Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1940 - Aktuella bränsleproblem, av Gustaf Edling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Fig. 12. Eldstad för kolpulvereldning.
föres då dels i spånugnen, dels kanske också i
förbränningsrummet, direkt under pannan.
I andra fall är eldstaden anordnad ungefär så, som
visas i fig 11. Eldstaden består där endast av ett stort
schakt direkt under pannan, och i botten ligger en rost
avsedd för träbränsle. Rummet under rosten är
uppdelat i olika sektioner för att möjliggöra en bättre
luftreglering. I detta fall tillföres träbränslet upptill
i eldstadens främre vägg, under det att kolpulver
tillföres genom virvelbrännare, placerade lägre ned.
Denna anordning med träbränsleinloppet ovanför
kolpulverbrännaren kan man använda i de fall, då
träbränslemängden är liten, så att den ej i någon
väsentlig grad kan påverka kolpulverflamman. Rör det
sig om stora mängder träbränsle med hög
fuktighetshalt, måste man arrangera det så, att träbränslet kan
tillföras utan att störa kolpulverflamman. Detta
innebär i allmänhet, att kolpulverbrännarna måste
sitta högre än träbränsleinloppet.
En eldstad sådan som den i fig. 11 visade kan
naturligtvis utan vidare användas för eldning av enbart
träbränsle. Har man hack, får den störta in genom
det befintliga träinloppet. Vill man elda halvved, går
det i det här fallet för sig genom luckor, som äro
placerade längs sidorna av rosten.
Den här pannan arbetar med en belastning av
ungefär 22 ton ånga per timme vid 46 atö tryck och har
varit i drift i snart 10 år. Det föreligger sålunda
lång erfarenhet, och den har visat, att anordningen
fungerar mycket bra. Det finns för övrigt numera ett
rätt stort antal pannor med eldstäder av ungefär
denna typ.
Som den sista i raden av olika eldstäder visas i
fig. 12 en panna, inrättad för enbart eldning med
kolpulver. Här redogöres för hur vi tänkt oss att den
pannan skall kunna på relativt enkelt sätt ändras
om för eldning av enbart ved eller ved och kolpulver
i kombination, om så skulle bli nödvändigt.
En sådan övergång till annat bränsle kan kanske
just vid kolpulveranläggningar vålla vissa
svårigheter, därigenom att sådana eldstäder i regel icke ha
någon fast rost, vilket är en nödvändig förutsättning
för vedeldningen. Att det emellertid kan finnas enkla
lösningar även i ett sådant fall visar enligt min
mening detta exempel.
Den här pannan och eldstaden uppvisa icke några
speciella egendomligheter. Såsom framgår av figuren,
är pannan en 3-doms vertikalrörpanna med
sidoväggarna endast delvis kylda av tuber. Kolpulver
tillföres genom två virvelbrännare i pannfronten, och i
botten av eldstaden finns en granulerrost, vilken har
till uppgift att förhindra uppkomst av sammansintrad
slagg.
För att möjliggöra vedeldning i den här pannan
hade vi tänkt ändra om den på det sätt, som framgår
av fig. 13.
Vi ha tänkt bibehålla pannan i helt oförändrat, skick
och endast byggt in en rost ovanför granulerrosten
med den bärande konstruktionen placerad mellan
granulerrostens tuber. Den undre kolpulverbrännaren
är borttagen, och den övre sitter kvar. Två
träbränsleinlopp äro anordnade i jämnhöjd med den
kvarvarande kolpulverbrännaren.
Om man vid denna eldstad ordnar med lämplig
tillförsel av primär- och sekundärluft, är jag övertygad
om att den föreslagna anordningen kommer att arbeta
fullt tillfredsställande.
Bränsleförhållandena ha emellertid ännu icke fram-
Fig. 13.
Eldstaden enl. fig. 12 efter omändring’ för eldning
även av träbränsle.
444
28 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
