- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
443

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1940 - Aktuella bränsleproblem, av Gustaf Edling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskri ft

kedjerosten. På det lägger man upp kastved, så att
den sedan matas in ungefär som bilden antyder.

En svårighet vid denna anordning är att få in ett
vedskikt av tillräcklig tjocklek. Skall man få upp
belastningen på pannan, gäller det att kunna mata
in en tillräckligt stor vedkvantitet. Man kan icke
köra fort med kedjerosten, eftersom veden då icke
hinner brinna ut. Därför måste man köra sakta och
med högt skikt av ved, och det tillåter i allmänhet
icke tändvalv och övriga anordningar utan
genomgripande ändringar.

Genomför man sådana ändringar, kommer det hela
att arbeta bra men kräver naturligtvis mycket
arbetskraft och blir därigenom dyrbart. Utan
ändring av tändvalv och dylikt har man i några fall
klarat sig fram genom att sticka in veden genom
eldstadens sidoluckor eller genom att framifrån skjuta
in vedträden innanför tändvalvets kant, så att man
får en ordentlig brasa omedelbart invid eldstadens
främre vägg.

Ser man sig nödsakad att för längre tid och mera
definitivt gå över från koleldning till eldning av
helved vid anläggningar med kedjerost av äldre typ, är
det säkert lämpligt att taga bort kedjerosten och i
stället anordna en schaktugn av en eller annan
konstruktion. Man kan i sådant fall betydligt förenkla
skötseln och alltid erhålla avsevärt förbättrade
förbrännings- och belastningsförhållanden.

I fig. 10 visas en annan lösning av problemet
vedeldning på wanderrost.

Detta förfarande innebär, att man tillför det
finfördelade träbränslet genom frontväggen ungefär på
samma sätt, som visats i fig. 7 vid panna med stoker.

Wanderrosten får stå stilla eller också arbeta
mycket långsamt eller intermittent, och bränslet får
samlas i en hög på rosten. Om rosten är försedd med
zonindelning för lufttillförsel, kan man uppnå mycket
goda resultat med denna eldningsmetod. Närmare
resultat från prov med sådan eldningsanordning
finnas refererade i Ångpanneföreningens berättelse för

Fig. 11.

Eldstad för eldning av kolpulver och
träbränsle.

Fig. 10. Eldstad för eldning av träbränsle på
wanderrost.

föregående år. Jag skall därför här inskränka mig
till att lämna ett par detaljuppgifter.

Om träbränslet är torrt, kan det naturligtvis eldas
utan alla svårigheter på detta sätt. Sådant bränsle
vållar överhuvudtaget aldrig några andra svårigheter
än den, att det understundom i praktisk drift kan vara
svårt att tillföra tillräckliga mängder sekundärluft
för att förebygga uppkomst av förlust genom
oförbrända gaser. Svårare blir det alltid med stigande
fuktighetshalt hos bränslet. Att den här
eldningsmetoden är användbar även då framgår t. e. därav, att
vi vid försök med en 600 m2 panna och en fuktighet
hos hacken av 48 % utan att på något sätt forcera
eldningen uppnådde en belastning på pannan av 34
kg ånga per m2 och timme. Kolsyrehalten var vid det
tillfället hög, men förbränningen var icke alldeles
fullständig, beroende på att eldstaden var utrustad
med sekundärluftanordning avpassad för kol men icke
för trä, men detta är ju en brist, som är lätt att
avhjälpa.

Såvitt vi hittills ha sett, är denna eldningsmetod
användbar endast i de fall då wanderrosten är försedd
med zonindelning för lufttillförseln. Vid äldre, öppna
kedjeroster ha försöken icke slagit väl ut.

Man kan, om man vill, införa bränslet icke bara
genom framväggen utan även genom koltratten,
varigenom man bättre utnyttjar rostens främre del.

Eldstäder för kolpulvereldning.

En hel del ångpannor ha som bekant eldstäder för
samtidig eldning av kolpulver och trä. i vissa fall har
detta ordnats så, att pannan är försedd med
framförliggande spånugn för träbränsle, och kolpulvret till-

14 sept. 1940

443

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free