Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 23 nov. 1940 - Kombinerad trafik, av Hilding Ångström - Årets Arosmässa, av r. - Litteratur - Insänt: Industriella avskrivningsprinciper, av Pär Gierow och Ragnar Liljeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
lunda under åren 1931 och 1936 resp. 29 535 och 25 769.
Samtidigt härmed bör påpekas att den underjordiska
trafiken går att uppehålla med en personalstyrka som
är omkring 50 % mindre per platskm än vid
motsvarande trafik i gatuplanet. Reduceringen av
personalstyrkan vid samma transportarbete är
visserligen fördelaktig ur försvarssynpunkt, men under
normala förhållanden och vid lika resekostnad för
trafikanterna kan problemet givetvis bli föremål för
diskussion. Vidstående fig. 7 a och b visa ett par
moderna lättviktsspårvagnar för "kombinerad
innerstadstrafik" dvs. utan släpvagn, fig. 8 a och b och
fig. 9 visa en tänkt utveckling av den motoriserade
släpvagnstrafiken med ett par trådbussar och en
vanlig buss, vilken senare går i samtrafik med "Métrons"
el-linjer. Slutligen visar fig. 10 a och b ett par bussar
i kombinerad trafik vid Upsala spårvägar. Till följd
av krisen har emellertid ifrågavarande drift
tillfälligtvis, i enlighet med Kungl. maj:ts direktiv,
huvudsakligen överförts till spårvägsdriften. Med den här
skisserade utvecklingen av trafiken tillgodoses såväl
moderna krav på driftsäkra och snabba
kommunikationer som anspråk på god försvarsberedskap.
Arets Arosmässa.
Årets Arosmässa ägde rum den 2 november under
sedvanliga former och under större anslutning än kanske
någonsin tidigare. Bland de närvarande märktes
medlemmar av regeringen med statsministern i täten, högre
ämbetsmän såsom landshövdingar och generaldirektörer
samt spetsarna av vårt lands näringsliv.
Aftonens inledningsanförande hölls av
Industrikommissionens ordförande, direktör Gustav Söderlttnd, som
talade över ämnet: "Industriproduktionen i krigstid."
Klart och överskådligt redogjorde talaren för den stora
mångfald av problem som vårt lands nuvarande läge
medför. Det gäller icke bara att finna nya handelsvägar
och marknader som ersättning för de förlorade utan det
är också en hel rad med omställningsproblem, såsom
rå varutillförseln, trafikväsendet, bränsleförsörjningen,
maskinanskaffningen osv., som måste lösas för att den
industriella verksamheten skall kunna hållas i gång.
Man fick ett starkt intryck av det målmedvetna arbete
som bedrives och av det goda samarbete som råder
mellan såväl industrien och staten som mellan de olika
industriföretagen inbördes.
Den följande diskussionen stod genomgående på ett
mycket högt plan, som gjorde det till en intellektuell
njutning att åhöra de väl framförda och sakligt starka
inläggen. Visserligen voro replikerna vid ett par
tillfällen så laddade att det nästan sprakade i
högtalaranläggningen, men det var endast ägnat att stärka
effekten. På det hela taget skänkte åhörandet av
diskussionen en mycket stark och glädjande känsla av den goda
vilja till samarbete och samhällstjänande, som
uppenbarligen präglar det industriella arbetet just nu.
Priset i vältalighet togs utan tvivel av hans excellens
statsministern. När man hör honom i radio förmana sitt
trogna svenska folk, kan man knappast säga att det i
allmänhet är någon entusiasmens värme som slår emot
en ur högtalaren. Helt annorlunda blev intrycket av
statsministerns tacktal efter supén. Det formade sig
till ett högstämt och av varm känsla buret tal till det
goda samarbetets lov och utmynnade i ett kraftigt
besvarat leve för fosterlandet.
Kvällens förhandlingar leddes av direktör Sigfrid
Edström och om honom är endast att säga att han var
oförliknelig! Så länge det förunnas Arosmässans sty-
relse att få ha honom som primus motor är framgången
given. När infaller nästa års Arosmässa? r..
Litteratur
Die Präzisionsbestimmung von Gitterkonstanten
nach der symmetrischen Methode, av M. Straumanis
och A. Ievins. Berlin 1940. Förlag Jul. Springer.
106 sid. 36 fig. Pris Rm. 9: 60.
Schmierstoffe und Maschinenschmierung, av Ebich
Herwig Kadmer. Berlin 1940. Förlag Gebrüder
Born-traeger. 479 sid. 99 fig. Pris Rm. 20: 80.
Statik leicht verständlich dargestellt. Del IV:
Fort-bildungsband, av Friedrich Stibglee. 2:a uppl.
Berlin 1940. Förlag Wilhelm Ernst & Sohn. 96 sid.
Pris Rm. 2: 10.
Technik Geschichte. Band 28. Förlag VDI. Berlin
1939. 188 sid. Pris Rm. 12: —.
Bildwort-Deutsch. Technische Sprachhefte 1:
Ingenieurbau. Sammanställd av D. Schubert. Förlag VDI.
Berlin 1940. 32 sid.+ "Stichwortverzeichnis". Pris
Rm. 1: 50.
Bildwort-Deutsch. Technische Sprachhefte 2: Heben
und Fördern. Sammanställd av H. R. Müller. Berlin
1940. Förlag VDI. 36 sid. + "Stichwortverzeichnis".
Pris Rm. 1: 50.
Bemessung von Dampf strahl-Verdichtern und ihr
Verhalten bei wechselnden Betriebsbedingungen, av
Joachim Wiegand. VDI-Forschungsheft i01. Berlin
1940. Förlag VDI. 24 sid. 31 fig. 7 tab.
Metallurg}-, av Carl G. Johnson, R. S. Dean och J. L.
Gregg. Chicago 1939. Förlag American Technical
Society. 149 sid.
Insänt
Industriella avskrivningsprinciper.
Den framställning till läsekretsen att
yttra sig över insändaren Elbilen i Teknisk
tidskrift av den 2/11 som gjordes har ej
förklingat ohörd. Vi hava fastmer fått för
mycket av det goda med de 5 inlägg vi
emottagit och av vilka vi för dagen publicera 3
för att senare återkomma med de
återstående.
Ytterligare inlägg måste vi av
utrymmesbrist avböja. Red.
Problemet om vilken avskrivningsprincip, som bör
till-lämpas i detta fall, är i själva verket ett klassiskt
stridsäpple.
Man kan hänvisa till diskussion i Maschinen Bau der
Betrieb, band 11, häfte 5, sid. 93—95, där professor
Meyenberg angriper Direktor Lucas, just för att denne
tillämpar samma avskrivningsmetod som direktör
Schmidt.
Denna metod finnes emellertid beskriven i
Industriförbundets "Enhetliga principer för
självkostnadsberäk-ningar" å sid. 5. I detta fall tänker man sig alltså, att
de avskrivna beloppen avsättas till en avskrivningsfond,
som på ena eller andra sättet göres räntebärande. Om
kapitalräntan uppgår till 5 i% och vi fastställa
avskrivningstiden till 12 år, blir sålunda avskrivningsprocenten
ej lika med 8,33, utan något mindre — eller som
direktör Schmidt angiver 6,28 :% per år. Om man räknar
med denna lägre avskrivningsprocent är det givet, att
man måste räkna med full ränta under hela
avskrivningstiden, alltså med 5 ;%.
Stockholm den 5/11 1940. Pär Gierow.
454
28 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
