbränsle, dimensionerar man värmeytorna med hänsyn till
de gasmängder och temperaturer, som erhållas vid
sådant bränsle. Man har i sådant fall rätt fria
händer att välja den verkningsgrad, man önskar erhålla
på anläggningen, i synnerhet om man tillgriper
torkning av bränslet eller luftförvärmning, om träbränslet
har hög fuktighetshalt. Är det däremot fråga om att
vid en förut koleldad anläggning övergå till eldning
med träbränsle utan egentlig ändring av de
befintliga värmeupptagande ytorna, måste man räkna med
en viss försämring av verkningsgraden. Denna -blir
438
28 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
